Lagbanner

Djurgårdare om derbyt

I morgon spelas derby mellan AIK och Djurgården. En match som är väldigt känslomässigt laddad. Inte minst för de gamla AIK:arna Andreas Johansson och Christer Mattiasson.

Christer Mattiasson var också ny för säsongen i AIK 1999. När Andreas Johansson gjorde premiärmålet för AIK gick Kitten runt skadad, och vi var många som längtade efter att vår nye målkung skulle komma tillbaka och göra debut. För målkung var han när han kom från IF Elfsborg. Och målkung förblev han. Debutåret i AIK gjorde Christer tio mål i AIK. Var tredje skott gjorde han mål på. Christer blev snabbt väldigt populär bland fansen, och fick en lika populär ramsa med smeknamnet Mattigol.

Men debutsäsongen var inte odelbart positiv. I samband med Andreas Anderssons intåg i laget blev det mindre spel för Christer, framförallt i Champions League. Stuart Baxters förstaval var Andreas och Nebosja Novakovic, och vem kunde klandra honom? Nebosja gjorde sitt livs säsong, med målen mot Barcelona och AEK Athen som absoluta höjdpunkter, medan Andreas hade stor show i sista matchen hemma mot Arsenal. Året därpå var Christer fortfarande tredjevalet och det såg ut att bli mindre speltid. Men de flesta minns antagligen att Andreas ådrog sig en allvarlig skada, som uppehöll honom från spel ett bra tag.

Nu skulle väl Christer få spela mer, men istället dök en viss Andreas Alm upp och gjorde bra ifrån sig. Christer blev aldrig riktigt ordinarie igen, och det blev 13 matcher från start i Allsvenskan och fyra mål. Med det blev han bäste målskytt efter nämnde Alm. AIK bytte efter det året tränare, då Baxter avgick och Olle Nordin tog över. Ett tag såg det ut som att Christer skulle stanna, då han bl a var med i La Manga en bit in på försäsongen. Men Christer fick till slut beskedet att han inte längre var önskvärd i klubben och flyttade till Lilleström och Norge. Den sejouren var inte vidare lyckad, och snart vände Christer hem igen, till Stockholm. Men inte till AIK, utan till Djurgården. Om hur det känns inför derbyt säger Christer så här:
- Det känns helt ok faktiskt. Jag har inte varit med och spelat någonting i år än, utan har varit skadad en längre stund. Men det går att vara med på bänken igen.
- Nu känner jag inget, jag har gått för fullt i en vecka.
Om vi får se något av vår gamle hjälte har Christer ”inte en aning om”.
- Jag skulle bli förvånad om de slänger in mig direkt, men vi får se. Jag hoppas på det givetvis.

Hur tycker du att Djurgården ser ut i år?
- Det ser bra ut. Framförallt har vi fått Kim Källström, som är en fruktansvärt duktig fotbollsspelare, som kan gå väldigt långt. Jag tycker faktiskt att vi är bättre i år, än vad vi var förra året.

Då borde det väl bli SM-guld?
- Haha, det får vi se. Det är mycket tillfälligheter som ska spela in för att det ska gå riktigt bra, men jag tycker i alla fall att vi ska vara med och kriga bland de fyra.

Bland de fyra första tror han även att AIK kommer vara.
- Jag tror att det kommer vara vi, AIK, Helsingborg och kanske Blåvitt, men förhoppningsvis inte. Jag tror att det är vi tre som kommer att kriga om guldet.

Christer hade som sagt stundtals svårt att ta en plats i AIK, och verkar lida av detsamma i Djurgården.
- Konkurrensen? Den tycker jag är lika hård här. När jag spelade i AIK kom Andreas, och då var man ute i kylan ganska hårt. Men här är vi tre i anfallet, och då kan man gå runt lite mer. Det är många matcher framöver.

I Djurgården innehas centerplatsen numera av Andreas Johansson, och Christer har huvudsakligen använts på kanterna. En plats han inte tycker han passar särskilt bra på.

Jag misstänker att du helst skulle vilja på centerpositionen?
- Hehe, det är helt riktigt, det är där jag vill spela. Men jag har inte fått spela särskilt mycket där i år, och det är lite tråkigt tycker jag, att jag inte ens fått chansen att visa vad jag kan där.

Jag tycker inte att du passar lika bra på kanten som i mitten.
- Nä, det tycker inte jag heller. Men det är tränaren som tycker att Andreas är bäst där för tillfället, och då är det bara att acceptera det.

Det är tydligt att Christer tycker att morgondagens match är extra speciell, inte minst med tanke på hur populär han var bland AIK-supportrarna.
- Det ska bli roligt. Jag menar; derby, trettiotusen på läktarna samtidigt som man spelat i AIK. Det känns inspirerande, helt klart. Jag fick oerhört mycket stöd från AIK-klacken under min tid i klubben. Jag tycker inte att det var så farligt förra året när jag kom in, de buade inte så mycket som jag hade trott. Det kan bero på att jag inte gick av fri vilja från AIK.

Vad tror du om matchen?
- Jag tror det kommer bli en väldigt bra match med två lag som försöker spela fotboll, och där vi förhoppningsvis drar längsta strået. Jag tror det kommer bli väldigt jämnt, 2-1, 3-2 eller någonting sånt där. Det kommer i alla falla bara skilja ett mål när slutsignalen ljuder.

Christer, till skillnad från Andreas, såg inte matchen mellan hans två gamla klubblag i söndags, men någon oro över att inte veta hur de ska agera känner han inte.
- Snuffe (Sören Åkeby, reds anm.) var och kollade mot Elfsborg, och har nog det på det klara. Vi kommer ta allt det där i morgon innan matchen, vad han tycker är AIK:s svagheter och vad som är bra.
- Jag skulle gått själv, men det var så fruktansvärt kallt, och sedan hade jag varit sjuk i samband med skadan. Det var lite tråkigt att missa den, men det kommer fler chanser.

Så hur gick det till när Christer lämnade AIK, vad berodde det på? Ett tag såg det ju ut som att han skulle vara kvar?
- De (Olle Nordin och Peter Larsson) har ingenting att göra med att jag gick från AIK. Det kommer högre uppifrån, men det är inget vi behöver ta upp nu. Det är en tid som är förgången, det är bara att gå vidare. Det var lite tråkigt i den stunden men sedan fick man lämna det bakom sig.

Så du känner inte någon revanschlusta?
- Absolut inte. Jag hade två bra år i AIK, och hade jätteskoj. Slutet kunde varit lite bättre tycker jag, men det är inte så att jag känner en stor revanschlusta.

Och Lilleström då, varför vände du hem så snabbt?
- Hehe, jag trivdes inte alls. Det var för många långa bollar och inte så mycket fotboll som jag var van vid, sedan tiden både i Elfsborg och AIK. Bollen gick mer i luften än vad den gjorde i backen, och det passar inte mig.

När han vände hem blev det alltså Djurgården, och inte Elfsborg som man hade kunnat tro.
- De visade stort intresse direkt, och jag ville tillbaka till Stockholm. Det gick rätt så snabbt bra, och jag bestämde mig rätt fort. Det var inget på gång med Elfsborg just då, utan jag hade Djurgården just då, och jag tyckte att det var bra direkt när jag hörde att de ville ha mig.

Vågar du dig på att tippa ett slutresultat?
- Jadå, jag tror vi vinner med 2-1. Det är dags för AIK att förlora ett derby nu tycker jag.

Gör du mål?
- Om jag kommer in ska jag försöka göra ett mål, men jag är nöjd om vi vinner.

Arvid Åsbrink2002-04-12 19:30:00

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan