Elfsborg-AIK 1-2
AIK kunde äntligen behålla en ledning och tog tre mycket viktiga poäng på Ryavallen mot Elfsborg. Kibebe och Ishizaki visade vägen.
AIK, för dagen i den vita reservdressen, kom till start utan Andreas Alm på topp men mönstrade annars samma manskap som börjat de senaste matcherna och som både mot Halmstad och Helsingborg direkt tagit tag i matchen. Mot Elfsborg blev tvärtom, det var Boråslaget som direkt tog tag i taktpinnen och genom snabbt passningsspel sågade sig igenom AIK:s mittfält som inte stod upp tillräckligt bra.
Även om spelövertaget var markant gynnande det inte ut i några direkta målchanser utan det var AIK som kunde göra matchens första mål i den 12:e minuten. Patric Andersson fick en frispark i offensivt läge till höger som Stefan Ishizaki tog hand om. Frisparken fick en bra båge och damp ner mitt i straffområdet där Benjamin Kibebe kunde slänga fram en fot framför sin försvarare och stöta in bollen i mål till höger om en chanslös Johan Wiland i Elfsborgsmålet. Kibebes första allsvenska mål i AIK var ett faktum.
Matchbilden blev oförändrad efter 0-1-målet, Elfsborg fortsatte att pressa på medan AIK fick inrikta sig på försvarsspel. Elfsborgs första riktiga målchans kom i den 18:e minuten sedan Christian Lundström blivit frispelad till höger i AIK:s straffområde. Teddy Lucic missade inspelet precis och Luke Casserly var inte med men Lundström visade ingen kyla i avslutningen utan dundrade bollen tätt utanför.
Den första halvtimmen ägdes helt av Elfsborg, AIK hamnade för långt ner med mittfältet och fick ofta i panik slå långbollar på Åslund och Andersson som inte alls fick något understöd. Andreas Andersson fick inte en enda boll att jobba på. Även om det var Elfsborgs halvtimme skapade AIK ett par riktigt bra målchanser. ”Långås” kunde vända om och skjuta strax utanför från ca 20 meter och Sharbel Touma fick en jättechans efter en hörnretur men dundrade bollen strax över. Elfsborg hade ett par farliga inlägg och frisparkslägen men förutom Lundströms skott ingenting som satte Dime Jankulovski i svårigheter.
Sharbel Touma fick inte så mycket boll att jobba med men hann ändå med att kliva in i banan och avlossa två skott utanför ifrån ett läge som vi alla känner till vid det här laget. Snart kommer bollen att sitta, avslutningarna i den här matchen var dock riktigt dåliga. Touma svarade annars för förspelet till AIK:s bästa målchans i den första halvleken förutom målet. Touma iscensatte en snabb AIK-kontring då han krosspassade ut bollen till höger på Ishizaki med fart som hade Andreas Andersson och Patric Andersson med sig i ett 3-2-läge. Ishizaki passade i sin tur bollen vidare till Andreas som centralt i banan nära mål hade bra läge att dels gå själv mot mål eller passa bollen vidare till Långås till vänster med öppet mål. Tyvärr fick Andreas en dålig första-touch på bollen vilket gjorde att Wiland kunde komma ut och rädda. En målchans där det bara ska vara mål.
Den sista kvarten av halvlek nummer ett spelade AIK upp sig och tog för sig allt mer på planen. Laget började våga hålla i bollen i uppspelsfasen och mittfältarna hann fram för att ge Åslund och Långås understöd. Samtidigt mattades hemmaspelarna något.
Med fem minuter kvar av den första halvleken hettade det till i närheten av AIK:s mål. Först ville hemmapubliken ha straff när Dime Jankulovski var ute och petade undan bollen för Elfsborgs brasse Bruno och sedan när Andreas Andersson knuffade undan Siljanoski i kamp om bollen till vänster i straffområdet. Den första situationen var definitivt ingen straff, däremot såg den andra klart mycket mera ut som en straffspark. Domare Martin Ingvarsson valde att fria vid båda tillfällena.
Minuten efter straffsituationerna fick Elfsborg sin tredje frispark i bra läge men Stefan Andreasson sköt inte bättre än att Dime kunde rädda. Halvleken slutade 1-0 till AIK.
Till skillnad mot den första halvleken började AIK klart bäst när den andra halvleken gick igång. Stefan Ishizaki, Andreas Andersson och Patric Andersson fick bra chanser att göra 2-0 redan i inledningen av halvleken. Bäst chans hade Andreas efter att Sharbel Touma tagit sig in i straffområdet och spelat fram. AIK:s kändes i det här läget klart på gång och vann bollen högt upp i banan. Daniel Tjernström var som en igel på Elfsborgs innermittfältare och vann mängder med närkamper.
I den 60:e minuten kom något vi väntat länge på den här säsongen, nämligen ett distansskott i mål av Stefan Ishizaki. På träning har det länge sett bra ut, men på match har det allt som oftast knutit sig när tillfällena dykt upp. Den här gången vann Sharbel Touma bollen på mitten och spelade in till Tjernström som gav Ishizaki en passning snett framåt att löpa på. Ishizaki brydde sig inte om att lägga bollen till rätta utan klappade istället till från cirka 25 meter och fick en träff som Wiland inte kunde göra någonting åt. Bollen gick in till vänster i målet och ”Ishi” sprang direkt ut mot klacken för att fira. Matchen kändes punkterad.
Det verkade också som om AIK-spelarna trodde att matchen var över, för efter 2-0 försvann den aggressivitet man hade i inledningen av halvleken och istället kunde Elfsborg ta över helt och hållet. Årets AIK kan inte spela ut en match genom taktiskt kunnande utan måste spela aggressivt för att hålla motståndarna borta från det egna målet. Detta visade sig än en gång mot Elfsborg.
I den 70:e minuten nickade Christian Lundström i stolpen efter en vänsterhörna, returen kunde Teddy Lucic nicka undan till en ny hörna.
Elfsborg satsade på 3-4-3 med 20 minuter kvar och i den 79:e minuten gav det utdelning trots att Olle Nordin gjort allt vad han kunnat för att väcka AIK. Johan Karlsson, omskriven som få efter den senaste veckans händelse, fick på en härlig träff efter en hörnretur och bollen gick in i det vänstra hörnet. Dime Jankulovski var chanslös.
2-1 med 10 minuter kvar att spela, skulle AIK tappa ännu en ledning i slutet? Svaret på den frågan blev nej, Elfsborg hade inte krafter kvar nog för att starta en rejäl slutforchering. Istället kunde AIK flytta upp spelet och de sista minuterna av matchen försvann utan några direkta målchanser. Efter tre minuters tillägg från Ingvarsson var matchen över och AIK kunde ta tre mycket viktiga poäng utan att direkt ha övertygat. Den första kvarten i andra halvlek var AIK:s klart bästa period.
I AIK var Daniel Tjernström och Stefan Ishizaki bäst, Tjernström gjorde en av sina bästa insats för året och var överallt på mittfältet och tog för sig i närkamperna på ett klart bättre sätt än normalt. Bra var även Benjamin Kibebe som spelade resolut och säkert längst bak. Andreas Andersson fick inte alls lika många bollar att jobba med som i de senaste matcherna och byttes ut med 10 minuter kvar att spela. Mathias Thylander gjorde en klart godkänd insats på högerbacken och ser allt bättre ut för varje match som går, han är dock avstängd i nästa match. På topp jobbade Andersson och Åslund bra men fick inte ut så mycket av sitt spel. Andreas Alms frånvaro gjorde att AIK fick svårt att låsa fast bollen på offensiv planhalva och en spelare som t.ex. Andreas Andersson saknade förmodligen Alm och hans förmåga att droppa ner och fördela ut bollen på kanterna.
Nu väntar Trelleborg i nästa match på Vångavallen.
