Inför Brommapojkarna - AIK
Senast AIK mötte BP på Stadion i en seriematch buade AIK-klacken ut de egna spelarna vid spelarentrén. Det var 25 år sedan. I kväll är det dags att möta Stockholms plantskola igen.
Så var det dags igen. Det är nästan exakt 25 år sedan. Närmare bestämt var det den 19/5 1980. Senast AIK mötte BP i en seriematch vill säga. Det var väl inte världens mest minnesvärda match. Det mest minnesvärda hände innan matchen men det kommer jag till senare.
Förutsättningarna var aningen bättre då. AIK hade inlett med två storsegrar och följt upp med två oavgjorda. Det fanns hopp men man kände ändå en viss osäkerhet. Idag är osäkerheten betydligt större. Vi har ett lag som verkar vilja men inte kunna, målskyttet är bortblåst och backlinjen darrar betänkligt. 1980 hade AIK gjort elva mål på fyra matcher och släppt in två.
Backar vi en match var målskillnaden densamma. Idag är det 2-4 efter tre omgångar och såväl laget som spelet lämnar mycket i övrigt att önska. 1980 var det allsvenska laget från året innan i stort sett intakt vilket innebar att AIK hade allsvenskt tempo kvar i skorna. Nu är det mesta försvunnet och det som återstår verkar vara en ängslig trupp som är osäker på sin kapacitet.
Likheten är främst att BP då som nu valt att lägga sin hemmamatch på Stockholms Stadion. För min del var det första gången jag var på Stadion för att se fotboll. Det jag minns som trevligast var att vi fick stå en bit in på långsidan och att vi hade tak över oss. Inte för att det regnade, tvärtom, vädret var fint utan för att det gav ett bra eko som gjorde att klacken hördes bättre.
Strax innan matchen hördes vi kanske till och med lite för bra. På den tiden gjorde inte lagen entré tillsammans utan var för sig. AIK sprang in på gräset först och möttes av ett intensivt buande från den egna klacken. Anledningarna till detta var nog två. För det första kom AIK in i helvitt, något som i varje fall jag aldrig upplevt tidigare. Det där med bortaställ var inte direkt inne då. Som lök på laxen hade det helvita stället rödsvarta inslag. Det visade sig att det var lånat av BP. Alltså trodde vi att det var BP som sprang in. När någon kände igen Ove Rübsamen sattes buandet i halsarna.
Det hela blev ganska komiskt och det blev en del skrattande istället. Nu påverkade incidenten inte laget nämnvärt. AIK slog komfortabelt ett ganska blekt Brommapojkarna med 2-0 efter mål av Anders Åslund och Göran Göransson.
Förhoppningsvis kan det bli något liknande nu. Som sagt kanske inte så mycket talar för det men någon gång ska ju vinden vända. Kapaciteten måste finnas i laget. En seger är viktig för att Rikard Norling ska få vad man med en sliten klyscha brukar kalla arbetsro. En annan väsentlig skillnad är kraven. Det ställdes inte samma krav på AIK för 25 år sedan. Vare sig från supportrar, styrelse, sponsorer eller media. 1980 års AIK hade råd med en svacka utan att det gapades om avgångar eller uttalades hot. Idag vet alla att kraven är skyhöga och tålamodet lika med noll.
Så därför beställer jag en repris på den där majkvällen 1980. 2-0 till AIK, ett klart övertag spelmässigt och ett ökat självförtroende. Efter BP matchen sist kom svackan och den vill vi inte ha i repris, inte heller buandet åt AIK före matchen men det är nog ingen risk numera.
* * *
AIKs trupp till matchen:
Målvakter: Daniel Örlund, Kjell Jönsson
Backar: Jonas Forsberg, Markus Karlsson, Niklas Sandberg, Nicklas Carlsson, Kristoffer Arvhage
Mittfältare: Kristian Haynes, Gabriel Petrovic, Daniel Tjernström, Mattias Moström, Derek Boateng, Dennis Östlundh
Anfallare: Göran Marklund, Arash Talebinejad, Mats Rubarth.
* * *
