Gästkrönikan: Om alla om klaffar
AIK har inlett säsongen strålande. Men det finns fortfarande en del funderingar som ska besvaras. Dagens krönikör Jakob Andersson skriver om dagens "om bara" i dagens AIK och vikten av balans.
Även den mest pessimistiske AIK supporten måste efter påskhelgen känna sig mycket belåten med upptakten av Allsvenskan anno 2009. Det fanns säkerligen många med mig som trodde att premiären i vanlig ordning skulle bli en blek tillställning som helt enligt tradition skulle sluta med ett kryss, men så blev icke fallet. Det som slog både mig och mina bänkkamrater var att AIK för första gången på många år hade ett lag som verkligen ville spela fotboll. Inte nog med det, vi har också en trupp som består av merparten duktiga fotbollspelare där teknik och finess kombineras med härta och hunger.
Per Karlsson är en fullgod markeringsspelare, som oftast ligger helt rätt. Grym spänst och riktigt snabb. Men som passningsspelare finns en hel del att önska. Om Pärtan kan höja lägsta nivån är han nästan i Brundin klass. Vår Speilfürher Tjernström och Kenny Pavey är två andra spelare som är mycket svåra att inte älska om du har ett svartgult hjärta, men även där handlar det betydligt mycket mer om motivation än om rent kunnande. Mer kamp, mindre finess. Fullt naturligt då mig veterligen varken Athenley FC eller Bråtens IK är klubbar som spottar ur sig snabbfotade tekniker. Jag underskattar verkligen inte deras betydelse i laget, påstår inte heller att det går 13 av dem på dussinet men menar att det lag som får ut mest av spelarna med spetskompetens är de som senare kommer lyfta Lennart Johanssons pokal.
Sperskompetens ett måste
I matchen mot Kalmar syntes det tydligt att smålänningarna saknade spelarna som kunde hitta på det oväntade (V.Elm, Santin, Ingelsten, Sorin). Du vinner inget SM guld med bara bagare och bloggare i laget. Att Kalmar FF sedan har tappat de som gjorde 60 procent av målen är en annan sak, men glöm inte att AIK kunde vinna SM guld 98 trots att laget gjorde under ett mål i snitt.
Det räcker inte med att bara göra mål. Däremot är balansen i laget ett måste för att vinna allsvenskan. Kombinationen stabilt lagbygge med ett par spelare som sticker ut och gör det lilla extra är ett vinnande koncept. Det kommer ta lång tid innan vi har ett lag med sådan bredd och kompetens som vår lillebror från östermalm hade ett par säsonger tidigare på 2000-talet.
Martin Mutumba. En av många med spetskompetens i dagens AIK. FOTO: Bildbyrån
I dagens AIK anser undertecknad att spetskompetens finns. Martin Mutumba har visat att han inte bara mäktar med att göra en fullgod imitation av Denilson utan också kan smeka fram riktiga smörpass. Martin kan dessutom utmana och ta sig förbi vilken ytterback som helst i årets allsvenska. Kan dock tycka att frisparksläggandet borde skötas av en mer lämpad spelare. Med en frisk Gabbe Özkan känns det som att kombinationen Tensta-Rinkeby kan ställa till riktiga problem för många lag, inte minst hemma på Råsunda. Sparkapital finns också. Jag såg Yusuf Saleh briljera mot Akropolis. Jag kan villigt erkänna att det inte var det bästa motståndarlag vi stött på, men Salehs teknik, kvickhet och fräna inlägg imponerade likafullt. I samma match gjorde Bojan Djordjic sin första hela 90 minuters match på länge. Det syns i hans agerande på planen att Bojan inte vill något hellre än att motbevisa alla kritiker. Om Bojan kan komma tillbaka, och få spela utan press, både från omgivningen men kanske framför allt från sig själv så tror jag även Bojan kan gå mot en ny vår. Lägg där till ett par U21 landslagsmän som knackar på dörren till startelvan.
Jag oroar mig dock för samtliga spelares tendens att försvinna i matcher samt bristen på defensiva kvalitéer. När Nisse och Jonsson spelar på samma nivå som de gjort hittills mot de lag vi mött hittills så har det funkat fläckfritt. Men jag vill inte se våra ytterbackar lämnas ensam alltför många gånger mot ett gäng Malmöungdomar fullpumpade med självförtroende. Att varken Halmstad eller Kalmar hade ett fungerande spel på sista tredjedelen kan vi slå oss för bröstet och påstå att det var pga vår briljanta defensiv, men jag tror dessvärre att de snarare föll på deras egen inkompetens.
Om alla om klaffar
Om, jag säger OM vi kan hitta balansen mellan finess och hjärta, mellan överstegsfinter och glidtacklingar kan detta AIK anno 2009 gå riktigt långt. Får vår backlinje klara sig från för mycket skador, och vi hittar balansen på mitten, så kan vi slippa lägga alltför mycket fokus på vem som ska vara komplement till vår argentinske frälsare på topp. Med de kreativa kanterna är vi inte lika beroende av en bollfördelare på centraltmittfält. Vi borde då slippa se pastej på pastej från våra mittbackar mot en ensam Ivan Obolo som under fjolåret. Trots målet mot Kalmar så tycker jag Obolo har börjat säsongen trevande. Under stora delar av premiären mot Halmstad såg han lite vilsen ut. Det kändes som han inte riktigt hittade rätt i positionerna och inte riktigt visste om han skulle ner och möte boll eller gå på djupet. Men att vinna och skapa chanser när Ivan är blek måste ses som en stryka.
Malmö på torsdag känns som en ordentlig värdemätare för detta AIK. Med Pavey Borta, blir det sannolikhet Rinkeby-Tensta på kanterna, Tjernkraftverket och Pablo Escobar i form av Ortiz som huserar på det centrala mittfältet. Thorsten kommer springa som bindgalen hund och jaga livet ur den internationella backlinjen i Malmö. Med seger på torsdag kan AIK åka hela den långa vägen till Grimsta med ett ordentligt självförtroende och med stor chans på en drömstart på Allsvenskan.
Avdelning annat
Trams: Micke Stahres tjat om ”motståndarlaget” och Kalmar blev försvagade när ”Nummer 18” utgick. Undertecknad tycker det är tämligen tramsigt att inte kunna säga att man möter Kalmar och Rasmus Elm. Men å andra sidan är det lite kul att Nanne Bergstrand lackade ur.
Terror på Elm street: AIKarna som försökte störa Rasmus Elms sömn men istället lyckades väcka någon stackars pensionär som hade oturen att dela efternamn med bröderna. Måste dock erkänna att jag är aning förbluffad av det kan finnas så många med samma efternamn i samma by. Hur som helst borde dessa supportar skicka över ett paket Gevalia Mellanrost och en vetelängd som plåster på såren till 75 åringen.
