Krönika: Norling är rätt man att leda AIK tillbaka
En krönika om nyhetsflödet, Sanny Åslund, Sandro Catenacci och AIK:s nye tränare Rickard Norling.
"Jag tror faktiskt att Norling kan vara hårdare än våra två senaste tränare, förhoppningsvis på ett sätt som spelarna kan ta till sig på bättre än vad de verkar ha gjort de senaste åren."
Det har varit mycket den senaste tiden. Ibland verkar det vara stiltje, för att sedan explodera i en kaskad av nyheter. Jag kan inte påstå att jag är en person med stort tålamod, jag vill gärna veta vad som har hänt innan det har hänt. Men till och med jag är medveten om att det här inte är rätt tillfälle att gnälla. Och egentligen finns det ingenting att gnälla över. Det arbete som har påbörjats verkar minst sagt lovande, utåt sett i alla fall.
Det jag var mest orolig över när vi åkte ur och Åslund fick sparken var att det skulle uppstå ett vakuum där ingen tog på sig ansvaret att utreda vad som behöver göras och att leda den förändringsprocess som vi ser idag. Även om Catenacci under året flyttat fram sin position inom klubben så kändes det inte givet att han skulle ta på sig det här hästjobbet. Det känns som en positiv start, att svinga yxan genom hela ledningsgruppen kan aldrig ha varit ett alternativ då jag tror att det skulle få fler negativa än positiva konsekvenser. Det vi ser nu är förmodligen bara början på ett jobb som kommer att pågå under flera år. Även om de största och mest välbehövliga förändringarna lär ske under vintern.
Att Sanny Åslund fick gå var knappast någon överraskning. Faktum är att klubben har misslyckats både på fotbollsplan och utanför. Även om situationen varit värre än vad han har förmedlat så anser jag att han har målat in sig i ett hörn. Vi är många som har trånat efter sanningen, men ändå har vi blivit matade med överoptimistiska målsättningar. Det är minst lika illa som de ovan nämnda misslyckandena. Jag anser att AIK har ett ansvar att förmedla en sanningsenlig bild av hur klubbens ekonomiska och sportsliga situation ser ut. Vi är många som inte bara är årskortsinnehavare utan även aktieägare. Att försöka locka fler sponsorer genom att bygga upp en falsk bild av hur det egentligen ser ut innebär bara kortsiktiga vinster, på lång sikt innebär det att förtroendet urholkas. Och det är precis det som har hänt. Förtroendet för ledningen är i botten och det kommer att ta lång tid för Catenacci att återuppbygga det förtroendet.
När det gäller det fotbollsmässiga tror jag att det är viktigt att vi börjar om från början. Att vi dumpar de spelare som ansetts vara stommen i truppen men som varit indisponibla under större delen av säsongen. Det går inte att bygga ett lag kring spelare, som må vara bra, men som aldrig är tillgängliga för spel. Det gäller att vi bygger långsiktigt men ändå ser till att ha ett lag som redan nästa år kan slåss i toppen av Superettan. Det kommer att bli en svår balansgång och några "tråkiga" namn kommer förmodligen att vara nödvändiga om spelarflykten blir lika stor som det ser ut i dagsläget.
Under säsongen har några av våra utlåningar till Café Opera lyckats relativt bra. Någon eller några av dessa bör vara högaktuella för AIK nästa säsong. Med en säsong seniorfotboll i näst högsta ligan med godkänt resultat i ryggsäcken bör några vara mogna att, åtminstone, vara komplementspelare och kanske redan under säsongen kan närma sig en plats i startelvan. Jag tror de flesta av oss hellre ser några unga och lovande spelare som komplement än många av de högavlönade spelare som idag, tyvärr, har vuxit fram som komplementspelare.
Rikard Norling blir ny tränare och jag är mer än nöjd med det beslutet. Visst hade det varit helt fantastiskt med till exempel Tommy Söderberg som tränare, men det var väl aldrig riktigt realistiskt. I Norling har vi en ung, hungrig tränare, men som ändå har en hyfsat lång meritlista. Han har, hittills, inte misslyckats i någon av de klubbar han tränat. En tränare skolad av Baxter, men som ändå inte kan anses vara låst i det system som gjorde AIK stora under Baxters styre. Jag tror det är rätt person att bygga upp ett nytt AIK, någon som är beredd att skynda långsamt för att se till att vi får en stabil grund som kommande generationer kan utveckla vidare. Men det jag är mest förhoppningsfull över är Norlings sätt att förmedla krav. Han säger själv i intervjuer att han höga krav på sina spelare och jag får känslan av att han är en tränare som kan förmedla hårda krav på ett lugnt sätt. En tränare som inte behöver skrika och sparka på papperskorgar för att nå fram till spelarna. Jag tror faktiskt att Norling kan vara hårdare än våra två senaste tränare, förhoppningsvis på ett sätt som spelarna kan ta till sig på bättre än vad de verkar ha gjort de senaste åren.
Jag är, som sagt, försiktigt optimistisk inför framtiden. Det vi sett hittills indikerar på positiva och välbehövliga förändringar. Mycket återstår, men det jag sett är en vilja att återuppbygga det svartgula lag som en gång var bäst i Sverige. Det har gett mig förnyat hopp och jag tänker visa mitt stöd genom att behålla mitt årskort även nästa säsong. Vi må ha haft ett uselt lag på plan, en svag ledning, men uppe på läktarna har vi visat Sverige att vi är där vad som än sker. Låt oss hoppas att vi visar detta även nästa år, då kan det bli en riktigt rolig säsong.