Ett oavgjort derby med en förlorare
Att AIK tappade poäng mot Djurgården igår känns väldigt svårt att smälta. Jag kan inte dra mig till minnes när jag senast varit så besviken efter ett kryss i en match där AIK faktiskt hämtat in ett underläge.
Ja det upphaussade derbyt igår kväll efterlämnade en väldigt bitter känsla hos alla svartgula. Det var tydligt att Djurgårdare av alla de slag, såväl spelare, ledare som supportrar var oerhört tacksamma över att ha fått poäng. Och det ska de vara. De ska vara väldigt glada att de inte förlorade och blev än mer avklädda av ett fotbollslag som visade att man förmodligen är seriens bästa lag för tillfället och att man har ett spel som ligger närmare en internationell nivå än de flesta av sina konkurrenter. Dif däremot stinker lång väg med sitt destruktiva spel och sin defensiva inställning. Talande för hela kvällen var att den utpräglat offensive Mattias Jonsson spenderade största delen av sin tid i närheten av eller i sitt eget straffområde. Vart var backarna när Jonsson räddade Valdemarins skott till hörna? Djurgården försvarade sig med hela laget. Det är skamligt att de leder serien. Nu skapade AIK förvisso inte hur många målchanser som helst men intentionerna och viljan lyste lika starkt som månen igår. AIK hade bollen, AIK försökte, AIK ville. Framåt Stolta AIK gjorde skäl för sitt namn igår kväll.
AIK ville så mycket att de flyttade fram allt på hörnorna. Det funkade när Djurgården hade Dahlberg på planen men det straffade sig när Quirino kommit in. Man kan säga mycket om 14-miljonersmannen men den som säger att han är ruskigt snabb kan knappast anklagas för att ljuga. Precis som flera andra varit inne på tidigare var det samma visa förra året mot Helsingborg där AIK blev övermodiga vid en hörna och fick ett kontringsmål emot sig i ett lika känsligt läge på säsongen. Den så hyllade tränarduon i AIK får sällan utstå kritik från de egna leden men det här var en läxa som man absolut borde ha lärt sig. Nu hade blåränderna maximalt flyt att bollen studsade en meter hit istället för dit men AIK ska vara proffsiga nog att inte lämna detta åt slumpen. Med 0-1 i ryggen försvann det gyllene läget att ta över serieledningen i Allsvenskan.
Trots det blev jag inte ett dugg förvånad när Valdemarin bredsidade in kvitteringen. AIK kändes alldeles för bra för att förlora och vi har, som bland annat Nisse Johansson var inne på när jag träffade honom förut, så pass bra anfallare att vi kan göra mål ur nästan vad som helst precis när som helst. Hade bara Rubarth lyckats uppfatta Obolos nick aningen tidigare hade hans klassiska derbymål mot Bajen förmodligen petats ned till andra plats på listan över bästa derbyminne. Tänk om AIK hade lyckats vända och avgöra matchen där? Nu blev det inte så och Djurgården fick sin poäng. Det som gör det hela så bittert är att blåränderna känns så oförtjänta av både serieledningen och poängen igår. Det är ett helt annat Djurgården vi ser i år jämfört med de senaste årens upplagor och att klubbdirektören Bosse Anderssons innan match klargjorde att hans lag skulle backa hem och enbart satsa på kontringar var riktigt förvånande.
Ikväll spelas den sista matchen i omgång 22 och alla AIK:are håller förmodligen på GAIS. Själv är jag dock tveksammare. Jag är fullt medveten om rivaliteten mellan AIK och Göteborg men ingenting gör mig så illamående när jag tittar på en Allsvensk tabell som när jag tvingas se att det är Djurgården som står först. Därför skulle det lugna mina nerver och i alla fall ge mig lite glädje om jag ikväll ser att det inte är Djurgården som leder serien.
Hur ogärna vi än ville erkänna det då så var upplagan med Källström, Isaksson, Elmander osv. ett anfallande och spelande lag. Årets upplaga av blåränderna förtjänar inte att vinna. Årets upplaga av blåränderna får bara inte vinna. AIK har fyra matcher kvar att spela i Allsvenskan i år och jag är tämligen säker på att guldet blir vårt om vi vinner dessa fyra. I stort sett alla topplagen har gjort det till sin vana att spela oavgjort här på slutet och om AIK kan hitta tillbaka till segerraden vi hade innan matchen mot Halmstad så är vi favoriter till guldet. Nu väntar en veckas uppladdning och sedan kommer GAIS på besök till Råsunda. Då är det åter dags för tre poäng.
