Lagbanner
AIK:s rekryteringsarbete- genom Stahre & Wesström
Björn Wesström och Mikael Stahre har jobbat länge tillsammans i AIK. Nu sitter båda på den högsta sportsliga makten i AIK. Gnagarforum har träffat duon för ett reportage.

AIK:s rekryteringsarbete- genom Stahre & Wesström

För sex år sedan låg de bakom början på det samarbete som idag är Väsby United. Idag sitter Björn Wesström och Mikael Stahre på den sportsliga makten i AIK. En svartgul långsiktig tråd har skapats. Gnagarforum har mött båda för att få en inblick i nuet, och framtiden.

2008 blev kontinuitet årets trendord bland svenska klubbar. Mitt bland många tunga satsningar hade en liten småländsk klubb stuckit sig fram med ett lag som spelat tillsammans länge, och som kryddats med välscoutade ungdomar och brasilianare. Kalmar FF:s framgångar berodde på långsiktighet. Ett lag hade svetsats samman i sengångartempo.

AIK var länge motsatsen till långsiktighet. Men efter mångmiljonvärvningarna av spelare i slutet av 90-talet och början av 2000-talet visade ekonomin upp knallröda siffror. Orealistiska förväntningar på intäkter hängde inte riktigt med de realistiska kostnader som ådrogs. AIK var inne på spår som de inte hade ett tillräckligt starkt lokomotiv för. 
Det var runt 2003 ordet långsiktighet började dyka upp i AIK. Ett rätt rejält frö planterades när ett samarbete med nyblivna Superettanklubben Café Opera påbörjades. Utbytet med Café Opera var något helt nytt och smått banbrytande. Men det är först nu efter sex år, och en hel del turer, som samarbetet med det som numera är Väsby United börjar frodas.

När AIK haft diverse tränare, sportchefer, VD:ar och gud vet vad genom åren har Björn Wesström och Mikael Stahre arbetat hårt i bakgrunden. De var med och drev på samarbetet från början.
Idag sitter båda på den allra högsta makten i den sportsliga organisationen. Mikael Stahre som nytillträdd huvudtränare. Björn Wesström som sportchef efter avgående Ola Andersson. Gnagarforum stämde träff med duon för att prata om framtiden med AIK:s verksamhet. Hur ser värvningsstrategin ut?Vad innebär samarbetet på lång sikt? Är det här för att stanna eller blir det ytterligare ett kort treårigt spår som sedan förbytts i något nytt?

Vi träffas på Karlberg. Det är vardag och det har precis börjat mörkna utanför. Mikael Stahre tar igen sig efter ett löpningspass. Björn Wesström kommer strax förbi med Terje Liveröd. Han har precis haft ett möte med norrmannen som är rådgivare till både Iván Óbolo och Jorge Ortiz.
Det leder in till en rätt lämplig ingångspunkt för intervjun efter att Björn släppt ut Liveröd. AIK har, med all rätta, fått en del kritik genom åren för ogenomtänkta rekryteringsplaner.

För att använda en klyscha så har det ofta känts som att en röd tråd saknats. Just ”Sydamerikaspåret” är, enligt många, en misslyckad rekryteringsplan. Frånsett Óbolo och Wilton Figueiredo har det också varit väldigt dyrt kontra vad som levererats.

Är det slut på Sydamerikaspåret?
- Om vi pratar framtiden så kanske det blir ett Sydamerikaspår men på ett annat sätt. AIK har idag inte möjlighet att lägga dom summor som behövs för att få en heletablerad spelare. Det som däremot går är att rekrytera hit spelare med hög potential. Spelare som det går att göra bättre, säger Wesström

Varför blev det en satsning på Sydamerika egentligen?
- Jag uppfattade det då och även nu efteråt som en väldigt genomtänkt idé med bra förarbete. Rikard (Norling) och Ola (Andersson) träffade Terje redan i december 2006 och gjorde sedan flera resor ned till Argentina för att sondera terrängen. Underlaget var väldigt bra. Sedan kan man fundera på om scoutingen kunde gjorts på ett ännu djupare sätt för att undvika det som hände med Valdemarin. Samtidigt vet jag hur svårt det är att omsätta det jag ser i spelarens hemmiljö till ett kallt och grått Solna och hur spelaren och hans familj kommer att reagera på det.


Lucas Valdemarin. En felscoutning i slutändan.

Från början var AIK:s satsning på Sydamerika inriktad på två spår. Det ena var etablerade spelare. Det andra var att plocka lovande ungdomar över från Argentina via tidigare landslagsmannen Mattias Almeyda. Tidigt på våren 2007 kom två spelare över för att träna med Väsby. En, Nicolas Escobar, plockades över.
- Men efter att Obolo och Valdemarin kom under sommaren så dog det där med att hitta unga spelare bort, säger Wesström.

Inte lätt att rekrytera från utlandet
Att rekrytera helt etablerade spelare är dock inget AIK är ekonomiskt kapabla till idag. En oinsatt kan tro att sydamerikanska spelare per automatik tjänar mer på att spela i Sverige. Sanningen är den motsatta. Medan spelarlönerna ökat i både Brasilien och Argentina tack vare större tv-avtal och intäkter har motsatt förhållande gällt i Sverige där lönerna inte bara stagnerat, utan snarare fallit. I alla fall för utländska spelare.
Kronans värdefall mot den amerikanska dollarn påverkar stort. Det är i den valutan exempelvis Sydamerikanska spelare diskuterar lön. En svag krona leder snabbt till att spelaren i fråga undrar varför hans lön sjunkit med 30 procent.

Om det var svårt att locka riktigt bra spelare till Sverige tidigare har det blivit ännu svårare nu.
- Det är kanske taskigt sagt men vi har inte så mycket att erbjuda i Sverige. Varken i form av lön eller sportslig utmaning. Det vi lever på är att vi har gott renommé, att vi fostrar bra spelare och ger möjligheter. Det är allt. Då får man inte börja grina när exempelvis Wilton drar iväg, säger Wesström.
- Så är det ju. Varför åker Obolo från Argentina till Sverige? Det är bara att titta ut, säger Stahre.

Utanför har det nästan blivit helt mörkt. Det är runt noll grader och det ser sådär ogästvänligt ut som bara svenskt vinterväder kan vara.

- Jag har en skärmsläckare på datorn med vädret från spelarnas hemländer. Idag är det 32 grader varmt i Argentina... Óbolo vill studsa vidare i karriären. Han vill vidare och tjäna de riktigt stora pengarna. Sedan kanske han tycker det är kul att spela i AIK. Men hans vision är inte att stanna här. Alla utländska spelare som kommer hit vill gå vidare..
- Sedan är de proffs och vill ge 100 procent. Men man kan inte bli sentimental. Det går inte att säga nej till försäljningen av Wilton och missa en riktigt bra affär för AIK, och för honom. Det tjänar ingen på, säger Wesström.

I början av året presenterade Björn Wesström rekryteringsfilosofin som råder inom AIK. I första hand ska AIK hämta spelare i närområdet. Först genom att se om det som eftersöks finns i samarbetsklubben Väsby United. Sedan i Storstockholm. I andra hand ska sökningen ske på nationell basis och i sista hand vänds ögonen mot utlandet.
Det låter som självklarheter som ska vara en naturlig del av en verksamhet som årligen omsätter över 100 miljoner kronor. Men det är först nu som värvningsstrategin känns som en integrerad del. Frågan man som supporter ställer sig är hur möjligt det blir med rekryteringar från utlandet framöver med anledning av AIK:s svaga ekonomiska resultat.

Innebär ekonomin att det är lågprioriterat att rekrytera från utlandet nu?
- Nej, det är det inte. Och det kan det inte bli heller. Om vi tittar på dagens trupp och den dagen Ivan Óbolo försvinner, hur ska vi ersätta honom då? Hur troligt är det att vi hittar honom i Sverige? Säger Wesström.
- Det finns inte. Vi kan komma jävligt långt med en bas med rekryteringar från Stockholm. Men sedan måste vi spetsa. Det finns knappt någon som ersätter honom i dagens Allsvenska. Då måste vi titta utanför våra gränser, säger Stahre.

Björn Wesström fortsätter:
- Jag tror att balansen och mixen är det väsentliga. Vi kan inte bygga ett lag som ska ta SM-guld bara från Stockholm och talangerna här. Det går inte, det är naivt. Vi måste krydda med spelare utifrån.

Vad kan vi förvänta oss för kryddningar?
- Det är mer realistiskt med sådana som Tomi Maanoja. Spelare som har väldigt hög potential. Vi ska ta in sådana spelare, göra dem bäst i Allsvenskan och sedan sälja vidare. Jag tror inte vi kan värva in spelare som är lika färdiga som Boateng eller Dulee med dagens ekonomi. Ska man köpa sådana spelare.... då blir det riktigt dyrt, säger Stahre.
- Ändå tror folk att det bara är att köpa spelare när dom är ”fria” och inte är under kontrakt. Men det är inte gratis. Det är ju lika dyrt, bara det att spelaren tar pengarna själv, säger Wesström.


Jos Hooiveld. En bra profilvärvning enligt Björn Wesström. FOTO: Magnus Neck

Hur mycket tittar ni på profilen? Ett allmänt problem om vi tittar på de senaste åren är att många av spelarna har haft svårt att anpassa sig.
- Det gäller att hitta spelare som är inspirerade att komma hit också. Att de är på väg uppåt. Då är de hungriga, säger Stahre.
- Vi vill tro att vi gör ett bra jobb med deras personligheter nu. Jag vill tro att både Tomi Maanoja och Jos Hooiveld inte har hög status av en ren slump. Och jag hoppas att det blir så framöver också. Att vi får in spelare med rätt bakgrund. Idag vill vi veta mer om hur de reagerar på miljön, om de växer och så vidare, säger Wesström.

Vad är en perfekt rekrytering?
- Den perfekta rekryteringen är att vi hittar det vi vill ha i vår näringskedja. Hittar vi vår nästa vänsterback i Väsby är det optimalt. Då fungerar vår näringskedja. Funkar han inte där så tittar vi i Stockholm. Men kryddan finns längre ut. Vi kanske ska ha 1-2 spelare på varje lagdel som är riktigt bra. Men vi kommer inte hitta alla dom i närområdet.

Och näringskedjan leder oss in på det som är en stor del av AIK:s framtid.
Mer om det i del II som publiceras imorgon.

Alexander Strigén2009-03-11 09:00:00
Author

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan