AIK-IFK Norrköping 1-1
AIK fick återigen oavgjort mot ett taggat Norrköping i poängnöd. Per Nilsson debuterade och Andreas Andersson hyllades.
I min värld är ingenting kört förrän det är teoretiskt omöjligt, med andra ord så ser jag om inte positivt så i alla fall med lite hopp fram emot återstående matcher i Allsvenskan. I och med dagens 1-1 på Råsunda minskade
visserligen chansen ytterligare en aning men det är inte över än, om inte annat så finns det UEFA-platser (2-3) att kämpa för.
Med det spel som AIK sett över hela matchen producerade idag så ska man väl visserligen inte hoppas på mer än max en fjärdeplats men det är alltid kul att drömma. Som positiv pryl är att AIK börjat spela dålig mot bottenlagen... Då kanske man börjar spela bra mot topplagen som nu väntar de närmaste matcherna.
Dagens laguppställningar bjöd på en nationalhjälte, en debutant och en SM-hjälte. Nationalhjälten var självklart Andreas Andersson som tilldelades blommor och extra applåder innan laguppställningarna lästes upp. Debutanten
var Per Nilsson som spelade från start centralt tillsammans med Benjamin Kibebe i AIK´s försvar. SM-hjälten från -98, Alexander Östlund, spelade från start i Peking och fick en extra applåd av AIK-publiken när hans namn lästes upp. I övrigt fanns det inga överraskningar i laguppställningarna.
Första halvlek var klart godkänd med bara ett par individuella skavanker. Spelet höll mestadels en bra nivå och AIK hade mest att säga till om även om Peking verkade fortsatt stärkta av sin senaste framgång i Stockholm (vinsten mot DIF). I den 23:e minuten fick AIK straff efter att Sharbel Touma dragit sin back som ramlat och tagit bollen med händerna för att rädda sitationen.
Straffen, slagen av Sharbel själv, var inte någon höjdare och Eddie Gustavsson som tidigt chansade åt rätt håll räddade men släppte ut en retur till Stefan Ishizaki som på något sätt lyckades missa hela målet från 5 meter.
Inget 1-0 till AIK alltså och arbetet fortsatte. Man hade ett par halvchanser till under första halvlek men ingenting var riktigt nära att resultera i svartgul ledning. AIK klarade sig som sagt bra men det centrala mittfältet hade svårt att komma in i matchen då särskilt Stefan Ishizaki hamnade fel vid ett antal tillfällen.
I andra halvlek så hade AIK för att använda en klyscha stannat kvar i omklädningsrummet de första minuterna och Peking lyckades peta in 1-0 efter tamt agerande i AIK:s försvar. Luke Casserly fastnade vid egen hörnflagga
och skulle lösa situationen genom att spela en halvkort passning in till Per Nilson som stod vid straffområdeslinjen. Per missade mottagningen och Peking
kunde, efter att AIK bara halvhjärtat, som det såg ut, försökt rensa undan bollen, ta ledningen.
Efter detta var det klar dominans AIK resten av matchen med undantag kortare perioder. Man hade dock som vanligt svårt att utnyttja hela laget och fastnade ofta halvvägs in i offensiven för att få börja om igen. Efter ungefär en kvart betalade sig emellertid slitet när Stefan Ishizaki slog
en bra frispark från halvvägs in på Pekings planhalva som nickskarvades i mål av Tomas Lagerlöf. Spelet fortsatte i AIK:s favör även om Peking tog för sig mer. "Lustigt" nog så ju närmare slutsignalen man kom ju virrigare och sämre
blev AIK:s spel. Man gick ifrån de spelvägar som fungerat hittills och försökte desperat hitta något nytt som i vissa fall fanns där men som man vid de tillfällena inte lyckades utnyttja. Lagerlöf och Rubarth hade var sin riktigt bra chans att ge AIK ledningen i matchen men Eddie Gustavson hade inga större svårigheter att avvärja Gnagarnas avslut.
Matchen som helhet ger ungefär samma intryck som tidigare, bitvis riktigt bra utan spets oftast beroende på individuella insatser men allt som oftast avsaknad av struktur och spelidé. De flesta spelarna som får instruktioner från sidlinjen verkar oftast bara skaka på huvudet, rycka på axlarna eller teckna att dom inte hör, inget bra sätt att kommunicera...
Dagens nykomling klarade sig bra och kommer helt klart bli en oerhörd tillgång. Likaså Kibebe som växte en storlek idag.
