3 blytunga poäng i Norrköping
AIK får med sig tre blytunga poäng från Nya Parken efter att ha besegrat IFK Norrköping med 0-1.
Det är med en inte helt obetydlig känsla av frihet som undertecknad lämnade gruvan för en hemåtfärd i solskenet. Det kändes lite märkligt att AIK skulle till att spela sin sista match innan sommaruppehållet, precis nu när fotbollsvädret blivit som vackrast. Men med en inte alltför smickrande position i tabellen fanns det ingen tid för spelarna att vare sig njuta av solen eller ta ut en tidig semester. Ännu en förlust och uppehållet hade haft ett tungt, grått moln av prestationsångest hängandes över sig. Det var, av uppenbara skäl, inte önskvärt.
De stora utropstecknen för kvällens ack så viktiga match var att Daniel Majstorovic fick vila till förmån för Alexander Milosevic, och att nyckelspelaren Henok Goitom glädjande nog kunde vara med i startelvan igen.
Blytungt ledningsmål
AIK fick inleda med mycket bollinnehav, men utan att några större farligheter skapades. IFK Norrköping visade också tidigt att man är livsfarliga vid snabba omställningar, men inledningen av matchen passerade utan att någon av målvakterna ställts på några större prov. AIK klarar sig dock undan ett baklängesmål med blotta förskräckelsen när Gunnar Heidar Thorvaldsson placerar en boll i stolpen.
Halvvägs in i halvleken får AIK istället utdelning efter ett vackert anfall signerat Martin Mutumba show, där han först klackar fram bollen via en medspelare, för att sedan servera en framrusande Nabil Bahoui, som med ett lågt skott mot första stolpen lyckas hitta nätmaskorna bakom målvakten. 1-0 till AIK, och säkerligen blytungt för hemmalaget med tanke på den tidigare stolpträffen.
Henok Goitom får därefter ett friläge efter att Norrköpings försvarslinje missbedömer en utspark från Kenny Stamatopoulos, men bollen studsar lite för högt för att avslutet ska bli riktigt välplacerat. Martin Mutumba prövar minuterna senare sin lycka med ett vackert långskott som passerar bara någon decimeter utanför stolpen. AIK visar för dagen upp ett väldigt piggt anfallsspel, med en ständigt löpande Kennedy Igboananike och kantspelare som stressar försvarslinjen i hemmalaget betänkligt.
Mot slutet av halvleken så slår Alexander Milosevic olyckligt huvudet i en nickduell och tvingas utgå med yrsel. In kommer istället Daniel Majstorovic. Domaren blåser strax därefter av till halvtidsvila efter en halvlek där AIK känts som det vassare laget.
Kavalkad av missade lägen
AIK börjar den andra halvleken lysande. Matchbilden påminner lite om den första kvarten i derbyt, och AIK skapar en kavalkad av målchanser, eller missade lägen om du så vill. Helgi Danielsson nickar en boll i ribban, och kommer bara minuten senare i ett bra läge där han prövar ett skott mot första stolpen, dock utan resultat. Henok Goitom serverar Nabil Bahoui minuten senare, men målvakten räddar. Tyvärr infinner sig oron över att AIK än en gång inte ska ta tillvara på de lägen man har, bara för att i ett senare skeende straffas med ett baklängesmål. Det skulle i sådana fall inte vara första gången.
IFK Norrköping var nämligen allt annat än ofarliga. AIK visar i många stunder upp ett ganska osäkert försvarsspel, och halvvägs in i den avslutande halvleken så är det också IFK Norrköping som tar över taktpinnen alltmer. AIK slår plötsligt bort pass efter pass, och känslan är att ett kvitteringsmål hänger i luften. IFK Norrköping kommer i våg efter våg mot ett till synes paralyserat bortalag. Andreas Alm tvingas till byten, och Henok Goitom byts ut mot Viktor Lundberg. Strax därefter är det Martin Mutumbas tur att gå ut till förmån för Lalawele Atakora.
Spelet stabiliseras något, men lagen växlar chanser sinsemellan på ett sätt som inte känns helt bekvämt för vår del. I slutminuterna kommer Christoffer Nymann i Norrköping fri på ett inspel och vi kan tacka självaste Isidor att det inte blir ett mål där, bollen passerar precis utanför bortre stolpen. Norrköping försöker sig på en slutforcering, men AIK håller undan och lyckas bärga tre otroligt viktiga poäng.
Tankar efter matchen
Det var otroligt skönt att få med sig dessa 3 poäng in i semesteruppehållet, men det skulle vara en lögn att säga att det kändes säkert. AIK spelar för all del väldigt underhållande anfallsfotboll under delar av matchen, fram för allt så skapar man (som vanligt) fler chanser än vad målprotokollet vittnar om. Ineffektiviteten är och förblir vårt signum denna säsong.
Ett annat huvudbry är givetvis att vi stundtals tappar initiativet i matcherna, så till den grad att vi idag undkommer ett kryss med blotta förskräckelsen. Uppehållet som kommer blir ett bra tillfälle för AIK att justera de pusselbitar som behövs för att ta lite säkrare segrar när väl serien återupptas igen.
Men nåja, idag är vi segrare, låt oss njuta av det. Nästa match är mot Brommapojkarna den 24:e juni. Tills dess hoppas undertecknad på många fina, ljumma sommarkvällar. Lev väl!
