Lagbanner

-
-

Obolo återigen frälsare för AIK
Som många gånger förut blev Ivan Obolo matchvinnare för AIK

Obolo återigen frälsare för AIK

Inte vidare vackert men det knackiga spelet till trots - tre nya poäng. Beskrivningen av eftermiddagens match mot IF Brommapojkarna är bekant och det är på nytt moral, flyt och Ivan Obolo som räddar AIK-vinsten.

En ny hårt åtsittande vinst kasserades in i solskenet på Råsunda inför 13516 åskådare mot BP. AIK hakar på i täten av Allsvenskan och har fortsatt guldkänning, spelet är emellertid utan guldglans och dagens triumf ska AIK vara väldigt tacksamma för.

Inledningen av matchen en aning böljande, matchen var bara dryga fem minuter gångna när Imad Chhadeh via ett AIK-ben prickade stolpen. Brommapojkarna visade prov på respektlöshet och satte gång på annan en högre press än väntat på AIK när hemmalaget var bollförande på egen planhalva.
Trots BP:s aggressivitet lyckades AIK ändå behålla konstruktiviteten i uppspelen och man hittade flertalet gånger upp till Ivan Obolo i en fin yta mellan motståndarnas innerbackar och innermittfält. Därifrån kunde Obolo genom sitt fina targetspel leverera bollen vidare till medspelare i offensiva positioner.

Det fanns intentioner i AIK:s spel inledande tjugo minuterna. Bojan Djordjic kom på ett par fina inlägg, Pavey tog öppnande löpningar diagonalt, Ortiz vände spelet från kant till kant – kreativitet och fart, men aldrig någon riktig slutprodukt.
Å andra sidan skapade Brommapojkarna inte heller något nämnvärt, förutom det tidiga stolpskottet, utan hade stora problem att behålla bollen inom laget och skapa något eget anfallsspel. Utan tvekan hemmalaget som höll i taktpinnen under matchens inledning.

AIK-övertaget mattades av ju längre halvleken led. BP:s defensiv lyckades stänga luckan som Obolo framgångsrikt utnyttjat i tidigare skeden och AIK fick problem att hitta ytor överhuvudtaget på offensiv planhalva. Spelet stagnerade och AIK:s anfallsspel föreföll mer och mer krampaktigt trots att man ägde betydligt mer boll än motståndarna.

Statistiken efter första halvlek är tydlig. Endast ett avslut på mål trots ett klart övertag i bollinnehav är på tok för dåligt och skvallrar om AIK:s oförmåga att generera vassa målchanser. Första halvlek slutade rättvist mållöst även om AIK förde spelet. 

Händelserik inledning av andra halvlek
Andra halvlek rivstartade och ett slött AIK blev tagna på sängen av ett nytänt BP. Under dem fem första minuterna skapade Brommapojkarna ett flertal kvalificerade chanser och som kronan på verket av den stormiga inledningen lyckades Philip Haglund knoppa in ledningsmålet för gästerna efter lojt försvarsspel av både Jos Hooiveld och Nisse Johansson.

Baklängesmålet satte fart, om än temporär, i benen på AIK-spelarna och framförallt Bojan Djordjic. Nämnde hade inom loppet av ett några minuter skruvat en vass frispark precis utanför stolpen, läckert lobbat i ribban och fult dragit på sig ett gult kort i en närkamp.
Känslan från läktarplats var i detta läge att AIK skulle fortsätta trycka på och driva upp tempot ytterligare ett snäpp, så blev inte fallet. Istället föll man in första halvlekens resultatlösa bolltrillande och dem enda gångerna man överhuvudtaget skapade situationer i offensivt straffområde var på frisparkar och hörnor.

Det var just efter en hörna som AIK fick en den rejäla gratisbiljetten tillbaka in i matchen. Inlägg från högerkanten och ex-bajaren Mikkel Jensens hand gav AIK och Markus Jonsson straff. Sin vana trogen var AIK:s högerback stensäker och kvitteringen i den 66:e minuten var ett faktum.

Straffmålet gav matchen en ny gnista och intensiteten ökade ett snäpp. AIK tryckte på och hade en rad halvfarliga inlägg och ett vasst skott strax utanför stolpen av Hooiveld men dem solklara målchanserna lös fortfarande med sin frånvaro. Mitt i AIK-pressen stack BP upp med enstaka kontringar som var vållade måttliga bekymmer för AIK:s backar, dessa mattas dock av ju längre matchen led och det blev allt tydligare vilket lag som var mest nöjt med krysset.

I matchens slutskede lyckades ändå AIK genom en sista kraftansträngning skapa en målchans. Dulee Johnsson chippade skickligt fram bollen till en framstötande Ivan Obolo som precis innan målvaktens handskar får pannan på den samma vilket bärgade alla tre poängen för Gnaget. 

Seger men inget mer
Sammanfattningsvis är det ännu en fulseger som bokförs. AIK saknar alternativ och spets på offensiv planhalva trots Martin Mutumbas och Bojan Djordjics återkomst i startelvan. Något som Stahre & CO måste komma till bukt med om man på allvar vill vara med och slåss om guldet i slutomgångarna, för turen och kanske inte heller Ivan Obolo kommer att finnas med hösten ut. Möjligen kan nya brassen Antonio Flavio ge AIK den offensiva injektion laget behöver. Nämnde bjöd för övrigt på ett leende modell snett bredvid en skrattandes Björn Wesström sedan publiken skanderat ”Argentina, Argentina!” efter segermålet.

Samtidigt skall det sägas, vilket också tränare Mikael Stahre poängterade på presskonferensen, att moralen och inställningen är fantastisk i årets AIK. Trots att spelet inte flyter på som önskat ger man järnet till slutsignalen och tappar inte tron på sig själva. Det räckte för seger idag.

Petter Ericson-Hållén2009-08-08 22:58:00
Author

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan