- -
AIK - IFK Norrköping 2-0 - Sviten är äntligen över
Det tog nästan tre månader. Men det blev äntligen ett slut på lidandet. AIK har vunnit i Allsvenskan igen.
I vanlig ordning kunde inte AIK hålla upp spelet i 90 minuter och det såg stundtals krampaktigt ut. Men 2-0 segern mot IFK Norrköping var odiskutabel, dels tack vare en bra första halvtimma, dels för att motståndet utan tvekan är det sämsta i Allsvenskan just nu.
AIK ställde upp med en 4-5-1 uppställning. Walid Atta saknades i backlinjen på grund av en stukad fot vilket innebar att Pierre Bengtsson återigen fick förtroendet till vänster medan Nils-Eric Johansson flyttade in i mitten. På mittfältet var Jorge Ortiz petad till förmån för Kevin Walker. Med Gabriel Özkan som spets och släpande forward bakom Iván Óbolo var det tydligt att Rikard Norling var ute efter rörlighet på mittfältet.
Första halvlek
Och rörlighet fick 8 662 åskådare på Råsunda se. Under den första halvtimman såg vi delvis det flexibla anfallsspel som Norling lyckades så bra med 2006. AIK överbefolkade innermittfältet där Kenny Pavey ständigt drog inåt mitten. Det gav ytor på kanterna till framförallt högerbacken Marcus Jonsson men även Mats Rubarth till vänster. Utdelningen kom snabbt.
Efter tio minuter slog Kevin Walker, som var lysande på fasta situationer i första halvlek, en perfekt frispark in i straffområdet. Norrköpings markering var obefintlig och Iván Óbolo fick ett läge som han sällan missar. Nicken ställde målvakten Nuredin Bakieu helt.
AIK ångade på efter 1-0 och fortsatte med ett extremt rörligt mittfält. Det gav stora ytor på vänsterkanten och ledde nästan till 2-0 när ett smart samspel mellan Mats Rubarth och Gabriel Özkan tvingade Bakieu att rädda till hörna. På vänsterhörnan från Walker fick Nils-Eric Johansson ett kanonläge från några meter men nicken gick tafatt utanför. Efter en stark inledning, utan något direkt överflöd av målchanser, mattades dominansen på mittfältet av. IFK Norrköping slog långt mot Kevin Amuneke som tillsammans med en obegripligt dålig linjedomare (var han praktikant månne?) hade kunnat ställa till det. AIK gick dock helt rättvist in med ledning i paus.
Andra halvlek
Mats Rubarth tvingades kliva av efter en stark första halvlek. Daniel Mendes kom in och AIK spelade mer 4-4-2 där Gabriel Özkan tog plats ut till vänster. Mendes var tidigt inblandad i en omdiskuterad situation. På en långboll från Marcus Jonsson tog Mendes, genom en till synes klockren nedtagning, ned bollen i straffområdet och förbi en utrusande Bakieu. Ur snäv vinkel slogs bollen dock i burgaveln, och Mendes fick gult kort för hands. Tveksamt såg det ut från läktarplats men tydligen var det solklart på tv-reprisen.
Strax efter var det vidrigt nära en Norrköpingskvittering när jumbolaget fick en av få chanser gratis. Per Karlsson missade en brytning i mitten vilket ledde till att Erik Dybendal friställdes till vänster. Dybendal sköt hårt från snäv vinkel på Tomi Maanoja som misslyckades med att hålla bollen. Bollen såg ut att rulla över mållinjen men i sista stund kunde Maanoja rädda AIK som här var inne i en dålig period i matchen. Rörligheten var borta och spelet påminde om det vi vant oss vid på senare tid. Håglöst och ineffektivt. När Kevin Walker klev av i den 64:e minuten till förmån för Jorge Ortiz blev AIK ännu mer orörligt. Ett desperat Norrköping som lyfte långt lämnade dock ytor bakåt. Individuell briljans från Özkan gav nästan 2-0 och strax efter skapade Ortiz ett halvt friläge till Mendes. Brasilianaren var dock i sedvanlig ordning svag i duellen...
Mendes frigjorde endorfiner
... men han skulle väga upp för det i den 82:a minuten. Kenny Pavey frispelade Mendes som hade öppen gata mot Norrköpings mål. Utrusande Nuredin Bakieu såg ut att fånga bollen men Mendes lyckades få in en fot i sista stund. Bollen rullade sakta, sakta in i mål och 2-0 frigjorde tillfälligt ett 3 månader gammalt ångestmoln på Råsunda.
Mendes byttes ut efter målet med en förmodad revbensskada, AIK kunde dock lugnt och säkert spela tiden ut. 3-0 var närmare än en reducering för Norrköping.
Det såg inte vackert ut som sagt och den negative supportern säger nog att segern mer var tack vare ett slarvigt och svagt Norrköping. Men det AIK vi fick se under första halvtimman, och stundtals på slutet, gjorde att segern som sagt var odiskutabel.
Och efter en nio matcher lång svit utan seger spelade det ingen större roll hur trepoängaren togs.
Äntligen fick AIK vinna igen.
