Tack, AIK
Tre poäng och inställningen var mycket skönt för AIK-hälsan.
Jag fick vad jag efterlyste inför matchen. Ett kämpande AIK och ett segrande AIK. Att matchen långt ifrån var den bästa som spelats i årets allsvenska spelar just nu mindre roll.
Före matchen försökte sig giffarnas fans sig på ett TIFO på nya östra långsidan. Ett TIFO som enligt våra egna experter var bra genomfört eftersom det är svårt med stripes (som lyckades väl) och eftersom det inte var fullsatt på alla platser där mosaiken skulle upp. Helt lyckat var det ändå inte men de försöker och de höll igång bra på den sidan under matchen också, norrlänningarna. På planen var det dock sämre med den varan, åtminstone vad gäller skönspelet. I vanlig ordning genomförde GIF en riktig grismatch men försvarslinjen var sisådär. Innermittfältets Näsholm var deras bäste spelare och hade också mängder av avslut som lyckligtvis aldrig resulterade. Det första redan efter sju minuter efter slarv av Tjernström, men skottet täcktes av Tolle i sista stund i den centrala luckan. Innan dess hade AIK ändå haft det mesta av det som var någon form av spel och man försökte bygga upp anfallen ordentligt och fylla på med folk. Så såg det ut även fortsättningsvis men AIK:s avslut från halvlägen gick högt över eller så blev inte inspelen lysande. Sju minuter efter GIFs första bra chans kom ett ännu bättre när Dotson fri efter att lätt ha dragit Lucic i sidled sköt hårt på en täckande Jankulovski som kom ut bra.
AIK fortsatte med bra rörlighet men vände spelet för sällan från kant till kant, vilket tyvärr var symptomatiskt för hela matchen. Ofta fanns yta att gå på för båda yttermittfältarna, särskilt Andreas Andersson stod ofta ledig med massor av meter framför och innanför sig till närmaste ytterback. Något även Olle Nordin efter matchen höll med om att det borde ha utnyttjats bättre. -När jag såg dem mot Örgryte märkte jag just att deras ytterbackar går väldigt långt in, berättade han. Casserly som annars gärna och väl slår crossbollar slog under matchen endast två sådana klockrent mot en Andersson i fart framåt, varför inte fler kom förvånade mig stort. Sundsvall däremot spelade med många bollar just ut mot kanterna bakom AIK:s backlinje där Dotson och Ericsson skulle springa förbi våra ytterbackar på kanten. Det lyckades då och då men ofta var AIK-försvaret väl samlat för att understödja innanför. Även innermittfältet kom med bra ner i de lägena. Anderssönerna hade några hyfsade försök till avslut i mitten av halvleken men fortfarande inget som var nära. AIK etablerade stundtals press under den perioden och när man spelade ut och höll i på kant samt fyllde på centralt såg det lovande ut, men som sagt bytte man nästan aldrig kant. Dessutom blev det aldrig några kanonlägen och när lägena var någotsånär var avsluten inte alls bra. En boll på djupet av Lucic gav sedan ledningsmålet, det var faktiskt överraskande - "Långås" fortsätter sin löpning i kamp mot försvarare och en underligt utrusande Fredrik Sundfors utanför straffområdet. Han förivrar sig inte i avslutningen och det efterlängtade ledningsmålet är levererat. Två minuter sedan nickar giffarna i ribban efter en frispark från vänster, Dime såg lite tveksam ut i det läget. Ytterligare ett par minuter senare kom AIK:s bästa anfall som startade genom Andreas via Nebojša till höger, inlägg som nickskarvas av Patric vidare ditåt han inte ser men inser att Rubarth bör dyka upp. Vilket han också gör och slår till direkt men åter över.
Innermittfältet har svårt att få kommando om mitten och bollarna ut mot yttrarna kommer inte när de är i fart utan blir ofta hemspel till ytterbackar vars inlägg inte blir helt lyckade. Det mesta anfallsspelet så långt uppkommer till höger, men Rubarth får fler och fler bolalr att jobba på. Problemet är hela tiden att man bara använder en kant i taget och så gott som aldrig rullar sig över och förflyttar i sidled i attackerna. Ett sådant anfall får dock vi se mot slutet av halvleken när Nesh vinner boll nere till höger efter defensiv hörna (som tillkom efter ett farligt läge för Cedergren) och via Tjerna kommer ut till Rubarth som inte tråcklar sig längre än till kortlinjen och det rinner ut i sanden.
Sammantaget alltså en del perioder av AIK-press med farligast chanser för GIF. Ganska stabilt av AIK ändå trots att första halvlek inte är en bra halvlek. Att man bjuder till de chanser man gör är inte bra, men då och då finns tendenser till bra spel och i grunden ser det okay ut.
I den andra halvleken sätter GIF igång med en högre press vilket också leder till två hyggliga chanser i inledningen; två skott utifrån (Dotson&Näsholm). AIK:s avslut täcks men man har inte backat helt och Patric A är nära när han hugger på en lös bakåtpass. AIK börjar kriga riktigt bra i andra halvlek och det ser verkligen tänt ut på planen. Dessutom faller man inte tillbaka inledningsvis som det blivit vid några tidigare ledningar. I femtioåttonde minuten slår Nesh en fin crossboll ut till Andreas som går in i straffområdet men utmanar inte sista backen utan stannar upp och spelar inåt bakåt till Nesh som skjuter högt högt över. Två minuter senare drar Andreas ett vänsteravslut strax över efter liknande inbrytning på ett snabbt skolboksanfall högerback-innermittfält-yttermittfält (Tolle-Tjerna). Det börjar nu bli väl mycket långbollande från Lucic rakt fram till numerärt underlägsna AIK-forwards, påfyllningen bakifrån blir mindre och mindre i takt med de bollarna. GIF slår nu allt mer sådana själva, inte bara crossar utan även rakt upp och hela deras mittfält rusar fram då. Vid en frispark från egen planhalva slagen av Ståhl skarvnickar Forsberg bra, men Dime tippar skickligt bollen till hörna. Hörnan blir halvfarlig och några moment senare tvingas Kibebe till två klockrena brytningar i följd så att "hela IP" desperat vill ha straff. Frustrationen över Kibebes kyla och styrka där bak gör att de irriteras alltmer på honom. AA har ytterligare avslut som täcks och går över efter framspelningar av Luke (cross nummer två...) respektive Nesh.
Spelet leder till en hel del fina kontringstillfällen för vakna AIK-fältare som vid ett par tre tillfällen ställer om mycket snabbt och effektivt. Vad de glömmer i de lägena är att hålla bredden... "Långås" driver framåt på mittplan i en kontring 4 mot 1, men alla går centralt och passen till AA är mycket nära försvararen. AA drar honom ändå inåt och avslutet går via upphinnande giffare strax utanför till hörna. GIF har inga större farligheter, AIK-försvaret nickar och slår undan allt utom enstaka avslut från håll. Småmissar görs av såväl Teddy som Kibbe men de reds ut snabbt igen. Då och då blixtrar AIK till med hyggliga anfall, men det känns som att man kontrollerar mer och mer och arbetar bra för varann. En ny kontring av samma karaktär kör fast centralt. GIF trycker på, blottar sig i mitten och AIK kliver upp allt mindre så att mittfältet faller lite för djupt. Nyinbytte Sharbel tar sig med Thylles och Tjernas hjälp blir det hörna. I eftermälet av den komemr ett inlägg av Nebojša som slås undan dåligt och hamnar hos Tolle. Han drar en kille i steget till vänster och dammar in en vänster ribba in. Mitt i jublet kan GIF kvittera och AIK avslutar riktigt ängsligt men kan hålla undan.
