Halvtid
Vi utvärderar i två delar säsongens första halvlek för AIK, med visst fokus på Olle Nordin.
Valet att anställa Olle Nordin som AIK:s huvudtränare efter Stuart Baxter hade nästan fullt stöd bland de AIK-supportrar som besöker Gnagarforum. Över 90 procent svarade att de var nöjda med det nya tränarnamnet i Gnagarforums enkät i slutet av fjolåret. Frågan är hur svaret skulle bli om samma fråga ställdes igen? I den här artikeln kommer några bedömningar på hur vi tycker att Olle Nordin skött sig som huvudtränare för AIK under det första halvåret och om han är rätt man att leda AIK även i framtiden.
Säsongsupplägget:
AIK inledde med stenhård träning på hemmaplan och hade sedan två läger utomlands innan serien startade. Nordin ville egentligen dra igång redan i december men fick vänta en månad då spelarna var lovade semester. Försäsongen var kantad av skador på många spelare i truppen samt att många spelare var borta på landslagsuppdrag. Förutsättningarna har inte varit de bästa med andra ord. Trots många skador känns det ändå som om truppen inte är tillräckligt genomtränad. Laget har fallit igenom i den andra halvleken i flera matcher och många spelare orkar inte 90 minuter.
AIK har spelat flest tävlingsmatcher av de allsvenska lagen så här långt, men det är knappast Olles fel. Truppen känns dock inte söndermatchad just nu, variationen med två lag den senaste tiden har känts perfekt.
Nu när truppen sånär som på Kalle Corneliusson är intakt känns det som om laget är i behov av lite rejäl grundträning istället för att eventuellt spela två IC-matcher innan allsvenskan drar igång igen. Men det är bara att gilla läget.
Skador och åter skador:
Som sagt, truppen har varit väldigt skadefylld under året och det måste man ta i beräkning när man summerar. Andreas Alm och Daniel Hochs skador ville inte läka förrän i juni, Stefan Ishizaki åkte på ett benbrott i foten och var borta 6 veckor mot slutet av en mycket fin försäsong, Andreas Andersson och Nebojsa Novakovic sträckte sig och var borta en månad, Dime Jankulovski sträckte sig också liksom Sharbel Touma och missade viktig träning i mars. Martin Åslund, Kalle Corneliusson och Teddy Lucic var borta flera veckor på landslagsläger, Teddy var också skadad en kortare period. I början av vinterträningen var några spelare (Tjernström, Jankulovski, Lagerlöf) borta på grund av gamla skador som justerats. Dessutom åkte Mats Rubarth på en knäskada precis när han kämpat sig tillbaka efter ljumskproblem. Man kan inte påstå att Olle Nordin fick någon drömstart som tränare för AIK. Nu ser det dock mycket bättre ut.
Laguttagningen:
Visst finns det matcher man tyckt att "han" eller "han" borde spelat istället för "han" men i stort sett har Olle Nordin alltid ställt upp med det laget man förväntat sig. Olle har även vågat testa spelare på nya platser vilket han ska ha beröm för, han har gjort det inte bara för att han tvingats av skador utan även för att få igång spelare eller lagets spel. Nebojsa och Andreas Andersson har båda testats som högerytter och Ishizaki har fått chansen centralt. Spelare som Ishizaki kan mycket väl fungera som playmakers centralt och det är ingen oväntad utveckling att han flyttar inåt.
Coachningen:
Nordin har i vissa matcher agerat med tidiga byten som förändrat matchbilden men det finns även flera matcher när det går för lång tid utan att det händer någonting. Slavik Jevtushenko gjorde ett jättefint inhopp mot Örebro i cupen och ändrade matchen till AIK:s fördel genom mer än målet, men fick sedan aldrig chansen igen trots flera uppenbara lägen. Hur tar en ung spelare det? Till Olles försvar ska sägas att AIK knappast hade en bänk värd namnet i inledningen av allsvenskan, helhetsbetyget blir dock att det väntas för länge innan någonting sker från linjen. När det sker något är det ett desperat ”kasta upp Teddy och någon till sista tio”, varför inte ändra tidigare i de matcher där spelet inte fungerar?
När det gäller Olle Nordins aktiva coachning från bänken finns det också en hel del frågetecken. Vad får spelarna för trygghet när han flyger upp från bänken och skriker ut order efter en missad passning? Edman skällde tillbaka senast. Det ser inte speciellt homogent ut från läktarplats i alla fall.
Målproduktionen:
AIK har gjort 17 mål på 14 matcher vilket knappast är godkänt. Patric Andersson har gjort fem mål och Nebojsa Novakovic fyra men annars är det tunt med målskyttar. Anfallarna har rört sig bra och förutom de gjorda målen även legat bakom ytterligare mål och lägen. Problemen har funnits i uppspel, påfyllnad och enskilda beslut på väg fram i banan. AIK har gjort en hel del mål de senaste hemmamatcherna men det känns ändå som om laget borde skapa betydligt fler målchanser. Tränas det tillräckligt mycket avslutningar på träning?
Moralen:
Det såg lovande ut på La Manga, många av spelarna hade fått en nytändning med Olle Nordin som tränare men allt eftersom
säsongen gått har det sett ut som att den tändningen slocknat. Har Olle Nordin förtroendet från spelarna fortfarande?
Del två kommer att fokusera främst på taktiken.