Gnaget Från Sidan – Unknowable but certain
Dikten Beowulf, är en av de märkligaste och mäktigaste skapelser den västerländska litteraturhistorien känner till. Ett verk som innehåller en av de vackraste rader jag läst, när vår hjälte går till sin sista strid:
His fate hovered near. Unknowable but certain.
Gnaget från Sidan lämnar därmed Beowulf åt sitt öde och väver istället samman en brokig väv av Elfsborg, pengar i fotbollen, AIK:s mittfält samt funderingar över Bo Lundqvists roll som ordförande för Svensk Elitfotboll.
***
Upp på tå – AIKå
Kan man säga något om en match man inte sett? Klart man kan. Men jag vill inte. Konstaterar bara att ett 3-2 på bortaplan är överkomligt hemma på Råsunda. Men det är inte alls, på något sätt, ett bra resultat. Enligt pålitliga källor fanns det flera lägen att utjämna som missades. Det var sista matchen det var OK att missa frilägen i. Vi måste maxprestera (inte överprestera) och vi måste maxprestera nu. Går vi vidare kan det bli ett motstånd där vi kanske bara får tre-fyra chanser totalt om vi spelar på topp. I Allsvenskan behöver vi gå för vinst. Det kan man göra på flera olika sätt. I årets resterande matcher är det hög koncentration och ännu högre effektivitet som gäller.
***
Hanterandet av Brommapojkarna och Gefle gav mersmak och tilltro för AIK. Formeringen av mittfältet är intressant där det blir en slags medveten obalans av att ha Pavey på en kant och Kaptenen på den andra med ett centralt par som växlar i understöd och djupled. Med Pavey och Kaptenen samt en av Stephenson – Johnson på rätt sida boll har vi råd att låta en mittfältare ta det lugnare i arbetet hemåt vilket öppnar upp för fler alternativ när vi vinner boll och ska kontra. Eller vända på spelet. Ni vet.
***
När my darling Kviborg i FANTV påstår att ”många AIK:are” vill se Wilton på en kant och Argentina! Argentina! på topp förstår man, om man inte redan visste det, att han håller på Real Madrid. En klubb där flertalet fans har en ska vi säga inte helt verklighetsbaserad syn på fotbollens realiteter. Blev lugnad av Norlings svar, som vanligt. Särskilt som Wilton visat att han är en forward och inget annat i samtliga matcher där han varit något annat. Än forward alltså.
Oavsett ovanstående vill jag understryka att jag älskar Kviborg som en bror. Samt att Wilton har utvecklat sitt spel på ett strålande sätt i de senaste matcherna.
***
Groningen kontra Milan
Det har förts en vacker debatt om AIK:s riktning under fredagen, egentligen under hela veckan, på GF. En stor del av diskussionen handlar i grund och botten om pengar. Fick själv ett sånt där aha-ögonblick nu i veckan i samband med Blåvitts försäljning av Marcus Berg. Ett sånt där ögonblick där sånt som jag vetat länge men inte riktigt formulerat blev konkret.
När AC Milan köpte Andreas Andersson från samma västkustska (yes!) klubb för runt tio år sen köpte de en ung forward som gjort flera mål i Champions League, vunnit allsvenska skytteligan samt precis smällt in fyra mål i en seriematch. De betalade runt 40 miljoner kronor och det fanns kanske, kanske tio-tolv klubbar som kunnat genomföra den affären då. När holländska mittenlaget Groningen köpte en ung forward som gjort 14 allsvenska mål på runt 16 matcher betalade de knappt sju miljoner mindre. Visserligen har den säljande klubbens förhållanden förändrats dramatiskt men samtidigt säger detta något.
En holländsk mittenklubb har idag nästan (ett stort och rymligt nästan) lika stora ekonomiska muskler i förhållande till en allsvensk storklubb som AC Milan hade för tio år sen.
***
Ett vettigt ekonomiskt mål för allsvenska klubbar kan vara att aldrig tvingas till försäljning av ekonomiska skäl. Både IFK och Kalmar har sålt sina SM-guld för i år. Tror jag.
Niklas Sandberg kommer vi ihåg. Gick till Cluj i Transsylvanien. När Benfica vill ge spelare utanför A-truppen speltid hyrs de ut till Cluj. I dagsläget finns det 12 portugiser i Cluj.
***
Bo Lundqvist
Ordföranden för föreningen Svensk Elitfotboll Bo Lundqvist, tillika styrelsemedlem i Hennes & Mauritz samt ordförande för Dif IF FF AB A/S Gmbh Ltd, anklagade nyligen AIK för att främja huliganism. Att AIK öppnar en klädbutik i SOUK-gallerian, The Terrace, anser han strida mot de överenskommelser som fattats i SEF. Skälet till detta är, enligt artikeln, att det i butiken finns att köpa klädmärken som fotbollshuliganer tycker om att ha på sig. Jag skojar inte. SEF:s ordförande anser att AIK brutit mot SEF:s överenskommelser genom att öppna klädbutik. Lundqvist kunde inte heller låta bli att ha negativa synpunkter på hur AIK skötte tumultet kring Tamandi. SEF ska representera och företräda samtliga svenska elitklubbar. Även AIK.
Vad huliganism egentligen är debatteras inte alls. Bo Lundqvist har i en krönika fört fram sina synpunkter och jag slås av hur otroligt vagt och till gränsen på innehållslöst han beskriver problemet och åtgärderna mot det. Det ska tas ”avstånd”(där är det igen, det där abstrakta begreppet avstånd som jag inte kan få in i dessa sammanhang), alla ska stå ”enade mot våldet” och det ska bestraffas och alla klubbar jobbar givetvis jättehårt med ”det här”. Vad ”det här” är, är inte lätt att utläsa av texten.
Exemplen som tas fram är: Terror-Torben, individer som tar sig in på Brasiliens matcher samt ”allsvenska incidenter”. ”Våldet ska bort från arenorna” skriver Lundqvist som en sammanfattning av SEF:s inställning. Vackert så. Men då kan man inte hålla på och röra till det för sig. Då är inkastade föremål som ölmuggar och mobiltelefoner samt bengaleldning, planinvasioner, streakare och läktarslagsmål osv det klubbarna ska styra upp. Då kan man inte koppla ihop vad som sker på restauranger, gator, Vallersviks camping och pubar utanför arenan med SEF:s medlemmars ansvarsområde. Då får man absolut inte mana till kamp mot ”huliganismens olika former” och sedan inte bli mer konkret än att benämna sin fiende ”det här”.
Det är närmast en garanti för att ingenting av vikt kommer att bli gjort.
Klarar man inte att vara mer konkret än vad Bo Lundqvist är och om man inte ser skillnaden på en klädaffär och huliganism ska man definitivt inte gå ut kritisera sina egna medlemmars hantering av frågan. Oavsett hur ledande frågor journalisten ställer. Och oavsett om det är AIK.
***
Anfallsövning inför publik på Mestalla
Det har tyckts en massa om Elfsborgs insats på Mestalla. Själv önskar jag att alla med inblandning i svensk fotboll sätter sig ner och ser matchen varje gång de går i gång på att den senaste unga svenska supertalangen inte kommit med i A-landslaget eller när någon agent påstår att ”storklubbar har hört av sig” om en spelare. Inte för att älta hur dålig allsvenskan är eller ens för att nedvärdera Elfsborgspelarnas insats.
Istället är matchen en utmärkt illustration av att hur talangfull och teknisk man än är så måste man klara att hantera yttre press och visa mod i stora matcher. Först när du visar att du kan det finns det någon anledning att ens fundera på att söka sig till större ligor eller till en blågul tröja. Både Samuel Holmén och Stefan Ishizaki har varit bland de bästa spelarna i Allsvenskan men när the going got tough försvann de helt. Mobaeck var klart bäst av utespelarna, Wilandh var outstanding i målet.
Albelda vid bollen. Nyinbytte Alexandersson går upp för att sätta press. Han stannar tre meter ifrån. Och tittar på bollen. Bra spelare blir inte pressade av att du ställer dig tre meter framför dem. Inte i Allsvenskan och absolut inte i La Liga.
***
Två fördelar för Elfsborg, rent allmänt, i europaspelet.
1. De har runt 140 A-landskamper i laget och flera spelare med erfarenhet från Premier League.
2. De har en försumbar yttre press att övervinna från egna supportrar och media samt stor tilltro på sin förmåga på hemmaplan.
Två nackdelar för Elfsborg, rent allmänt, i europaspelet.
1. De som inte spelat i PL eller tävlingsmatcher i A-landslaget är ovana vid internationell fotboll och det tryck det blir att prestera i de sammanhangen. Här har svenska storstadslag en fördel, de har alla några matcher per år som gäller mycket mer än tre poäng.
2. Elfsborg har konsekvent odlat sin myt om att ”slå ur underläge” och vägrat alla former av favoritskap. Det växer inte spelare av. När Haglund sedan pratar om att Borås Arenas konstgräs ska vinna matcher åt dem blir det ytterligare ett skydd mot krav och förväntningar.
***
För övrigt finns det flera konstgräsplaner i Valencia. Bland annat spelar Levante på konstgräs. Fråga Johan Mjällby.
Spelare som vill och kan något gillar krav och går igång på yttre press när de fått och tagit ansvar i sitt lag. De växer med uppgiften. Fråga Johan Mjällby. Eller Patrik Karlsson.
***
Örebro har båda ordinarie mittbackarna borta på Behrnabeu på söndag. Vi hoppas att ”Bati” Obolo, Wilton, Lucky Lucas och Mendes ger ersättarna en rejäl åktur. Men. För att än en gång citera Johan Cruyff:
– De kan inte slå oss. Men vi kan fortfarande förlora mot dem.
