- -
DIF-AIK 0-1 - Obolos briljans avgjorde
Ett ögonblick av briljans. Det räckte för att ge AIK första derbysegern sedan hösten 2006. Som vanligt denna säsong skulle Iván Obolo spela huvudrollen. Och det är svårt att hitta ett mer spektakulärt sätt att avgöra ett derby mot Djurgården på.
07:05. Ett direkt uppspel från AIK:s backlinje möts av Daniel Tjernström. Bollen rullas ut till Iván Obolo. Han tittar upp, tar sats och klipper till från 30-35 meter.
Det kändes som en evighet. Som om att Råsunda hamnade i en komaliknande tystnad under en bråkdels sekund.
Sedan rasslade nätet bakom en frusen Pa Dembo Touray. Och Norra stå exploderade.
Målet var vansinnigt vackert. Och sett till inledningen fullt logiskt.
AIK-tifo stod för ett brutalt vackert och känslosamt tifo.
Efter ett tifo i världsklass från Norra tog nämligen AIK taktpinnen direkt. Inom loppet av några minuter hade Kenny Pavey fått till flera hotande inlägg. På ett av dem nådde Obolo först och en farlig skarvning träffade stolpens utsida.
Två minuter efter det landade argentinarens brutala högerskruv i Tourays ena kryss.
Initialt var det påtagligt var båda lagen befann sig mentalt. AIK vågade spela ut. Jorge Ortiz var dominant i passningsspelet på mittfältet. Tjernström var överallt och Martin Mutumba och Kenny Pavey var ständiga hot mot Djurgården som begränsade sig till direktspel som AIK hanterade utan problem.
Djurgården skapade inte mycket
Det var först genom ett par individuella misstag som Djurgården skapade något. Halvvägs genom första halvlek gick Boyd Mwila enkelt förbi Nisse Johansson, något han skulle upprepa ett antal gånger till under matchen, och sköt. Skottet gick via Markus Jonssons bröst till Sebastian Rajalakso som sköt utanför.
Strax efter det gav en riktig indianare av Per Karlsson Djurgården en livsfarlig omställning. Bollen kom igen ut till Mwila som drev förbi både Ortiz och Karlsson innan Jos Hooiveld klev in och kapade honom.
Det var ett nödvändigt kort. Och ett onödigt sådant för Hooiveld som gav Karlsson en hårtorksutskällning.
Iván Obolo var bra matchen igenom men var närmast felfri under första halvlek.
Utöver det hade AIK total kontroll på matchen i första som var klassiskt rivig och het. Obolo var millimeter från att skarva in en lysande långboll från Markus Jonsson. Mot slutet fanns heta halvchanser genom både CH Jagne och Markus Jonsson.
2-0 hade sett till matchbilden inte alls varit orättvist. För det här var förmodligen en av AIK:s bästa halvlekar med Mikael Stahre som tränare.
Det enda orosmomentet i halvtid var om AIK skulle orka fortsätta spela så koncentrerat.
Andra halvlek
Och svaret på den frågan kom rätt snabbt i andra. Djurgården agerade betydligt mer aggressivt och det nästan klanderfria passningsspel som funnits hos AIK i första halvlek förvandlades stundtals till en orgie av felpassningar i avgörande moment.
Djurgården pressade.
AIK stressade.
Efter en kvart var det dags för hjärtat att sättas i halsgropen. Kebba Ceesays rusch längs med högerkanten gav Djurgården en hörna. Den följdes av ett stenhårt volleyskott metern över Daniel Örlunds ribba.
AIK replikerade strax efter genom ett vasst skott av Mutumba som Touray räddade till hörna.
Matchbilden var vid det här laget väldigt lik den som brukar råda derbyn. Hetsigt direktspel, korta anfall och stenhårda närkamper. I andra halvlek skulle Martin Hansson dela ut sex gula kort. Alla, bortsett från en något skitnödig varning på Ortiz för snack, var helt logiska.
Ett byte behövdes. Mikael Stahre valde, kanske något överraskande, att slänga in Gabriel Özkan i 69:e minuten mot en slutkörd CH Jagne. ”Gabbe” hade inte spelat sedan i premiären mot Halmstad. Det märktes inte.
Özkan tärde ett frustrerat Djurgården
I den 72:a minuten tvingade han Peter Magnusson ta ett gult kort då Djurgårdsbacken var både en och två moment för sen. Några minuter senare tvingade en bolldrivande Özkan Sebastian Rajalakso att ta ett gult kort.
Rajalakso kapar Özkan och blir följaktligen varnad av domare Martin Hansson.
AIK kunde lugna ned spelet och gjorde det betänkligt när tillfällen uppstod. Samma slöhet vid inkast och hörnor som kan driva en till vansinne när man påverkas själv var dock väldigt smart med tanke på hur matchbilden såg ut.
Djurgården var frustrerat. Tio minuter före slutet var det dock rysligt nära en kvittering på nytt. Boyd Mwila ordnade hörna efter att ännu en gång passerat Nisse Johansson. På den nickade Petter Magnusson tätt över.
Efter det skulle man inte skapa mer i matchen.
AIK ställde om flera gånger mot ett hemmalag som pressade högt. Martin Mutumba klev då in i handlingen och skulle spela riktigt, riktigt smart. Mutumba höll i boll och spelade säkert vilket tillät AIK att på nytt rulla boll. I slutminuterna gav han Gabriel Özkan två lägen. Det ena, en genial genomskärare, tvingade Touray till en kvalificerad räddning.
En nästan stressfri avslutning
Övertid i derbyn är per automatik två ton ångest. Ett kompakt och resolut AIK skulle dock inte släppa till något mer. Djurgården slog långt men såg ut att vara slutkört mot slutet. Både fysiskt och mentalt
Det kändes som en av de mer odramatiska slutminuterna i ett derby på riktigt länge.
När slutsignalen ljöd hade AIK vunnit det hundrade tvillingderbyt i Allsvenskan. Man hade gjort det välförtjänt och genom en magnifik prestation signerad Iván Obolo.
Det är en hjärteskärande tanke när man bara kan konstatera att det här kan ha varit argentinarens sista Djurgårdsderby.
Men ikväll ska alla deprimerande tankar slås bort.
AIK är just nu bäst i stan.
Med råge.
Motsatt förhållande råder hos våra antagonister.
Nu väntar en stekhet seriefinal mot Elfsborg på torsdag. En match där AIK tvingas klara sig utan Jorge Ortiz som är avstängd.
Orkar AIK ladda om och klara sig utan hans finlir på mitten?
Det blir en tuff utmaning för Mikael Stahre & co.
Matchfakta
Djurgården-AIK 0-1 (0-1)
0-1 Iván Obolo (7)
Varningar AIK: Jorge Ortiz, Jos Hooiveld, Daniel Tjernström, Iván Obolo
Publik: 21 884
