Dalkurd FF - Varbergs BoIS0 - 0
Vakna AIK!
Det finns vissa lägen man inte vet vad man ska skriva eller säga. Vad man ska vråla eller vilka svordomar man ska ta till. I dessa lägen får man ta andra människor till hjälp, som får sammanfatta alla känslor åt en. I TV-studions epilog till AIK:s förödmjukande 0-4 förlust mot rivalerna tillika bottenkonkurrenterna IFK Göteborg mumlar Björn Wesström det vi alla känner: ”Jag är helt tom”.
Första halvlek
Som så ofta förr går man ut med en – om än en tam och skeptisk sådan – optimism inför avspark. För om hybrisen och storhetsvansinnet tillfälligt försvunnit finns naiviteten ännu kvar. I ett experiment som skulle spränga alla landets kemisalar ställer AIK upp med en märklig uppställning, dock innehållande en intressant startelva. Kanske är det ett genidrag och en chans för Gnagets nya chefstränare att visa upp en Wesström-effekt?
”Fysik är A och O”, förklarar nyss nämnda citatmaskinen Wesström medan domare Eriksson blåser igång för spel.
Att det inte var något skönspel att vänta på den traktorplöjda Gamla Ullevi visade sig också per omgående. Båda lagen bjöd upp på vals med passningar och misstag som knappast rosade marknaden. Med ett ställningskrig på mitten i inledande trettio gavs helt enkelt inte mycket utrymme för något kantspel eller annan dylik kreativ sysselsättning.
Ändå var det Mutumba som skapade matchens första halvfarliga möjlighet, i vad som visade sig vara AIK:s första och sista chans för kvällen.
Vi flyttar oss till den 36e mintuten, då inget av värde går att rapportera om dessförinnan - ovannämnde tilltag i all sin ära . Ytterligare en medioker djupledspassning från de Blå-Vita (Göteborgs melodi att lägga just sådana tycktes det vara så långt) sätts mot Pär Eriksson, men dimper inte överraskande några meter ifrån vederbörande. Bollen hamnar istället hos mittbaken Per Karlsson som lugnt täcker bollen åt en tilltänkt Maanoja. Ty vår finska pjäs är ännu ej uppe i den klass AIK och Dulee Johnson kräver. I vad som kan tänkas vara en humorrisk situation för det neutrala eller skadeglada ögat, faller mittback och målvakt ihop i en hög av tabbe och misär samtidigt som Thomas Olsson retfullt enkelt bredsidar in 1-0 i det vidöppna målet.
En kvart senare kan man konstatera att man just skådat en halvlek innehållande ett nästan 70-procentigt bollinnehav för Änglarna, ett passningsspel som inte skulle räckt till i kvalomgångarna av Svenska Cupen samt Allsvenskans mest intressanta och stela löpsteg i AIK-brassen Clecio.
Allt detta knöts ihop med en fin liten Blå-Vit rosett på den present Gnaget så snällt fick ta emot och öppna i halvleksvilan.
Andra halvlek
Vad paketet innehöll går det bara att spekulera i. Låt oss dock hoppas för AIK-spelarnas skull att det var mjältbrand; en acceptabel förklaring till fortsättningen av matchen.
Det dröjer nämligen bara sju minuter av halvlekens sömniga skådespel innan ridån dras ned. Huvudkaraktärerna är AIK:s två mest rutinerade herrar, Tjerna och Nisse. Lika graciöst som regissörerna av 0-1 målet springer vederbörande in i varandra medan Thomas Olsson återigen lyfter på hatten för motståndarna.
Inte satt man mer rakryggad i TV-soffan när Robin Söder sju minuter senare (dagens magiska siffra, med undantag från en blek Bojan) placerar in en ribbretur i borta gaveln.
Med ännu en öppnad maltdryck lämnas den minimala optimism som fanns innan i handen av ännu ett baklängesmål 72 minuter in i matchen. Hjärnan letar sig snabbt tillbaka till svunna tider och hittar, som alltid i stora underlägen, den klassiska ”AIK-kvarten”. Vi klarade det mot DIF ’03 och mot Charlton 1946, så varför inte mot Göteborg?
Ty matchen är förlorad. Göteborg har vunnit tre poäng och gjort fyra mål på förra säsongens antagonist AIK, medan de regerande mästarna får resa hem med ännu sämre självförtroende och en långt ifrån ärofylld jumboplats i bagaget.
Sammanfattning
Analyseringen av AIK:s insats samt individuella prestationer ger tyvärr inte några spelare godkänt, om än Walker slet på bra i början av första. Vi tvingas istället konstatera att mardrömmen till parodi fortsätter. Dags att nypa hela AIK:s trupp och ledning hårt ut av bara h*lvete i armen så att vi kan vakna på rätt sida sträcket innan det stämplas ut för sommarlov. Annars ligger vi djupare nere i dyngan än den vi fick skåda på dagens Gamla Ullevi.
