- Det är många som inte klarar av pressen
När AIK tar emot Elfsborg på måndag sitter forne skyttekungen Christer Mattiasson på Råsunda för att följa sina två gamla klubblag.
Christer Mattiasson kom till Gnaget som skyttekung. Han blev Kitten eller Mattigol med hela det svartgula folket, men det blev snabbt svårt för honom att ta en plats i startelvan.
- Det kändes bra till en början. Jag spelade nästan hela våren, men när vi köpte in Andreas Andersson fick jag stå åt sidan. Det var det inte så mycket att säga om. Att köpa en spelare för tjugofem miljoner och sätta honom på bänken var inte att tänka på. Dessutom var Nebojsa i sitt stora slag, då var det inte lätt att få spela. Jag är tacksam att vi tog oss till Champions League och att jag fick spela.
Trots att du inte fick spela hela matcherna är du en av de stora målskyttarna på senare år i AIK, vad berodde det myckna målskyttet på?
- Jag löpte mycket och läste spelet bra. Det gäller dessutom att ha den där lilla turen som anfallare, det började rätt bra i Elfsborg och fortsatte första året i AIK.
Till sist skar det sig mellan dig och Gnaget, vad var det som hände?
- Jag hade gärna fortsatt i AIK ytterligare en tid, men det var inte alla som ville det. Hade jag bara bitit ihop hade jag mycket väl kunnat spela kvar i AIK än i dag.
Skildes ni som ovänner?
- Till slut blev det lite jobbigt. Några ville inte att jag skulle vara kvar, men jag ville verkligen försöka. Till slut blev det en ohållbar situation då det var lika bra att jag försvann från klubben.
Egen ramsa på Norra stå, du var omtyckt av stora delar av AIK-publiken.
- Jag har blivit väldigt bra bemött. Jag var lite orolig när jag gick till Djurgården att jag skulle få höra massor, men jag har aldrig hört något illa. Alla har istället kommit fram och önskat mig lycka till. Det känns oerhört skönt att höra, då förstår jag att jag gjort något positivt för AIK. Jag gjorde alltid mitt bästa, om det sen inte alltid räckte till är en helt annan sak.
Nu är det dags för årets möte mellan två av dina gamla klubbar, AIK och Elfsborg, kommer du befinna dig på Råsunda?
- Jag tänkte komma och kolla. Har försökt att hitta en lucka, den här gången krockar det inte med någon egen match. Har tänkt få med mig Tomas Lagerlöf också. Vi hade tänkt att gå mot Helsingborg och hade till och med biljetter, men då krockade det med BP.
Vad har du för känslor inför matchen?
- Har man spelat sju år i en klubb, som jag gjort i Elfsborg, då får man mycket känslor. Jag har även spelat två och ett halvt år i AIK och har känslor för dem. Jag lider verkligen med AIK nu när det går så pass dåligt.
Hur kommer du att agera på läktaren på måndag, jublar du åt båda lagen?
- Jag jublar alltid när det sker någonting bra på plan. Gör AIK mål tror jag säkert att jag kommer att jubla, jag lär även göra det om Elfsborg gör ett, men i det här läget är det AIK som behöver poängen, det känns som om Elfsborg är på en relativt fast mark och kommer att klara sig ändå.
Du spelade ihop med Patrick Englund och Nebojsa Novakovic, nu tränar de laget. Hur tror du att det kommer att gå för dem?
- Jag tror på dem på sikt. Nebo som den där lite luriga, han hade alltid någonting i bakfickan när det spelades matcher. Englund som pådrivaren, det tror jag är en bra konstillation, men ni måste ge dem tid. Det räcker inte med en kort period och att sedan tro att allting löser sig. Det kan handla om ett år innan det börjar ge utfall, det är bara att titta på Elfsborg.
- Det är inte alla tränare som orkar med den stora pressen som är i AIK. Det var verkligen så att vi förväntades vinna allt, när man satsar så mycket är det tufft. Då kan det vara bra att ha två gamla spelare som vet vad det handlar om innan det kliver in i rollen. Det är bara att titta på de två senare tränarna, Money och Uhrin. De var nog inte riktigt beredda på att det skulle vara så pass tufft som det var.
Indraget i bottenstriden, då är pressen givetvis enorm, kommer AIK att klara sig ur den här striden och upprätthålla den allsvenska existensen?
- Jag tror absolut att de klarar av det, men det gäller att ha lite tur. Laget behöver kanske en enkel seger, en match där man kanske vinner trots att spelet inte riktigt fungerar. Nu var det tvärtom i matchen mot Göteborg. Då börjar man som spelare tvivla. Tvivlar man som fotbollsspelare gör man inte sig själv rättvisa. Det är hårt arbete, och ett bra försvarsspel som gäller i första hand. Anfallsspelet får man faktiskt prioritera i andra hand, tyvärr.
Ingen gör målen i AIK. Vilka orsaker ser du som gör att Gnaget år efter år inte lyckas hitta en bra målskytt?
- Det är många som inte klarar av pressen. Gör man inte de mål som alla kräver att man skall göra i de första matcherna kan det bli tungt och man börjar tvivla. När en mittfältare fick göra flest mål, som det var förra året, börjar alla prata om varför man inte göra mål. Då blir det ett ännu större problem än det var från början.
Thomas Lagerlöf och du spelar ihop igen. Hur kändes det när Tolle kom till Brommapojkarna?
- Det känns suveränt att det var han som kom. Det var honom jag umgicks med mest i min tid i AIK. Vi åkte ihop till träningarna, bodde ihop på resorna, det var verkligen kul när han kom hit. Annars har jag inte mycket kontakt med de andra spelarna. Det är bara Mike Kölö och Tolle jag haft kontakt med. Tjernström och de andra stöter jag ihop med ibland, då morsar man förstås.
Efter många år som heltidsanställd fotbollsspelare är det nu en annan vardag för Mattiasson som fyra timmar om dagen plockar bröd i en butik vid sidan av karriären i Brommapojkarna. Christer som är född 1971 ser dock inte det här som ett slutsteg i fotbollskarriären, han högre mål satta än så.
- Jag försöker hela tiden lära mig någonting nytt. Som fotbollsspelare blir man aldrig fullärd. Den dag jag blir tränare skall jag pränta in att man måste ligga i hårt för att lyckas, även om det inte alltid hjälper ändå. Ger man det åtminstone inte den chansen kommer man att ångra det en dag i framtiden.
- Jag skall kriga. Jag har hela tiden målsättningen att jag skall komma tillbaka till Allsvenskan, den dagen jag ger upp det målet kan jag lägga ner fotbollen. Att bara träna och träna, gör jag för att utvecklas. Jag saknar publiken omkring matcherna, det är en väldig skillnad.
