Intervju med Andreas Eriksson - del II
Under Rikard Norling och med Andreas Eriksson i laget vann Väsby IK division 2 Östra Svealand två år i följd. Den svenska seriepyramiden är dock uppbyggd så att vinnarna i tvåan måste kvala mot en annan seriesegrare om en plats i Superettan. Väsby mötte Boden 2002 och Friska Viljor 2003, och båda gångerna tappade man bort en till synes säker ledning. "Ante" var en av de som trodde att avancemanget var klart. Andreas kunde dock själv ta steget upp.
- Ja, båda gångerna var man rätt säker. Speciellt när vi ledde med 3-0 i första halvlek mot Friska Viljor och vi till och med hade råd att släppa in ett mål. Men de gjorde två och gick upp. Så otroligt irriterande. Det var faktiskt riktigt tungt.
- Efter kvalet så började jag snacka med Peter Kisfaludy, och jag trodde ju att det handlade om att gå direkt till AIK. Men då visade det sig att de ville att jag skulle testa med Café Opera om jag höll på den nivån. Det visade sig att det gick lite snabbare än vad vi hade tänkt oss...
Hur stor var klasskillnaden mellan Väsby och Café Opera?
- Jag tror att det lag vi hade i Väsby 2003 skulle klara sig bra i Superettan. Och jag tror faktiskt att det inte är så stor skillnad mellan divisionerna. Ett topplag i tvåan skulle nog klara sig bra i Superettan. Men det är ju självklart att spelarna är lite skickligare och lite jämnare än i tvåan.
Hur var försäsongen? Du fick ju träna en del med AIK och även spela matcher. Kändes det som att du svek dina lagkamrater eller var det bara positiva känslor du fick när du klev upp i AIK på försäsongen?
- Självklart så var det ju kul att få träna och spela med AIK, men jag kände inte att jag svek mina lagkamrater. Jag tänkte hela tiden att "det är ju där uppe man vill lira", så jag försökte göra mitt bästa hela tiden och sedan till slut ta en plats.
- Sedan blev det väl kanske lite jobbigt eftersom jag fick hoppa fram och tillbaka hela tiden. Man visste väl kanske inte riktigt vad man tillhörde.
Tror du att just det kan vara ett problem för fler spelare? Du var ju trots allt bara där i ett par månader.
- Det vet jag inte riktigt. Det var ju inget stort problem för mig, men det kändes ju bara lite kluvet. Jag fick väl ställa mig själv frågan "vad ska jag göra i dag?", men som jag ser det så var det personligen bara ett lyxproblem. Frågan var ju bara om man skulle spela i Café Opera eller om man skulle spela i AIK, och det var inget direkt jobbigt problem.
Men du var inställd på att genomföra säsongen med Café Opera?
- Ja, det var jag ju. Men sedan så började man höra surret här nere på Karlberg att det var något på gång. Sedan fick jag ju följa med till La Manga och då började det kännas som att det kunde bli någonting.
Efter matchen mot GIF Sundsvall omsvärmades "Ante" av journalister, en något ovan situation. Inte heller en helt bekväm situation för en spelare som fortfarande tycker att han har mycket kvar att bevisa.
- Det har varit väldigt mycket, och det är många som har ringt och jag har tackat nej till många saker. Jag tyckte själv att det blev lite överdrivet. Jag tycker inte själv att jag har uträttat något, jag har bara spelat en enda match. På en match kan ju vad som helst hända. För egen del så skulle jag ju vilja att det var lugnt så jag får koncentrera mig på att spela bra. Jag fick frågan efter match om jag ville ställa upp i tv och då sa jag stopp. Jag har spelat bra en match och vad som helst kan ju hända nu.
- Vad jag vill göra nu är att försöka etablera mig och se att det fortsätter att gå bra, inte stå och snacka med en massa människor. Men supportrarna tycker jag att man ska ställa upp för.
Du är den ende i laget som har spelat mot Djurgårdens IF i år. Hur var det?
- Jag tycker inte att de hade så mycket i den matchen. Jag tycker att vi vann mittfältet och det är väldigt viktigt. Jag såg bara lite av deras match mot Trelleborg här senast men om de spelar som när jag mötte dem med Cafét så vinner vi. Men ett derby är ju ändå den största match man har spelat så man kommer nog allt att vara nervös om man får vara med.
