Nebojsa Novakovic inifrån - del III. Tränaren Novakovic.
Att Nebojsa skulle bli tränare förvånade nog många. För han skiljer sig rätt mycket från stereotypen. Nebojsa Novakovic låter hellre kroppen tala. - Teori för tränare är inga problem - alla kan snacka, säger han. Mer om det och åren 2006-2008 i sista delen av GF:s Novakovicintervju.
I december fick jag höra en rätt intressant anekdot från redaktören för Gnagarforum. Han hade deltagit i en kurs för ungdomstränare inom AIK för några år sedan. Nebojsa fanns med som individuell instruktör och visade en skottövning, själv. Han avslutade med att sätta bollen i ena krysset. Stenhårt. Direkt efter upprepade han samma avslut. Bollen satt i precis lika hårt i samma kryss. Nebojsa Novakovics tekniska färdigheter är på en annan nivå. Och det är där hans styrka har funnits. Konsten att visa hur det går till med fötterna och inte med verbala medel. Han utvecklar det hela:
- Teori för tränare är inga problem - alla kan snacka. Ibland kan det bli svårare för spelarna att förstå om man inte kan visa hur man gör i vissa lägen. Jag hade den möjligheten att ibland visa hur man verkligen ska göra i vissa lägen och när det sitter som man vill så är det en stor utmaning för spelarna att göra likadant. Det lyckades ibland faktiskt…, och när jag fick se det på match, när några av de kombinationer som vi tränat på blev mål, det kändes jättefint.
Har du något exempel?
- Mattias Moström gjorde två fantastiska mål med höger utsida mot Trelleborg 2005 i Superettan när vi vann med 3-1 på bortaplan. Det var fantastsikt. Några dagar innan så körde vi bara "utsida-utsida" på träningar i olika situationer och möjliga vinklar, han kommer tre dagar senare och gör två mål. Han gjorde jättefina mål och det kommer inte någon att ta ifrån honom för resten av livet. Men att jag hjälpte honom att göra dom…då var jag glad!
Hur tycker du att AIK utvecklades under dina år som tränare?
- Jag vet inte…jag hoppas att vi utvecklade det spel som vi ville att AIK skulle spela. De första två-tre åren fick vi mycket "credit" från alla andra lag, alla snackade om AIK då och alla ville vara kreativa hela tiden och ville klara vissa svåra situationer. Vi fick framgång på planen, resultaten med oss, och resultat är det som styr tänkandet. Då blir det lätt att alla snackar. Vi spelade genom Derek Boateng eller Dulee Johnson, vi slog inte långa bollar det var ett fint spel och vi kom till målchanser. 2006 anföll vi nästan med "hela gänget", vi fick många straffar och gjorde flest mål - allt funkade bra! Men man måste komma till nästa process och det kanske vi inte klarade. När alla visste att vi var så offensiva och så bra så började vi tappa några viktiga spelare och att "växla" deras roll i laget kanske vi inte gjorde det bästa jobbet med. Så det blev svårt att driva laget att spela den fotboll man ville att AIK skulle spela. De första två-tre åren var det jättebra, verkligen som man ville att laget skulle spela. Sista året var det lite svårare.
Vart tog energin från 2006 års AIK vägen?
- Vi var nykomlingar, ingen trodde på oss och många trodde vi skulle åka ur. Spelarna läser allt som skrivs och det skapar känslor - då får man en känsla att visa att man är bättre än många tror. Vi fick den kraft som tillsammans gjorde oss till ett bra lag.
Det är så känsligt? Man läser "bra saker om sig själv och då fungerar det inte"?
- Det är kanske det som är AIK:s problem, vi snackar alltid om att vi är det bästa svenska laget och att vi ska vinna guld varje år. Nästan så att vi skickar fel signaler…jag vet inte…förväntningarna blir stora på alla. Sen efter två förluster eller en tredjeplats: "Fy faan! Tredje plats, det är ingenting! Vi ska vinna!". Men istället kan vi snacka om att vi har många unga bra spelare, vi har samarbete med Väsby och vi ska utveckla spelarna. Många av spelarna som valt Väsby och AIK behöver tid att utvecklas . Vi kanske ska prata om det istället så tror jag resultatet kommer snabbare så kanske man slipper bli besviken år efter år över en tredjeplats, femteplats eller andraplats....
Jag kan inte låta bli att nämna det stora silvret år 2006 och då brister Nebojsa ut i skratt och säger: "Precis!". Men han säger också att AIK nu har ett perfekt läge att prata om något annat när det finns så många nya unga spelare i både AIK och Väsby. Att det inte bara är guld som gäller utan också att man ska utveckla spelare:
- Det finns mycket potential, kanske om några år…Viktor Lundberg är 91:a, Daniel Gustafsson är 90:a, Pontus från Sundsvall 91:a….de är jätteunga och behöver tid. Plus de spelare som vi har i AIK: Gabriel Özkan, C H: många är runt 20 år. De klarar inte att AIK bara ska vinna utan måste få tid.
Hur har du utvecklats själv som tränare?
- Jättemycket. Att jobba med Rikard Norling, han är en fantastisk tränare. Han fick verkligen mig att bli ännu mer seriös. När jag tog det här jobbet, det är mycket kraft man måste använda för klara jobbet som AIK-tränare. Jag "körde" 24 timmar om dygnet tillsammans med honom för att driva AIK till det spel som vi ville att det skulle se ut. Han utvecklade mig jättemycket. Tack vare honom så ska jag fortsätta som tränare, det är Rikard Norling som gjorde mig till den jag är idag.
Har du haft någon förebild som tränare?
- Man samlar från alla. Eller samlar…de bästa tränare jag har haft i min karriär…inte att jag kopierar någon. Jag har min magkänsla som säger att: Det här ska jag göra, det här ska mitt lag försöka göra. Inte någon förebild, inte någon "Mourinho" eller någon annan. Alla kör sitt eget, jag kör mitt. Men man lyssnar mycket på dem och kollar på deras sätt att spela fotboll. Se "det bästa" och tänka på de sakerna som dom gör bra.
Rikard Norling sa ju att "varje match har sin egen speciella karaktär" - därav rotationen i startelvan. Vad tycker du om rotationstänkandet?
- Man anpassar lite till motståndare, lite till arena, lite till om man spelar hemma eller borta. Mats Rubarth till exempel: Man ser honom mot ett lag när han spelar på Råsunda men han kanske har det lite svårare mot Trelleborg på bortaplan - man ser inte de bilderna…då kanske man ser Kenny Pavey i den positionen i istället Vi ställde alltid upp med lag som vi trodde skulle vinna. När man får resultat, 2006 till exempel, då är det ingen som snackar, spelarna är nöjda - då är rotation bra. Men när man inte får resultat så är allt fel. Kolla på Liverpool idag, de har också rotationssystem, de har många fina spelarna. När de vinner är det fantastiskt, när de förlorar…
Om man jämför AIK:s säsonger 2006 och 2008, vilken säsong hade AIK starkast trupp?
- 2008. Men vi gjorde ett bättre jobb 2006. Spelarna överpresterade nästan, vi var nya, kanske var vi mer sugna…men truppen 2008 var bättre. Men man kan inte tänka att "2006 var vi bättre, 2006 var vi mer hungriga, 2006…", det är farligt. 1999 var vi ett mycket lag bättre lag än 1998 men vi vann inte serien. Men vi spelade bättre fotboll och vi hade bättre spelare. Men vi släppte in 15 mål 1998 och gjorde 25, det är nästan overkligt att ett lag kan vinna serien på det sättet. Men det var tråkigt spel, bra defensiv. Men det var inte sånt spel som gör att många kommer till Råsunda. 99 var det mycket, mycket bättre spel men vi vann inte.
Styrelsen angav att ett av skälen till att Rikard Norling inte fick fortsätta var att stämningen på Karlberg inte varit bra. Vad säger du om det?
- Det beror på vem man frågar. Det är säkert så att stämningen var bättre 2006 men det berodde på att vi vann fler matcher, det var bara tre förluster. Och i gruppen så sitter allt mentalt, när man bara förlorar tre matcher kommer man pigg och glad till träningen. Folk skriver bra saker om AIK och känslan är positiv. 2008 var stämningen bra men inte lika bra som 2006. Men att det var tråkig stämning, att det var spelare som inte pratat med varandra eller varit rädda för mig eller Rikard – det är inte sant. Spelarna trivdes jättebra på Karlberg men på grund av att vi inte fick det resultat som folk förväntade sig - man läser att AIK inte är i toppen, att Kalmar leder serien med 20 poäng. Då blir det säkert annorlunda stämning än år 2006. Men ingenting som var avgörande, vi trivdes bra i gruppen. Vi var starka i gruppen och det visade vi i slutet av matcherna, kolla på Djurgården som rasade helt och kom tolva. Vi kom femma, jag säger inte att det är bra. Men vi kan alla fall kolla varandra i ögonen och säga att vi gjorde det bra efter förutsättningarna de sista matcherna. Men att stämningen var ett problem!? Det är jag "hundra" på att så var det inte. Vi trivdes bra med varandra på Karlberg.
Många påstår att AIK stått och fallit med en spelare två säsonger i rad, Wilton Figuereido år 2007 och Dulee Johnsson 2008. Vad säger du om det?
- De var jätteviktiga för oss och vårt sätt att spela fotboll. Wilton till exempel, många andra lags tränare pratade ofta efter matcherna om hur farlig han var när han vände i en yta och sköt. Vi hade ett vapen som inte många klarade att stoppa. Just när man kombinerade det med en annan forward, Burgic till exempel, eller Ivan Obolo som är bra på sitt sätt att spela fotboll och de kantspelarna vi hade. Vi hade en förmåga att störa vilket lag som helst. När vi tappade Wilton förlorade vi den möjligheten med en rättvänd spelare i den ytan och två och tre till spelare i ytan utanför straffområdet. Lagen vi spelade mot började känna att vi inte längre var farliga när vi var i de ytorna. Vi försökte hitta något annat, använda Ivan inne i boxen eller "C-H" med sin snabbhet. Men vi tappade jättemycket med Wilton, han var kunnig att använda den ytan, han sköt med både högern och vänstern.
Wilton Figuereido, en spelare Nebojsa Novakovic kan prata om i evigheter.
Dulee Johnson, en lugn uppspelare enligt Nebbo.
- Och Dulee Johnson. Vi fick våra uppspel mycket lugnare med honom. Han gjorde att de andra spelarna fick den tid som är avgörande i fotboll. Det är säkert att vi blev sämre när vi förlorade de två spelarna men det var vårt jobb att ersätta dom: med någon annan spelare eller idé, men ibland klarar man det inte. 2007 till exempel, vi vann många matcher men så tappade vi Wilton och vann inte på länge. Wilton var en jättebra spelare. När argentinarna kom så snackade alla bara om hur bra dom var och inte om Wilton - det kanske gjorde honom ännu bättre. Det kanske gjorde att han verkligen ville visa hur duktig han var. Han gjorde nästan mål i alla matcherna som vi vann och han visade för alla AIK:are att han var bra en spelare. Vi hade också möjlighet att spela med Ivan Obolo på planen samtidigt, vi hade Waldemarin som avbytare och han gjorde nästan alltid mål på alla sina inhopp. Vi hade en växel som ett lag ska ha om man ska vinna något stort. Men efteråt när man börjar tappa sådana spelare blir det svårt, det finns inte många såna spelare i Sverige. Det går inte att leta efter dom i Väsby eller Vasalund.
Hur kom det sig att AIK köpte en målvakt istället för en ny mittfältare efter att Dulee Johnson såldes?
- Vi hade till exempel Kevin Walker från Örebro som var ny och behövde tid att spela och utvecklas. Öhrlund hade börjat tappa lite, det började bli snack om målvakt. Vi hade den möjligheten med Tomi Maanoja på grund av en scoutkontakt vi hade i Finland och vi kände att det var en spelare vi inte kunde förlora. Han var i U-21 landslaget i Finland och på sikt utvecklingsbar, vi lyckade att värva honom och det var ett bra jobb AIK gjorde.
Vad tror du att du gör om fem år?
- Om fem år ska jag träna….(lång paus)….jag ska träna AIK….nä, man säger inte så…(lång paus)…jag ska träna något lag (skratt)!
Då vill vi på Gnagarforum tacka dig för allt du har gjort för AIK under dina år i klubben och önska dig lycka till i framtiden!
- Tack. Jag kände hela tiden att jag hade stöd från publiken, från spelarna – oavsett i vilken i roll, som spelare eller tränare – jag kände hela tiden att AIK älskar mig och att jag älskar AIK. Och det är viktigt när man jobbar i en förening!
********************************************************************
Avslutningsvis så bad jag Nebojsa ta ut två stycken "Allstar-AIK". Detta gjorde han med stor inlevelse och omsorg:
"Jag tror nog jag bänkar mig själv..." Foto: Tommy Arvidsson
Nebbos Allstarelva som spelare:
Målvakt: Mattias Asper
Backar: (H) Mike Kjölö, Johan Mjällby, Olof Mellberg, Tomas Gustafsson (Antonelius)
Mittfält: (H) Andreas Johansson, Krister Nordin, Daniel Tjernström, Stefan Ishizaki
Anfall: Andreas Andersson & Andreas Alm
Avbytare: Magnus Hedman, Michael Brundin, Erik Edman, Nebojsa Novakovic & Anders Limpar
Tränare: Stuart Baxter & Rikard Norling
Nebbos allstarelva som tränare
Målvakt: Daniel Öhrlund
Backar: (H) Markus Jonson, Niklas Sandberg, Nils-Eric Johansson, Jimmy Tamandi
Mittfält: (H) Gabriel Özkan, Derek Boateng, Dulee Johnson, Mats Rubarth
Anfall: Wilton Figuereido, Ivan Obolo
Avbytare: Tomi Maanoja, Nicklas Carlsson, Mattias Moström, Lucas Waldemarin, Miran Burgic
Tränare: Rikard Norling, Nebojsa Novakovic & Mikael Stahre