Krönika: Ett steg framåt, ett steg bakåt
"Nu hoppas jag att alla svartgula knyter näven i fickan och sluter samman. Lite "vi mot dom" känsla à la Money, är förmodligen vad vi behöver just nu."
AIK är större än sina konkurrenter på alla plan, utom på fotbollsplan. Tyvärr är det också den enda som räknas. Dagens stora nyhet behöver man inte vara fysiker för att räkna ut, givetvis toppas landets stora tidningar av nyheten om att Money avgår som tränare från AIK. Men mitt i chocken och grubblerierna så infinner sig ändå en viss känsla av att vi är mer helt enkelt.
Det finns många som hatar oss, dessa personer kommer att gotta sig åt det här länge.
De senaste säsongerna har nederlag efter nederlag skördats, i samma raska takt har tränare efter tränare kroknat. Syndabockar finns det gott om, men AIK är knappast i behov av mer turbulens. Förmodligen har vi än en gång slagit undan benen för oss själva. Det är inte långsökt att tro att det kommer att ta lång tid innan ärren från de senaste åren läker. Men mitt i all röra så finns det en fördel, en fördel vi inte haft tidigare. För första gången vet vi precis vad vi vill ha, vi har för första gången en röd tråd, en modell, och utifrån den kan vi nu söka efter en tränare som passar in.
Annars så är det bara att konstatera att det har legat i luften väldigt länge. Det har inte varit en fråga om Richard Money ska avgå, utan när. Har man väl har tappat supportrarnas stöd, som visades så tydligt igår, så har man problem av enorm proportion. Det måste hela tiden till nödlösningar för att plocka snabba poäng. Ingen idealisk situation för en klubb som vill bygga upp en långsiktig satsning. Att kliva ned från tronen var förmodligen inget svårt beslut för Money när han väl insåg åt vilket håll det börjat luta.
Men han har inte haft det lätt. Mediebevakningen av AIK har under vintern varit enorm. Det började med ekonomin och dess "svarta hål" som slogs upp enormt och varenda tidning kallade in "experter" som snärjde in sig i den ena långsökta förklaringen efter den andra. Sedan har det rullat på med Moneys krogrunda som det absoluta bottennappet. Även om han har sig själv att skylla så har mycket av skriverierna varit häpnadsväckande usla. Men AIK är, som sagt, större än sina konkurrenter.
Nu får alltså Nebo/Englund ta över fram till EM. Det var nog inget svårt beslut att ta, det fanns nämligen inga andra alternativ. Däremot har jag svårt att se det som en långsiktig lösning. Båda saknar erfarenhet, och meriter. Jag tror säkert att de kan prestera i medvind, men när det går emot, när de börjar tvivla på sin egen förmåga, då är det oerhört viktigt att kunna luta sig tillbaka till sina egna erfarenheter. Att ha vetskapen om att man är fullt kapabel att rida ut stormen. Det sista vi behöver är en upprepning av Peter Larsson-fadäsen. Med tiden lär båda två ha alla möjligheter i världen att utvecklas till stora tränare, men det är alldeles för tidigt att låta dem leda AIK över flera säsonger.
Nu hoppas jag att alla svartgula knyter näven i fickan och sluter samman. Lite "vi mot dom" känsla à la Money, är förmodligen vad vi behöver just nu. Om vi har lite tur så kanske det här är början på vägen mot framgång. Det är dags att sluta upp med alla bortförklaringar, allt ältande om det som skett och fokusera på det som skall komma.
***
Richard Money har dock gjort en stilfull sorti ut ur klubben. Han har visat stor respekt gentemot spelare, ledare samt supportrarna i alla intervjuer. Trots ihärdiga försök att få ihop en bra story om hot och trakasserier. Stort tack, Richard Money.
