Isidors hörna: Svenska Cupen, derbyt och arenafrågan
Dags för summering av en vecka som innehållit både seger i cupen, nya utspel i arenafrågan och bistra pressmeddelanden från AIK Fotboll AB. Allt i Isidors hörna.
Vinst i cupen mot Sirius, 1-0 borta. I egenskap av grundmurad vinnarskalle smakar det alltid bra med seger. Det är ju det som någonstans är den inneboende drivkraften i fenomenet idrott och alla andra reaktioner hade varit märkliga - eller väckt anstöt för den delen. Den krassa baksidan av myntet är emellertid denna: det lag som går in med full satsning i cupen exponerar sig för en stor risk kontra den potentiella återbetalningen.
Ställt på sin spets handlar det om antingen
a) en autostrada (nåja) ut i Europa eller
b) bortkastad tid med mycket slitage på materialet.
Det vore naivt att tro något annat än att det är ett övervägande varje allsvensk tränare också gör när de sätter manskapet på banan. Är det värt risken att få en spelare skadad i jakten på en cuptitel? Hur stor är skillnaden i mental återhämtning med två dagar mellan match istället för fyra? Och så vidare och så vidare. Extra krass blir verkligheten och analysen när spelschemat ser ut som det gör för stunden. Till och med som supporter känner man sig något tilltufsad av det frenetiska matchandet. Nu blev det som sagt seger i Uppsala men begreppet Pyrrhusseger är ändå det som skapar flest associationer i nuläget, både avseende lagets fysiska och mentala situation samt det privatekonomiska ditot.
******************************
Intressant är också att betrakta Svenska Cupens status ur andra perspektiv; hur den behandlas av förbundet och av media, till exempel. Förra året fick någon – eventuellt Sune Hellströmer själv - panik och försökte skrämma liv i turneringen genom att skeppa tio lag till Gävle och spela fem matcher över tre dagar. Vilka resonemang som föregick det beslutet är knappt värt att spekulera i. Resultatet lät heller inte vänta på sig.
Katastrof, naturligtvis. Parallellt slog även TV4 på stora trumman. Som bekant har kanalen en förmåga att kunna skjuta den mest sjödugliga farkost i sank och så även denna gång. Att dra målskyttar av plan för att intervjua dem under match är i sanning ett av de största övergreppen i den fotbollsmediala historien. I år har ännu ingen brytt sig om att sända någonting överhuvudtaget, annat än en marginaliserad hemsida som tar 79:- för besväret. Guldkant på tillvaron? Avgör själv. Uppenbart är i vilket fall att den styvmoderliga hanteringen är väldigt negativ för Svenska Cupens status. Och det är med ett mer än marginellt inslag av skepsis jag ser fram emot fortsättningen.
******************************
Värt att se fram emot är däremot derbyt. Min redaktör (Strigén) som uppvisar klart autistiska tendenser när det kommer till fotbollsfakta menar att Djurgården aldrig varit sämre förberedda sedan 90-talet. Den som vill får gärna ifrågasätta uppgiften, själv vet jag att det inte finns anledning. Firma Stahre/Wesström ställs i vilket fall mot Lukic/Jeglertz, 4-4-2 prövas mot 4-3-3 och Pavey mot Tauer. En obehaglig match på många sätt, inte bara för att Tauers dåliga finmotorik när som helst kan resultera i skador med lång konvalescens, utan också för att inget hade smärtat mer än självbelåtna Lukic-citat i Sportbladet dagen efter. Instruktion överkörning till AIK således.
******************************
Dags också för obligatoriskt nedslag i arenafrågan. Enligt en artikel i Idrottens Affärer har AIK och Arenabolaget tagit kliv närmare en överenskommelse.
- Vi träffades senast i måndags och har nu en bra dialog. Då tänker jag både på en AIK-profil när det är match och det rent kommersiella, bekräftar Mikael Albinsson, marknadschef för arenaprojektet.
- Framför allt känns det bra att vi har hittat en lösning för Black Army. Nu är det tänkt att vi förändrar nedre nivån på den norra kortsidan och därmed blir det 4 000 ståplatser av 7 000 sittplatser.
Vi får anta att många ord återstår att säga, inte minst om det ekonomiska. Hyresnivån tillsammans med AIK:s vinstandel på varje överprissatt korv, folköl och karamellpåse som säljs på bankarenan är helt och hållet avgörande för klubbens framtida ekonomi. På temat visar också den nyss publicerade kvartalsrapporten att det återstår mycket arbete för att vända röda siffror till svarta. Som Gnagarforum – och övriga nyhetssverige - skrev om igår torsdag tvingas AIK Fotboll AB att upprätta kontrollbalansräkning, vilket i korthet innebär att man misstänker att mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet är förbrukat. När kontrollräkningen var gjord kunde det konstateras att så inte var fallet, men åtgärden är ändå alarmerande och det luktar nyemission lång väg. Bolagets ekonomi har även uppmärksammats på annat håll, bland annat av Fotbollskanalens Olof Lundh, och han har rätt i en sak – publikintäkterna är en väldigt viktig ingrediens för att få fart på kassaflödet.
Om det ska till behövs att AIK är med i guldstriden ända in på sluttampen. En precis lika viktig del är också att övriga Stockholmslag per omgående rycker upp sig och hjälper till att dra sin del av derbypubliken. Med ett avhängt Hammarby och DIF sjunker fotbollstemperaturen totalt sett och det gynnar praktiskt taget ingen.
Tillsvidare får vi på gräsrotsnivå göra det vi kan för att skapa lokal högkonjunktur på och kring Råsunda, inte bara för att vi kan, utan för att vi vill.
