Lagbanner

Gnagarforums nyårskrönika

Gnagarforums redaktör summerar 2004 och ser framåt.
"En tränare som snackar mindre är nye Rikard Norling. Med tanke på läget i klubben och den förändring som just nu pågår kunde vi inte ha fått en bättre tränare."

Nyårsafton är här och äntligen får vi chansen att ta farväl av 2004 och välkomna 2005. Året har varit ett oändligt långt mörker för oss Gnagare med väldigt få ljusglimtar. Det har varit allt från stök på läktaren till förlorad elitlicens för ishockeyn och degradering till Superettan för fotbollslaget. Tyvärr kan jag inte riktigt glädjas åt alla andra bra prestationer (dambandy, damhockey och innebandy) då klubbens två stora flaggskepp gått på grund.

Att AIK åkte ur Allsvenskan finns det många orsaker till. Vissa som styrde AIK i år menade att den svaga ekonomin från tidigare år kom i kapp klubben. Detta kallar jag en dålig ursäkt, även om en bättre ekonomi självklart hade förbättrat möjligheten att förstärka laget under säsongen. Men man får inte glömma bort att AIKs trupp under 2004 tillsammans med Malmö var den högst avlönade truppen i hela Allsvenskan och att spelarmaterialet mycket väl borde ha varit ett topplag.

Det stora misslyckandet fanns i en spelmodell som det saknades spelare för, tränare som inte klarade pressen eller var tillräckligt bra och en spelartrupp med en sjuk/mätt stomme som överskattade sin egen kapacitet. Samt att laget saknade en riktigt bra målskytt.

Hade AIK lyckats värva FC Köpenhamns Peter Möller under sommaren hade förmodligen läget varit annorlunda idag. Men Möller ville hellre stanna i FCK och kämpa vidare.

Gudarna ska veta att AIK jagade anfallare i somras. Men danskar, norrmän, en finne, en ungrare, en jugoslav, en Lasse Nilsson med flera var antingen för dyra i drift, för dyra att signa, för dyra att köpa loss, för dåliga eller redan upptagna.

Att det hela slutade med Nick Mrdja vet vi redan. En anfallare som sportchef, tränare, medspelare och andra AIK:are runt om lovordade under de få dagar han var här för provspel. Problemet var bara att han aldrig testade under matchspel där hans svaga bollbehandling avslöjades. Det fick vi istället se i Allsvenskan under hösten.

Anfallsjakten fortsatte in i det sista under hösten och fram till 5-6 omgångar kvar av serien lade klubben ett jättebud på Lasse Nilsson. Elfsborg svarade dock med kalla handen och vägrade att sälja för den summa som AIK erbjöd. Det är dock osäkert om den värvningen hade räddat klubben med tanke på den målform dalmasen Nilsson visade i Elfsborg under samma period.

Hemmaförlusterna mot Landskrona och Örebro, samt självklart Öis-matchen inför tomma läktaren, blev de matcher som i slutändan fällde AIK. Matcher som AIK skulle ha vunnit med en bra anfallare och ett smartare spel.

Patrick Englund ska självklart inte lastas för allt. Han fick ta över efter Richard Moneys försäsong som var långt ifrån bra, där skadeproblemen radade upp sig bland nyckelspelarna. Den tid Patrick var vid rodret borde ändå ha varit tillräcklig för att få fart på laget. Men med facit i hand var Patrick bättre på att prata om laget än att leda det. Det blev lite komiskt på slutet med alla suveräna träningsveckor och lovord om att AIK skulle klara detta, när resultaten sedan blev det motsatta.

En tränare som snackar mindre är nye Rikard Norling. Med tanke på läget i klubben och den förändring som just nu pågår kunde vi inte ha fått en bättre tränare. En riktig super-Gnagare som vet hur det fungerar i AIK och som inte klagar för att det saknas resurser att köpa den eller den spelaren. En ny tränare utifrån hade säkert redan lämnat in då han blivit av med halva mittfältet och de två mest rutinerade mittbackarna.

Angående Per Nilsson kontra Kristoffer Arvhage känns det som rena bingon. Två spelare som är ungefär lika bra i Superettan, men där AIK gör ett nettovinst på cirka 2-2,5 miljoner på bytet. Vissa i den nuvarande AIK-ledningen drog visst en stor suck av lättnad då Nilsson-affären var i hamn. Den behövdes för att nå upp till de fem miljoner AIK måste ha in på spelarförsäljningar.

Nu hoppas jag att Rikard Norling kan locka hit en lika erfaren högerback för att det ska kännas riktigt bra. Tyvärr verkar Mike Kjölö vara för dyr i drift för att bli aktuell. I övrigt hoppas jag även på en ännu en mittfältare som kan "krydda" laget. Goda Superettan-anfallare har vi redan, om nu Göran Marklund och Arash Talebinejad blir kvitt sina skadeproblem. Jag tippar fortfarande att Daniel Hoch vinner skytteligan nästa år.

När träningen startar igen den 10 januari hoppas jag vi har en spikad trupp och först då kan vi på allvar börja spekulera i hur laget ska spela och vilka chanser det finns att ro hem Superettan.

När det gäller spelartruppen är Rikard Norlings viktigaste uppgift kanske inte att hitta ett vägvinnande anfallsspel direkt. Snarare att bygga upp sargade självförtroende, få fart på spelare som stannat upp i utvecklingen och få hela gruppen att dra åt samma håll. Kan till exempel Daniel Tjernström, Daniel Hoch och Mats Rubarth nå gamla nivåer har vi där tre av Superettans absolut bästa spelare.

Sedan får Herr Norling gärna addera ett försvarsspel á la 98-99 med press inåt som gör att alla vet hur man ska försvara sig. Det ska bli mycket intressant att följa den utvecklingen.

Till sist vill jag passa på att önska alla AIK:are en trevlig nyårskväll, samt ett gott nytt år!

Anders Nettelbladt 2004-12-31 10:30:00

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan
Ett välregisserat drama
Fortsätt klättra i tabellen