Larsson, ungdomarna och aggressiviteten
Igor Hedmans iakttagelser och funderingar efter premiärförlusten mot Elfsborg. Del två.
Sedan Peter Larsson fick huvudansvaret har andra moment i träningen kommit in, Janne Stahre har fått en mer aktiv roll och kunnat bidra med nya övningar. Peter, Janne och Mille har uppenbart nött matchmoment som tidigare vållat problem, ur vilket ett mer genomtänkt och effektivt spel kan skönjas. Spelarna ser ut att veta vad de ska ta sig för i situationer på ett annat sätt än tidigare, mer direktiv och vägledning har säkerligen givits. Rollfördelningen på banan är klarare. Det här är mina personliga iakttagelser av spelet på planen och hur mycket effekt den något ändrade träningen de facto har gett och kommer att ge är självklart för tidigt att göra ett bokslut på nu.
Ett sätt som förändringen märkts på är de taktiska bitar som även vi på läktaren kan se: Såväl mot IFK Malmö som mot Elfsborg ändrades det till trebackslinje och en mer framskjuten roll för högerbacken. Ett annat är förändrade mönster i bytena. Jag är trots Larssons motivering på presskonferensen (se Fan-TV) ändå skeptisk till bytet Tamandi-Petrovic. Jag håller Gabriel Petrovic mycket högt som fotbollsspelare, men att sätta in honom på en ny position är underligt. Bytet får ju uppenbarligen inte den effekt Larsson önskar då ju ”Gabbe” agerar mer högerback än högerbreddare.
Det går alltid att kritisera byten och laguttagningar. Vi som klagar har (förhoppningsvis) alltid en sämre bakgrundsbild än beslutsfattarna, men ändå. Stort plus till Larsson för modet att sätta in Petrovic och för modet att göra taktiska förändringar. Stort minus för att inte bättre ha förberett för situationen. För även om det syntes att Tamandi redan från start skulle söka sig framåt och Ishizaki inåt, så var det inte förrän vid bytet som det skulle bli mer av trebackslinje. Att spelarna inte kunde omsätta det till praktik - när Elfsborg inte kan sägas ha legat på - tillskriver jag dålig förberedelse. Att inte Petrovic visste om att han var aktuell för inhopp på den positionen förrän under matchen tycker jag låter horribelt. Om en spelare ska in i en för honom ovan position i en för laget tämligen ny formation, om denne spelare dessutom gör allsvensk debut – då ser jag det i min amatörmässighet som en självklarhet att man tränat för den möjligheten under en period. Det goda med nämnda byte är att Petrovic nu fått göra sin debut, att han kan sätta nya mål, att han mentalt kommit upp på en ny nivå i sitt spel. Hans psyke oroar jag mig inte för det minsta och att hans insats stundtals var virrig tror jag att han fullkomligt skiter i.
En annan underlig grej är att Larsson i halvtidsintervjun lär ha sagt något i stil med att han bara tittar på det egna laget. Mycket underligt. Kanske det var därför spelet jämnades ut och Elfsborg kunde vinna? För att medan AIK i halvtid hyllade sitt eget spel och kanske snackade om att ta fler avslut, så diskuterade boråsarna vad de skulle förändra för att inte låta AIK fortsätta dominera.
Lukes påskrift på ett nytt kontrakt blir nog svår att få om han ska spela fem minuter per match. Om även Petrovic kommer före honom när Kalle och Gary inte finns med, kan man tänka sig att han inte är nöjd med situationen. En viss tröst kanske att han kom in i favoritpositionen på mitten istället. Också det ett underligt byte då det jagades kvittering och Ishi byts ut. En till som knappast kan ha blivit glad är Slavik. Som ju kändes som den givne inhopparen när det behövs kreativitet. Som sagt, positivt ändå med oväntade byten. Även om något kunde ha fått komma tidigare och om de dessutom varit bättre förberedda.
Ytterligare en sak jag gillar hos Peter Larsson är att han har substans i sina uttalanden. Han verkar inte misstänksam när han får frågor, till skillnad från en del andra allsvenska tränare. Han svarar uttömmande och försöker motivera istället för att verka hemlig och låtsas dölja saker som ibland tycks vara ett döljande av ett stort ingenting. Hoppas verkligen att det goda intrycket bottnar i mer än ett bra ansikte utåt.
Dessutom var Ishizaki överallt och verkar vara nära storformen. Han kommer att vara en av allsvenskans profiler i år (om laget spelar bra). Hade vi vunnit hade han hyllats enormt och välförtjänt i eftersnacket. Vilken arbetsinsats, vilken bollbehandling! Åslund fortsätter att visa upp ett enklare och effektivare spel på mitten än för ett år sedan. Svante Samuelsson har däremot inte övertygat ännu. Skulle ha visats ut i söndags. Ovårdat spel lämnat därhän, så används han något fel i laget tycker jag. Om han fick agera på mindre ytor som bollvinnare och lät övriga mittfältare agera spelfördelare skulle vi få ett snabbare, mer varierat och säkrare anfallsspel. Något för Larsson och hans vänner att åtgärda snarast. Ännu större rollfördelning efterlyses!
Slutligen ytterligare en positiv aspekt: Allsvenskans yngsta trupp. Jag har inte räknat, men läste någonstans (och jag tror ju på allt som står i tidningar och sägs på TV4-sporten) att vi har det. Med tanke på vilken individuell kvalitet och rutin de flesta spelarna har är det verkligen något att bygga på. Det snackas om det unga Elfsborg, men AIK är inga gubbar (längre). Ur den aspekten har de två senaste åren klarats av väl: Två tredjeplatser under säsonger som betraktas som misslyckade, där man dessutom bytt ut nästan hela truppen. En väl genomförd generationsväxling… Det finns fler lovande spelare på kö och det är viktigt att få spelare till klubben i unga år, men också att kunna erbjuda dem en gedigen teknisk, mental, fysisk och taktisk utbildning.
Min uppmaning till AIK Fotboll AB är: Låt dem spela, låt dem spela länge! Se till att spelarna trivs i klubben! Se till att få deras kråkor på långa kontrakt! Se till att förbättra ungdomsverksamheten, träningsförutsättningarna och se till att skapa en plattform för vilken fotboll AIK ska spela! Skapa kontinuitet och spelidentitet! Gör klubben till den klubb bra spelare vill komma till, utvecklas i och representera oavsett lön! Sluta värva namn för värvandets skull! Ta oss ut i Europa! Gör så att blommorna blommar!
