Silly season tråkigare än på länge
AIK:s dåliga ekonomi och snabba beslutsamhet gällande spelartruppen har tagit död på spänningen kring Silly season.
Lagerlöf, Thylander, Jankulovski och Novakovic ut. Petrovic, Forsberg och Samuelsson in. Nu ska bara truppen kompletteras med en eller två spelare enligt AIK-ledningen och det rör sig i första hand om en vänsterback. Detta har gjort att den alltid så annars intressanta perioden mellan säsongerna nu känns ovanligt trist med AIK-ögon sett.
Efter guldet 1998 fick man som AIK-supporter uppleva något nytt. AIK var mästare och hade i och med försäljningen av Johan Mjällby till Celtic medel till att rejält förstärka truppen inför det kommande Champions League-kvalet. Elfsborgs skyttekung Mattiasson skrev på direkt men spelare som Martin Åslund, Daniel Tjernström och Andreas Johansson tog god tid på sig innan de bestämde sig för AIK. Såväl rikstidningar som lokaltidning skrev nästan dagligen om dessa spelare och vilken klubb som låg bäst till för att få deras signatur på ett kontrakt. Med hjälp av Internet gick det lätt att följa vad som hände dag för dag. Kalle Corneliussons övergång från Ögryte blev också en lång följetång i pressen där AIK till slut fick över "Kula" efter många om och men. Det gick inte en dag utan att något nytt intressant hände och Silly Seasong var högintressant.
Spekulationer kring nyförvärv till AIK har sedan fortsatt. Det har varit allt från lösa långskott till heta insidertips på Gnagarforum. Alla som varit med där ett tag vet vilka man kan lite på och vilka som känns mer osäkra, och det är många som bränt sina skepp genom att ha kommit med "bomber" via säkra källor som sedan inte alls stämt.
I år har dock det mesta av spekulationerna kring nyförvärv avstannat. AIK:s dåliga ekonomi har självklart spelat in, de flesta har insett att det för tillfällt inte finns något utrymme för spektakulära nyförvärv även om man självklart hoppas. Det finns ju någonting som heter Bosman nuförtiden. Det är också som Bosman AIK:s hittills mest meriterade nyförvärv kommit inför nästa säsong. Svante Samuelsson skrev tidigt i höstas på ett 4-års kontrakt med AIK, en affär som med AIK-mått mätt kom ovanligt tidigt. Efter säsongen har det varit ovanligt tyst, ett par spelare från utvecklingstruppen har plockats upp och det är endast några ytterbackar i allsvenskan konkurrentklubbar som nämns bland tänkbara etablerade nyförvärv. Att AIK och Sundsvall kom överens om att tidigarelägga Pelle Nilsson övergång har också spelat in, han känns inte längre som ett nyförvärv inför nästa säsong.
Med tanke på vad kontiunitet kan innebära för ett lag känns det ändå bra att det blivit så här även om det som sagt känns lite trist. Äntligen kan AIK bygga vidare på ett lag där flera av årets stöttestenar är kvar. Ett spektakulärt nyförv är dock alltid spännande och trissar upp förväntningarna nästa säsong. En intressant nytt namn startar också spekulationer på hur den optimala startelvan ska se ut. Nu känns det mesta klart på förhand och nu gäller bara väntan på att träningsspelandet ska dra igång.
Tittar man åt andra hållet - spelare på väg bort från klubben - är det också ovanligt tyst. För tillfället är ingen spelare med kontrakt på väg bort från AIK, vad som framkommit i media i alla fall, vilket känns väldigt befriande. Det har surrats mycket kring Teddy Lucic och Andreas Andersson under säsongen men det verkar ha tystnat nu. Fortsätter dessa att spela bra kommer givetvis spekulationerna dra igång igen men både dessa herrar ser nog störst chans till VM-spel genom att vara kvar i AIK.
Avslutningsvis vill jag skriva att det känns väldigt bra inför den kommande säsongen trots de få nyförvärven. Nyckeln till framgång sitter i att truppen får vara skadefri fram till seriestart och speciellt då nyckelspelarna i centrallinjen. Det gäller också för spelarna att redan när försäsongsträningen drar igång inse att det inte finns några genvägar till framgång bara för att man spelar i AIK, varje träning måste kosta. Förhoppningsvis brinner det av revanschlust hos samtliga spelare att till nästa år vara bäst i landet igen.
