Lägesrapport Larsson
Peter Larsson berättar i två delar om läget i truppen och laget inför matchen mot Örgryte IS samt funderar lite kring matcherna mot IFK Norrköping och Boden.
Hur känns det inför morgondagen?
- Det känns bra.
Hur har det sett ut i laget på träningarna under veckan?
- Det har sett ganska bra ut. Vi var ju uppe i Boden och körde, så det har varit mer matchinriktade träningar den här veckan, i och med att vi matchar hårt nu. Men det ser ganska bra ut. De som är skadade är Jonas Forsberg och Alm. Kalle är fortfarande på skadelistan, men tränar mer och mer med truppen. Hoch är kvar på skadelistan, med sin ljumske.
- De räknar med att han (Hoch) ska börja träna i veckan igen, så det är inget långvarigt hoppas jag.
När tror du att Kalle Corneliusson och Andreas Alm kan vara aktuella för spel igen?
- Alm får vi nog inte tillbaka förrän efter VM. Kalle hoppas vi få se innan.
Revanschsuget efter förlusten mot Norrköping i söndags?
- Ja, visst är det så.
Hur upplevde du den matchen?
- Jag tycker att vi gör en bra första halvlek, eller nästan hela första halvlek ska jag säga, och vi spelar den fotboll vi vill. Får inte riktigt samma tryck i andra och vi är för dåliga sista kvarten, där vi tappar koncentration och det spel vi vill ha.
Hur kunde IFK få göra två mål på slutet med en man mindre?
- För dålig koncentration. En hörna som vi tappar koncentrationen fullständigt på, och sedan efter det tappar vi huvudet och åker på en kontring där de får straff.
Matchavslutningen var skrämmande lik den mot Elfsborg i premiären. Hade inte spelarna lärt
sig läxan?
- Ja, skillnaden var väl lite att vi gick över på en klar 3-4-3-variant, för att få med oss de här tre poängen. Men det fick vi inte.
En skillnad mot premiären var att spelarna fortsatte anfalla och att man hade tålamod trots, bokstavligt talat, stolpe ut inledningsvis.
- Ja. Man måste ha tålamod, att man inte blir frustrerad när man inte kan göra mål. Det är viktigt, men dit har vi inte lyckats komma riktigt än, även om jag tycker att det ser bättre och bättre ut. Det gjorde det även mot Boden, även om det var en speciell form av match. Med tiden kommer det här bli riktigt bra hoppas jag.
Varför blev det så, att vi tappar spelet ganska ordentligt efter ledningsmålet?
- Man kände att vi hade ett enormt övertag på Norrköping. Sedan tappar man lite av den rörelse och aggressivitet som vi vill, och behöver, ha för att vara bra. Då bjöd vi in dem lite grann, och då kände de att ”det kanske inte är så farligt med AIK”. Då börjar vi släppa till, och då måste vi börja jaga mer och mer, och det kostar kraft. Då kommer frustrationen lite grann tror jag.
Innan hade det sett riktigt bra ut. Var det spelarna som omedvetet tog det lite lugnare och försiktigare?
- Ja, det kan man kalla det.
Inför matchen mot Norrköping förra veckan pratade vi om att det var viktigt med att få första målet, så att man kunde spela ut efter det.
- Ja.
Om man får det efter att ha pratat om det tidigare, finns det inte en risk att spelarna tänker att ”va bra, nu gjorde vi första målet, precis som vi talat om, nu vinner vi” och att man därmed känner sig lite säker.
- Jaa, fast det är inte riktigt samma sak. Utan de vet så väl om att får vi ledningsmålet, ska de helt plötsligt inte bara tappa tempo. För det är ju samma sak som att tala om för motståndarna att ”nu får ni vara med igen”. Det viktiga är att hålla ett högt passningstempo, men att man kanske inte behöver anfalla så hårt, utan att behålla bollen inom laget och låta den gå fort. Kort sagt kan man kalla det att man vilar medan vi själva har bollen, att bollen måste åka fort mellan spelarna. Men även inte sagt att du måste anfalla så hårt. Det är ändå de (motståndarna) som måste göra nästa mål. Så långt har vi inte kommit riktigt än, det är många bitar vi jobbar med för att försöka få det att bli bättre.
Hur ska ni göra för att bibehålla det fina spel ni presterade fram till ledningsmålet i söndags i en hel match?
- Det är att jobba vidare på det vi gör. Ju mer vi tränar på det här, ju mer spelarna lär, ju mer lär de sig att hitta rytmen i det. Det är ett tålamod man måste ha även som ledare.
Tror du att det kan vara nyttigt att spelarna går på sådana här minor?
- Ja, det är det. För att då lär man sig att om vi inte klarar av att hantera det vi pratar om, desto mer behöver vi träna på det. Så det är nyttigt, men det är lite synd att vi kastar bort poängen tycker jag. Men å andra sidan, i slutändan så kanske det var viktiga poäng att förlora för att få ett bättre resultat under resans gång, det är mycket möjligt.
I slutet gick ni över till 3-4-3. Är det något ni tränat på tidigare?
- Nej, det är det inte. Det är något som vi normalt sett inte tänker spela. Däremot kan vi kalla det att vi från bänken kanske överskattade vår förmåga att hantera 3-4-3, där de då får en man utvisad och försöker bara chansa på att få med sig den där poängen. Men vi klarar inte av att hålla skärpan tillräckligt.
Hur tyckte du att det blev efter bytet Hoch-Tamandi?
- Det hände egentligen ingenting mer framåt. Vi hade, vid 2-1 tror jag det var, Svantes fina chans. Men annars blev det egentligen inte så stora förändringar.
Mittfältet var inte lika bra som i derbyt, vad berodde det på?
- Lite för dålig arbetsinsats, utifrån den arbetskraft vi har.
Annars har det stora samtalsämnet varit försvaret, åtta insläppta på tre matcher kan ni inte vara nöjda med? Tio på fyra om man räknar in matchen mot Boden.
- Nej, det är vi inte. Det jobbar vi med.
Varför fungerar inte försvarsspelet än så länge?
- Det kommer lite konstiga situationer, plus att en bit är att vi spelar en anfallsinriktad fotboll. Då får man räkna med att det blir lite svårare att hålla tätt bakåt, även om vi då självklart ska se till att det blir bättre än vad det har varit. Risken med det sättet vi spelar är att vi kanske kommer släppa in lite fler mål än vad vi normalt sett gör. Däremot ska vi göra betydligt fler, för att kunna spela den här fotbollen. Vi har en del individuella misstag och vi har en del som enhet. Backlinjen håller vi på att slipa på.
Har spelarna svårare att tända till i vanliga allsvenska matcher än i derbyn?
- Ja, det har man ju. Eller just tända till, det gör man ju, men ett derby är så oerhört speciellt, i alla fall ett Stocholms-derby, och då blir det någonting extra. Är man laddad i vanliga fall så är det någonting extra som kommer fram i ett derby. Då är det ju så att man aldrig blir trött hur mycket du än springer. Det är konstiga saker som händer i kroppen. Så det är väl bättre att kalla det så, att det blir någonting extra på ett derby. Däremot är det så här, att har man lyckats vaska fram det vid ett tillfälle, då har man också lagt ribban någonstans att det ska gå att ta fram även i vanliga allsvenska matcher. Det är också någonting vi jobbar på, och det är det man kan se på storlagen ute i Europa, dem klarar det, även om de möter sämre lag. Och det måste man jobba med om man ska bli ett riktigt stabilt topplag som kan vinna serien eller vara bland de tre första.
Den andra delen finns här.
