Gästkrönika: Om det ser ut som skit och luktar skit... då är det förmodligen skit!
Tyvärr vet jag inte vem jag citerar men påståendet har ringt i mina öron några dagar nu. Inte minst sedan jag läst den mycket bra krönika signaturen Deep levererade häromdagen.
I mångt och mycket håller jag med honom, vi Gnagare måste hålla ihop och se positivt på framtiden. Annars är vi verkligen nere för räkning. Men om vi ska resa oss måste vi också våga ta itu med otrevliga saker. Vågar vi inte det, ja då riskerar vi att vakna upp där vi inte vill vara (vi har ju redan ett lag i superettan, inte sant?) med ordentlig huvudvärk och "ten-and-out!", ringande i öronen.
Sedan Money lämnade har kikarsiktet hos en del GF-skribenter ställts in på Sanny och ledningen. Kraven på avgångar duggar tätt och kritiken som levereras är ofta en otrevlig kompott av personangrepp och vilda spekulationer. Det är inte svårt att förstå var journalister som Lars Grimlund på Dagens Nyheter hämtar sin inspiraton. Stormvind av kritik är självfallet till viss del negativ för vår återhämtningsprocess men den är också en del av vardagen när man befinner sig i toppen av fotbollssverige. Visserligen kanske vi inte är där resultatmässigt men ur ett uppmärksamhetsperspektiv är vi svårslagna. Sitter man i AIKs ledning får man helt enkelt köpa en del kritik och exponering. Eller som en av mina gamla chefer en gång sa; "det blåser på toppen, men jag gillar utsikten!"
Jag är alltså inte så orolig för innehållet i merparten av de hårda ord som på senare tid riktats mot Sanny och vår ledning. Det mesta är rena spekulationer eller personliga åsikter och då luktar det kanske inte så illa när allt kommer omkring. Däremot har det nyligen börjat poppa upp en del riktiga stinkbomber som jag verkligen inte tycker att man från AIKs sida kan blunda för, eller lämna okommenterade.
Jag undrar till exempel varför AIK gottar sig i ökad publiktillströming när en jämförelse av utvecklingen mellan 2001 och 2003 visar att vi ökat våra publiksiffor med 12%. Samtidigt har MFF under samma period ökat med 65%! Visst får vi mer publik men vi ligger långt efter de som jobbar bäst. Vår tillväxt (som AIK verkar nöjda med och som många faktiskt lyfter upp som en av den sittande ledningens faktiska meriter) ligger i nivå med till exempel Sundsvall, IFK Göteborg och Halmstad.
Publiktillströmningen är otroligt viktig för ekonomin i en klubb med AIKs ambitioner, det tror jag inte undgått någon vid det här laget. Ändå sitter vi i en situation där vi tillväxtmässigt ligger långt efter de som är bäst.
Vi har gått från att sätta en standard för utveckling till att stagnera. För alla oss som sett lärare i företagsekonomi rita på tavlan, är riktningen efter stagnation både skrämmande och uppenbar. Detta illustrerades för övrigt ganska talande av en lärare jag en gång satt och lyssnade då han ivrigt skissandes på tavlan ställde en öppen fråga till auditoriet: "Har ni någonsin funderat på varför kurvor ritade av ekonomer allitd slutar när de planat ut?" Ingen av de blivande ekonomerna svarade varpå läraren fortsatte: "Ekonomerna vågar inte rita färdigt. För kurvan vänder snabbt och brant nedåt och det vill man helst inte tala om..." Jag och många andra skrattade gott på den föreläsningen. I fallet AIK och ekonomi har jag inga problem att hålla mig för skratt.
Om AIKs publikkurva vänder nedåt riskerar den redan ansträngda ekonomin snabbt att se ännu sämre ut. Sedan kan det bära snabbt utför i en spiral långt mer negativ än allt vi tillsammans kan gnälla fram på Gnagarforum. Flera skribenter med god ekonomisk kunskap och erfarenhet har levererat skrämmande analyser de senaste dagarna och jag är idag mer orolig för spelet med siffrorna än för det ganska virriga spel vi hittills presterat ute på den gröna mattan. I synnerhet som vi leds av en grupp män som kritiserats för att under förra året trolla med siffror och spelarrättigheter för att rädda det utlovade nollresultatet.
Genom att öka publikintäkterna har vi en möjlighet att snabbt förbättra ekonomin i AIK Fotboll. Vårt kära Råsunda kostar hyrespengar oavsett om det är 10 000 eller 20 000 som tittar på matchen. Uppsidan på höga publiksiffror är alltså både mätbar och betydande. Här borde vi inte spara på ansträngningarna. Att ha en publiktillväxt som är procentuellt i nivå med lag som Sundsvall och Halmstad luktar skit, i synnerhet som vi befinner oss i en stad där både publikunderlag, areankapacitet och fotbollsintresse är riktigt gynsammt. Trots den torftiga utvecklingen går AIK officiellt ut och applåderar nya "rekordsiffor". Det är inte mycket jag begär av de som bestämmer i mitt hjärtas lag. Jag ser helst att de sköter sitt jobb utan att jag ens behöver funderat på det. Men en sak begär jag: Kalla saker vi dess rätta namn! Om problem sopas under mattan kommer ingen att prioritera att ta uti med dem. En sådan utveckling är jag väldigt orolig för. Vi är AIKare och vi är inte rädda för sanningen. Luktar det skit och om det ser ut som skit - ja då kan vi väl enas om att det är skit? Ska vi bygga upp en ny storhetstid måste vi helt enkelt våga vara ärliga mot oss själva.
Det vore för övrigt roligt att veta hur många och långa tränarkurser Monacos 35-åring Didier Deschamps har gått. Snart spelar han i varje fall Championsleaguefinal med laget som av ekonomiska orsaker (!) var fruktansvärt nära spel i franska andradivisionen förra sommaren.
Eller för att vara ännu tydligare: Visst har vi chansen att skapa något riktigt bra med Englund och Nebosja!
"Kites rise highest against the wind - not with it." Sir Winston Churchill
