Mikael Stahre om AIKs framgångar: "Vi gör det enkla bra"
Ett sammansvetsat kollektiv har lett AIK mot toppen. Under Mikael Stahres debutsäsong som huvudtränare har nästan allt klaffat. Gnagarforum har tagit reda på varför.
Det har gått tio månader sedan han fick det samtalet, strax efter midnatt, en novemberkväll. Mikael Stahre fick telefonen från sin sambo. I luren fanns AIK:s ordförande Per Bystedt som gick rakt på sak.
”Vill du träna AIK?”.
Svaret från Mikael Stahre dröjde inte. Han ville ta sig an det jobb som många ser som det svåraste inom svensk fotboll.
Den 8 augusti i år. AIK möter Brommapojkarna på Råsunda. En spelmässigt grå, och inte vidare vacker, match är på väg att ta slut. Med tanke på hur det hade sett ut var 1-1 i det läget inte ologiskt. Och med tanke på matchbilden så förväntade sig ingen i publiken något annat. Då får Dulee Johnson bollen till höger. En klinisk yttersida slås in i straffområdet. Iván Obolo hänger i luften, BP:s målvakt Kristoffer Nordfeldt hamnar på mellanhand, och 2-1 studsar in i öppen bur.
AIKs nionde uddamålsseger för året var bärgad.
Långt ifrån den rättvisaste.
Men inte heller en slumpartad sådan.
Jämnheten har satt sin prägel i en orgie av uddamålssegrar. Där AIK, trots en målskillnad på bara några plusmål, seglar med i toppen. Men det präglar inte hela bilden känner Stahre som även menar att det inte varit en nackdel.
- Det finns fler matcher där vi förtjänat att vinna med mer än ett mål. Och visst hade man velat njuta mer eller bjuda på en 4-0 seger. Men samtidigt signalerar det ödmjukhet för oss, att vi är fortsatt på tårna. Vi får inte bli snobbiga nu bara för att det gått bra resultatmässigt, vi måste fortsätta göra det vi har gjort bra och jobba hårt för att utveckla samtliga delar.
Fem dagar efter segern mot Brommapojkarna möter jag upp Mikael Stahre på AIKs träningsanläggning Karlberg. Han är harmonisk och avslappnad. Och det är inte så konstigt. Stahres första säsong som ansvarig för AIK har hittills gått som på räls. När vi närmar oss sista tredjedelen av säsongen har AIK blivit en lagmaskin som etablerat sig som ett av fem lag i toppen och som dessutom nått semifinal i svenska cupen.
Hur känns det över att det gått så bra såhär långt in i säsongen?
- Det känns bra. Men i all ärlighet så fokuserar vi inte så mycket på tabell och så. Helt ärligt Men visst känns det bra, säger Stahre. Vi har presterat ungefär likvärdigt hela tiden under året. Vi har varit stabila plus och stabila minus. Vi har inte slagit i taket formmässigt och spelat exakt så som vi vill spela. Men vi har inte heller varit totalt i källaren i spelet. De gånger vi har haft bottennapp har vi snabbt klättrat uppåt igen. Det är motiverande att ha det i ryggen. Vi har bra resultat, men mycket kvar att utveckla.
Varför har AIK varit så jämna då?
- Vi har lyckats samlas kring vissa grundläggande principer som vi genomfört oavsett motstånd, hemma-borta eller föregående resultat, men vi haft en kontinuitet i vår centrallinje under säsongen. Och kontinuitet är en viktig sak. Men kontinuitet är inte bara de som är på planen. Jag tror att under alla matcher som vi haft under säsongen så har vi inte haft samma startelva i följd. Det betyder att kontinuitet inte bara är de som är planen. Det är spelidé, trygghet i positionerna och så vidare. Det finns inga betänkligheter om vem som lirar bredvid vem. Alla vet att alla går in och presterar på sina positioner. Har du inte den tryggheten blir det svårare.
Är det därför du aldrig gnällt över skadorna?
- Det är bara att acceptera. Istället ska vi se det positiva, att andra får kliva fram. Att de som står utanför och väntar får ta platsen.
Men i våras, när det var extremt tufft och det stundtals bara fanns tio-tolv spelare tillgängliga till träning?
- Visst var det tufft. Men många lag drabbades av den tuffa matchningen. Du skrev själv vid något tillfälle att spelschemat var tuffare än klubbarna i Premier League och visst, det är tufft. Men det är bara att acceptera, och många lag har haft det svårt.
En match där AIK hade det svårt var borta mot Malmö FF. Flera tongivande spelare saknades från truppen. Och det i en match som AIK haft förtvivlat svårt för rent historiskt.
Ändå lyckades man skrapa till sig 0-0 borta mot Malmö. I en match där hemmalaget dominerade spelmässigt glänste försvaret och gjorde sin bästa match för säsongen. Överlag är det försvarsspelet som varit AIKs styrka under året. Ett försvarsspel som satt sin prägel från Daniel Örlund i mål till Iván Obolo på topp.
- Så länge det finns en bra press framifrån så blir det mycket lättare för oss att utföra vårt försvarsspel. Vår backlinje kan lättare läsa av lägena. Örlund har varit jätteduktig, likaså backlinjen, men försvarsspelet handlar om första spelaren. Iván gör ett fantastiskt jobb längst fram, likaså den som spelat bredvid Iván. Om vi kollar på hur många löpmeter det varit per match så är det dom två som springer mest. Det är ingen slump. Vi anger tonen längst fram.
Malmö borta - den tuffaste bortamatchen hittills
Trots Malmös övertag i den matchen så kändes det aldrig som om att de fick en stekhet chans.
- Det jag var mest nöjd över där var att vi inte visade någon ängslighet. Vi väntade inte på att få ett mål i röven, vi gav inte upp. Vi krigade och bestämde oss att för den matchen skulle vi få spela försvar. Det var en tuff match. Det var första gången vi kände att vi verkligen var på bortaplan. Här hade vi mycket folk på plats, en stor publik och ett stort tryck från Malmöfansen. En sådan match blir tuffare. För även när de har ett skott som går tio meter utanför så skapar publiken känslan av att det är mycket närmare. Och det skapar press. Så känner lagen när de möter oss på Råsunda. Jag är jäkligt nöjd med en poäng där. Att vi tog det under sådant tryck. Det finns egentligen bara en sådan bortamatch till i år, och det är Göteborg borta i sista omgången. Klarar vi av Malmömatchen borta, så klarar vi av allt.
Den offensiva bristen
Allsvenskans bästa försvarsspel väcker dock en naturlig fråga, något som alla reflekterat över när AIK fört många matcher. Varför har det brustit i offensiven? Inför matchen mot Halmstad hade AIK gjort 17 mål på 18 matcher. Trots ett signifikativt övertag i boll i flera matcher.
Svaret är inte särskilt komplicerat för Stahre. Han utnyttjar de resurser som finns och bygger ett lag från grunden.
- Jag har min idé i hur jag vill att vi ska spela och träna. Sedan förfinar jag allting med den grupp som finns. När jag hade Väsby ifjol då skulle vi spela i alla lägen. Det var det som var vår chans, även om vi såklart hade ett försvarsspel. Men i år så kände vi att vi måste gå tillbaka till det som enar oss. Back to basic. Att göra det enkla bra. Det vill säga att få alla spelare, oavsett vem man är eller vilka egenskaper man har, att jobba extremt hårt för AIK. Ibland så skulle man vilja ha fler spelare som kan bryta mönster. Men alla spelare har sina egenskaper, och det gäller att optimera dom som ett lag, och anpassa sig till det. Vi har många nationaliteter och ursprung då är det viktigt att hitta grundläggande principer att samlas kring.
Det verkar inte som om att laget känner att det är mentalt jobbigt att vi gjort så få mål?
- Nej, och det skulle också vara en skillnad om vi inte hade ett fungerande spel. Nu har vi det och en bra balans. Det ger en trygghet i spelet. Vi vet att vi inte behöver göra fyra baljor för att vinna matchen. Ambitionen att spela fotboll finns där hela tiden, samtidigt handlar det som sagt om att utnyttja våra bästa egenskaper. Vi vill hitta balansen mellan det hårt arbetande destruktiva och det mjuka konstruktiva - kreativa
Är det därför du håller fast vid 4-4-2? För rent spelmässigt gjorde vi ju en riktigt bra insats i första halvlek mot Elfsborg med 4-2-3-1.
- Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att spela den taktiken. Men samtidigt är det inte det som är det centrala. Det blir en sådan hype kring laguppställningar. De som har ett tränat öga ser att vi ändrar ibland. Obolo drar ned eller att Tjerna eller Bojan går inåt. Men annars kör vi på den grund som vi har. Jag ser det inte som otänkbart att vi justerar med nya spelare. Men nu finns det ingen anledning till att göra det. Och om jag gör det så kommer det vara ett väldigt moget beslut.
AIK firar 1-0 borta mot Kalmar FF.
Vilken match är du mest nöjd med hittills?
- Kalmar borta var en match där vi följde matchplanen exemplariskt. Sedan kanske inte det var den bästa matchen spelmässigt men där följde vi spelplanen ordentligt. Vi visste inte var vi stod, vi mötte svenska mästarna på bortaplan och så gjorde vi en kolossalt bra kollektiv insats. Mot IFK Göteborg hemma tycker jag också vi gör en riktigt bra match, fram till utvisningen. Men även efteråt. Vi hanterar utvisningarna och straffsparken emot oss.
- Den matchen var viktig. Alla matcher är svåra att vinna, men vissa berör mycket och därför är det rätt skönt att bjuda på segrar mot vissa rivaler.
Bottennappet då? Var det Gefle?
- Det är väl den och Trelleborg. Trelleborg var vi dåliga också men där var vi nära en poäng. Gefle var vi inte bra, och vi var inte ens nära. De var närmare 3-0 än vi 1-1. Då är det väldigt lätt att få stukat självförtroende. Men vi lyfte oss direkt och körde bara mot Hammarby.
Jag minns mot Häcken att du pratade mycket om att inte ta revansch efter matchen mot Trelleborg. Är det ett mantra?
- När man tar revansch, eller koncentrerar sig på trender, så blir inte matchen lättare. Du sätter den på en piedelstal. Varje match är unik, det är en ny arena, publik, boll och väder. Man måste klara av att förlora, att få göra en dålig insats. Det är en av de viktigaste sakerna att få med i mitt ledarskap. Man ska vara känslosam direkt efter en vinst och en förlust. Men där emellan till nästa match så ska man ladda normalt.
Några dagar innan vi träffas har kvällstidningarna haft uppslag om Dulee Johnsons påstådda kortbedrägeri ute på stan. Mörka rubriker som varit vardagsmat tidigare säsonger, men som varit sällsynt i år. En bidragande orsak är att förväntningarna på AIK inte varit så höga. Men framförallt har Mikael Stahre och sportchefen Björn Wesström sällan bjudit på spektakulära uttalanden. Något som särskiljer båda markant från sina föregångare. Resultatet har blivit att det skrivits väldigt lite om AIK, bortsett från den eviga artikeln – ”När säljs Obolo”.
Tror du att AIK gynnats av att det skrivits lite?
- Kanske. Det är väl så att förväntningarna kanske inte varit skyhöga denna säsongen. Men det är otänkbart att det inte blir rubriker om AIK. Det har vi sett den här veckan. Kraven är dock alltid höga på AIK. Det spelar ingen roll vilket läge du är i tabellen. Men det är också det som är utmaningen, tycker man inte om det är man i fel klubb. Nu har vi också en stabil period bakom oss. Då har vi satt allting, vi har lagt ryggraden för för året. Då kan vi hantera det negativa på ett annat sätt. Och det känns väldigt bra.
Det har annars varit mycket rykten om spelare på väg ut. Markus Jonsson, Daniel Örlund och Iván Obolo.
- Fotbollens värld är en med spekulationer. Det hör till, i synnerhet när det går bra. Och så länge fönstret är öppet så är det inte otänkbart att någon lämnar. Det tror jag man vet som både spelare och ledare. Därför är det bara att gilla läget och skapa ett lag långt innan det där fönstret stänger. Då kan vi hantera om någon lämnar på ett bättre sätt och känna trygghet i det.
Många påstår samtidigt att vi faller utan Iván Obolo. Har du och laget påverkats kring alla spekulationer?
- Ivan är en av seriens absoluta toppspelare, det vet ju alla. Han har en mycket bra speluppfattning, jobbar extremt hårt för laget och är en mycket proffsig spelare i alla lägen. Det är klart att han är mycket viktig för AIK, det är bara att erkänna det alla vet. Men AIK faller inte med en spelare, idoler kommer och går men AIK består
När vi avrundar intervjun är Mikael Stahre sedan länge sist kvar på Karlberg. Arbetsdagen är dock inte slut. Han ska strax åka iväg till sin gamla arbetsplats. På Villundavallen möter Väsby United, AIKs främsta samarbetsklubb, FC Trollhättan i Superettan. Vi vandrar ut mot parkeringen. Med några dagar kvar till Halmstadmatchen frågar jag hur det känns att ta sig an det motstånd som AIK bara vunnit mot en gång på bortaplan de senaste två årtiondena. Svaret som kommer är typiskt Mikael Stahre.
- Trender är svårt. Men det gör det också roligare. Vi har bestämt det. Det är bara att köra. Sedan ligger en del av pressen även på Halmstad. När vi lirar på Råsunda, då ska vi alltid vinna. Nu spelar vi på Örjans vall och då ska dom vinna.
*********************************************************
Epilog
Fyra dagar senare leder AIK, för första gången sedan omgång fem, Allsvenskan.
Nye Antonio Flávio glänser inte men bidrar till en positiv offensiv i första halvlek där AIK radar upp flera målchanser. Ett 0-1 underläge vänds och vid halvtid är AIK i ledning.
Andra halvlek blir, som så många andra gånger i år, en kollektiv prövning. Ett syndaflodliknande regn förvandlar Örjans vall till en bassäng. Jorge Ortiz blir utvisad och Halmstad pressar på, men utan att skapa heta målchanser.
När slutsignalen ljuder har AIK vunnit med uddamålet för tionde gången i årets Allsvenska. Osannolika tretton inräknat Svenska cupen.
Och som så många andra gånger i år är det ett resultat av hårt arbete, organisation och skicklighet snarare än slump.
