Isidors hörna: Kluvna känslor, derbykungar och veckans...
Nästa säsong blir förmodligen ett år befriat från verkligt laddad passion. Våra värsta rivaler åker troligtvis ur. Och jag både jublar och sörjer. Mer om det, och annat, i denna veckas Isidors hörna.
Solna 20:17. Måndag kväll.
Iván Obolo skarvar vidare bollen. Pa Dembo Touray står och funderar på om han lämnat spisen på hemma. Antonio Flávio kommer ren och gör ett iskallt 2-0 mål.
En förnedring var fullbordad. Råsunda gungade, med undantag för Södra som inte var något för den som lider av torgskräck.
Vi leder serien.
Och Djurgården åker ur.
Igen.
Det finns inget på pränt som kan beskriva glädjen eller revanschkänslan över det.
Eller rättvisan.
"What goes around, comes around" som en banderoll sa på Norra.
Men samtidigt som majoriteten av oss vill att just de onämnbara ska åka ut, och att de gärna drar med sig det där andra laget, så kommer vi nog likt förbannat känna att något saknas nästa år.
Ingenting slår känslan inför, under eller efter ett derby.
Jag har suttit under veckan med ett abnormalt stort grin på mitt ansikte. Och för den totalt fotbollsfobiska omgivningen på mitt jobb, där pretentiösa diskussioner om fashionabla restauranger och obegriplig konst dominerar, är det en transformation som lett till viskningar.
"Har han fått nytt jobb?"
"Har han vunnit på lotto?"
"Är han hög tror ni?"
Det senare är det mest träffsäkra.
Ruset efter ett derby är bättre än..., allt.
Trots att jag var lugn inför måndagens derby, för första gången på oerhört länge, så pumpade ändå adrenalinet vid avspark. Det pumpade för fullt även när vi ledde med 1-0 och förnedringen var total. Jag kände stolthet, glädje och att all frustration som fanns inom mig rann av när slutsignalen gick.
Den känslan kommer aldrig Mjällby eller Åtvidaberg väcka. Så även om det finns miljontals skäl (enbart i kronor) att vilja ha våra antagonister i Allsvenskan 2010 är det inte det som jag kommer att sakna.
Atmosfären, passionen och laddningen på läktaren överstiger allt det där.
Känslorna är kluvna.
Vill jag att Hammarby och Djurgården ska åka ur?
Ja.
Kommer jag sakna matcherna nästa säsong?
Definitivt.
***********************************************************
.jpg)
En tom Djurgårdstränare med ett tomt södra i bakgrunden...
Allmänna, idrottsklubben AIK
Vi är överallt
Men det är inte ni
För ni är djurgårdsjävlar.
Inte för att sparka på den som ligger ned. Men den där sången har aldrig fått en tydligare skepnad som i måndags. Så glest besatt som Södra var i derbyt har det nog inte varit på..., tja..., sedan mitten av 90-talet? När vi åkte ur Allsvenskan skedde det med stort stöd på plats. 2004 hade vi ett snitt på 14 000 – trots en match inför tomma läktare. Innan säsongen är slut kán jag nästan lova att Djurgården kommer ha 3 000 pers på en match.
Det är skillnad på supportrar.
When the going gets though... – ja, då sitter vissa och tröstsipprar Champagne framför tv:n.
***********************************************************
Jag dedikerar denna tröja till Gnagarforum!
Veckans simultanförmåga står utan tvekan redaktionens Micke Widerberg för. Mellan frenetiskt plottrande i anteckningsblocket för matchrapporten mot Djurgården lyckades han plocka med sig Antonio Flávios uppslängda matchtröja efter 2-0-målet.
Frågan jag som redaktör ställer mig är: När får jag tröjan Micke?
***********************************************************
Veckans neanderthalstämpel går till de nötter som valde att kasta in saker på plan inför andra halvlek. Är det något Stockholmsklubbarna, och även en hel del andra klubbar i Sverige, har gemensamt så är det att ett par enstaka lågpannor kan förstöra en fest. Det brutala i sammanhanget är att om den där miniglasflaskan träffat Pa Dembo Touray så hade vi troligtvis fått med oss noll poäng istället för tre.
Och jag skulle ljuga om det scenariot inte gör mig orolig inför sista omgången.
***********************************************************
Veckans smartaste deal! Bild tagen från AIK-shopen
Veckans dumstrut är enkel denna vecka. När AIK är i guldstrid och ska spela årets viktigaste match försov sig Dulee Johnson. Följden blev att AIK-ledningen valde att utesluta honom inför derbyt. Ett vågat, men helt korrekt, beslut. Med ett enormt kollektiv är det alltid av stor vikt att ha vissa ramar. Ibland kan man gå utanför dem. Men inte så mycket som Dulee Johnson gjorde.
Nu stod Daniel Tjernström för en briljant insats – och Dulee visade prov på personlig mognad när han accepterade uteslutningen och bad om ursäkt.
Oavsett vilket. AIK-shopens hantering av hela affären visade prov på skön självdistans. När man driver med sig själv är det oftast roligast.
Veckans AIK-hjälte nämndes för övrigt nyss. Kapten Daniel Tjernström, en trotjänare sedan 1999 löpte, löpte och löpte i måndags på ett sätt som gav mig själv mjölksyra.
Inom kort kommer ni få läsa en stor intervju med honom här på GF.
***********************************************************
Veckans mest icke relevanta AIK-händelse, men ändå nämnvärd, skedde i Superettan. Nästa år väntar Mjällby och kulthjälten Mattias Asper på Råsunda. Listerlandets stolthet säkrade platsen, genom en kontroversiell 4-1 seger borta mot Sirius. Segermålet kom, enligt rapporter, till på ett klart offsidemål. På linjen gick Jan-Erik Svärd.
Att han var från Uppsala var tillräckligt uppseendeväckande. Men att han samtidigt är bror till Vasalunds huvudtränare Per-Åke Svärd är otroligt. Klubben som är i en intensiv bottenstrid med Sirius.
Det är ungefär lika begåvat som att Magnus Haglunds bror hade gått på linjen mellan AIK-Djurgården.
***********************************************************
I intervjun med Miran Burgic som publicerades i veckan kom en hel del befriande uttalanden som visar hur AIK förändrats med Mikael Stahre som tränare.
- Stahre har en ”elva” som han kör med och ändrar bara när han behöver ändra. Han lyckas verkligen sprida positiv energi och det är numera väldigt bra atmosfär i omklädningsrummet, det är en viktig faktor.
***********************************************************
När vi går in i helgen med en nagelbitande match att vänta på söndag i Borås så vill jag lämna två viktiga slutpunkter i denna veckas Isidors.
• Om du inte köpt biljett till derbyt mot Hammarby – gör det nu. Inte för att argumentet behövs. För vi kommer att fylla Norra, som vanligt, på bortaderbyt. Denna gången går dock alla intäkter för HELA Norra direkt till AIK genom den galet bra deal som fattades i våras. Då skulle intäkterna för bortalagets sektion helt tillfalla respektive klubb. Tack vare det tjänar AIK en riktigt bra slant. I våras kom som bekant bara 23 000. Trots ett knökfullt Norra...
Jag fetmarkerade att det var hela Norra. För i första utkastet skrev jag att det gällde bara Norra mellan och nedre. Enligt Tony Aronsson i AIK gäller avtalet hela Norra. Köp biljett nu!
• När hemmamatchen mot Gefle väntar den sjuttonde så ska du sprida mantrat om att bojkotta kioskerna på Råsunda. Säg det till bänkkamrater, vänner, bekanta och kollegor som frekventerar AIK:s hemmamatcher. Sprid ordet. Handla inte inne på Råsunda under match. Så länge inte en enda krona går till AIK så ska inte en enda krona handlas där.
Visa supportermakt!
Tills nästa hemmamatch, dröm vidare på en dröm som snart kan bli sann.
För i natt jag drömde någonting
Jag ofta drömt förut
Jag drömde vi tog SM-guld
Och Djurgården åkte ur...
