Gnagarforum möter Pontus Engblom
Pontus Engblom är en av AIK:s och hela allsvenskans största talanger. I en intervju med Gnagarforum berättar han öppet bland annat om hur nära det var att han valde innebandyn framför fotbollen, Evertons intresse och om sin första fylla.
Solna centrum klockan två en regnig lördag. När jag äntrar den packade gallerian slår det mig att det här kanske inte är den bästa platsen i världen om man vill hitta ett lugnt ställe att kunna genomföra en intervju på. Till slut faller valet ändå på Espresso House lite mer avskilda övervåning. Jag beställer in ett mindre välsmakande te medan Pontus står över, han har precis ätit efter AIK:s stängda träning på Bosön dagen innan ännu en ödesmatch, denna gång mot Trelleborg. Han är oklanderligt klädd i Fred Perry t-shirt, Dolce & Gabbana-jacka och en ”fet” Armani-klocka. Jag konstaterar att han går runt med förmodligen över tio tusen på kroppen. Vi slår oss ner och börjar intervjun, det har blivit en hel del medial uppmärksamhet för Pontus.
- Från början var det lite jobbigt, speciellt att stå framför en kamera men det är något man vänjer sig vid.
Pontus uppväxt utanför Sundsvall präglades av en hel del idrott. Enda barnet som han är, spelade han både innebandy, ishockey och fotboll. Hockeyn försvann i tolvårsåldern men innebandyn hängde med länge. När han gick i nian kom han till ett vägskäl där han blev tvungen att välja mellan innebandyn och fotbollen. Det var inte långt borta att det blev det förstnämnda.
- Det var nära att jag valde innebandyn faktiskt. Superligalaget Dalen var intresserade och samtidigt gick fotbollen knackigt just då. Jag kom inte in på fotbollsgymnasiet i Sundsvall.
Sedan kom samtalet som kanske räddade fotbollskarriären. Som femtonåring gjorde Pontus 18 matcher med IFK Sundsvalls a-lag i division två. En dag ringde någon från fotbollsgymnasiet och erbjöd Pontus en plats. Istället för att som vanligt ta in tio personer valde gymnasiet nu att öppna upp en elfte plats för en speciell talang. Pontus Engblom.
Trots att hela ungdomen ägnades nästan enbart åt sport i olika former har Pontus alltid skött skolan. Föräldrarna ställde tidigt ett ultimatum som betydde att om han inte gjorde sina läxor fick han inte träna. Nian gick han ut med över 250 poäng av 320 möjliga. Att träna tre olika sporter och dessutom hinna med skolan borde begränsa fritiden rejält. Men via de olika lagen Pontus spelade i hittade han kompisar.
- Vi umgicks mycket på helger när vi inte hade matcher så jag kan inte säga att jag gått miste om någonting bara för att jag tränat mycket.
Trots att jag ibland ställer utmanande frågor svarar Pontus ständigt med genomtänkta och mogna svar. Det är svårt att tro att han bara är arton år gammal. Han har en stor dos av integritet, när jag försöker få honom att svara på något avslöjande om de andra spelarna i truppen avböjer Pontus vänligt men bestämt. På frågan om när han hade sin första fylla säger dock Pontus, efter viss betänketid:
- På en fest för ett tag sedan. Det var första gången jag drack alkohol och jag skulle fylla 18. Jag är ändå stolt över mig själv att jag hållit mig ifrån sånt där. Jag kan inte påstå att jag är en festprisse, jag måste tänka på min kropp.
När det stod klart att han kommit in på fotbollsgymnasiet bestämde sig Pontus för att verkligen satsa på fotbollen. Han satte upp ett mål för sig själv att ge fotbollen en ärlig chans och sedan se var han står om tre år. I samband med att Pontus började prestera bra uppe i Sundsvall började olika klubbar ringa. Hammarby, Helsingborg och Göteborg vara bara några av de klubbar som hörde av sig. Till slut blev det för mycket och Pontus skaffade en agent.
- En dag ringde ett riktigt konstigt nummer på min telefon. Då var det en kille från Everton som ringde. Jag blev skitnervös. De ville ha över mig på provträning över sommaren men jag ville spela klart min säsong i IFK Sundsvall. Då sa han att de skulle kolla på mig fler matcher men sen hände inget mer.
- Det hade kanske varit kul att testa att dra över men jag ångrar absolut inget.
I takt med att antalet shoppingglada Solnabor bara verkar öka i centrumet går intervjun vidare med ett samtal om fotbollens baksida. I självbiografin ”I skuggan av San Siro” skriver den svenska supertalangen Martin Svensson om hur han, på väg in i italienska Inters a-lag, bryts ner av pressen utifrån vilket till slut leder till att han försöker ta sitt liv.
- När man blir äldre får man en annan syn på fotbollen. Innan spelade man för att det var kul. När man blir proffs blir det ditt yrke, media får en större del och tycker hit och dit.
Pontus får mig att förstå att det gäller att vara psykiskt stark om man ska komma någon vart med fotbollen. Han tar alla Brommapojkarna-lag som exempel. De har flera hundra bra spelare men inte många av dem tar det avgörande steget. Nu hjälper det dock inte alltid att vara psykiskt stark, en skada kan vilken dag som helst sätta stopp för karriären. Pontus som har skött skolan har alltid det att falla tillbaka på. John Guidetti, en annan supertalang i Sverige, uttalade sig nyligen om att skolan nästan läggs helt åt sidan.
- Det är en smaksak hur man vill göra. Om den dagen kommer att jag blir fotbollsinvalid kan jag bara tacka mamma extra mycket, säger Pontus och syftar på att hon alltid varit noga med att hennes son ska sköta skolan.
Kort efter att Pontus värvades till AIK och flyttade till Stockholm tog ett mer än två år långt förhållande till hans förra flickvän från Sundsvall slut. Långdistansförhållandet fungerade inte riktigt som han tänkt sig. Sedan ett par månader tillbaka har Pontus dock hittat en ny flickvän, även denna gång ifrån Sundsvall. Det återstår att se hur långt det håller denna gång men det är alltid svårt när Pontus bara hinner vara ”hemma” i Sundsvall i snitt två, tre dagar i månaden.
Samtidigt som regnet fortsätter ösa ner utanför berättar Pontus att drömmen är att en gång få representera favoritlaget Manchester United, till min stora glädje då även jag är ett Red Devils-fan. På frågan om han helst tar VM-guld med Sverige eller Champions League-guld med Man Utd faller valet på ett VM-guld. Däremot hade han nog valt ett nytt SM-guld med AIK framför ett VM-guld med Sverige. Hittills i karriären har Pontus valt att gå den långa vägen till framgång. Via juniorlag har han gått till seniorlag och därefter klättrat i divisionerna från division tre via Väsby i Superettan och nu slutligen Allsvenskan och AIK.
- Den här vägen har gett mig mycket som både fotbollsspelare och person och jag tror stenhårt på det här.
Intervjun börjar lida mot sitt slut precis som regnandet och samtalet går vidare in på vad Pontus vill göra efter fotbollen. Han berättar att han inte tänkt speciellt mycket på det men kommer ändå fram till att den bästa planen vore att efter en karriär i Holland och sedan Man Utd få skaffa familj med barn och sedan bosätta sig i Sundsvall där allt en gång började.
Fem favoriter:
Artist: Akon
Mat: Mormors palt
Film: The Hangover
Internetsida: Youtube (läser Svenskafans ibland)
Klädesmärke: Adidas
