Lundqvists krönika: Ett jävla dilemma
Skulle blåränderna dessutom klanta till det för sig rejält och bara bli trea i allsvenskan så gäller helt plötsligt cup-finalen lika mycket för dem som för oss.
Saker och ting har ibland en benägenhet att röra till det för oss. Nu har vi helt plötsligt hamnat i en riktigt ironisk situation vad gäller eventuellt spel i nästa års UEFA-cup. Reglerna säger nämligen att allsvenskans segrare kvalar till champions-league medan tvåan får möjlighet att spela UEFA-cup. Vidare går cupmästarna också till UEFA-cupspel. Ifall allsvenskans vinnare och cupmästare är ett och samma lag föräras cupfinalens förlorare en europaplats. Vinner å andra sidan tvåan i allsvenskan cupen bereds det väg för allsvenskans trea att spela i Europa. Krångligt? I teorin ja men det är ändå ingenting emot hur krångligt det är känslomässigt.
Hockeylaget har börjat illa. Bara en ”halvseger” på tre omgångar räcker inte om målet är att gå tillbaka till elitserien. Lite skärpa framför mål vore önskvärt. Det håller inte att Jocke Persson ska hålla oss kvar i matcherna hela vintern ifall vi vill vara ett topplag.
Kul att höra Daniel tala om "vår AIK-borg" och "skam den AIK:are". Kanke dags att ändå förlänga kontraktet med skåningen. Han verkar ju vara på väg att utveckla något av ett AIK-hjärta och sådana behövs alltid.
Allt detta bara för att vi ställs mot Djurgården i årets cupfinal. Ett Djurgården som samtidigt i allra högsta grad är inblandat i guldstriden. Hur ska vi då förhålla oss. Ett allsvenskt guld för blåränderna ger oss en fribiljett ut i Europa medan ett missat Djurgårdsguld tvingar oss att slå ett revanschsuget Djurgården för att nå en av de attraktiva UEFA-platserna. Skulle blåränderna dessutom klanta till det för sig rejält och bara bli trea i allsvenskan så gäller helt plötsligt cup-finalen lika mycket för dem som för oss.
Besökte ”nya” Hovet i tisdags och såg AIK-Hammarby. En riktigt usel hockeymatch där AIK över hela matchen sett var det sämre laget. Ändå var det kul att vara där. Kan inte riktigt förklara varför men jag kommer att vara en flitig besökare på Hovet i vinter. Kom dit du också! Årets AIK behöver all hjälp och support som går att uppbringa ifall vi ska upp direkt.
Nu vore det ju ändå det bästa. DIF trea i allsvenskan och slagna i finalen av Svenska cupen i november. Då är vi helt plötsligt enda Stockholmsklubb i Europa nästa vinter och på något sätt skulle ordningen kännas återställd. Nu känns tyvärr det scenariet så osannolikt att det nästan inte går att hoppas på. Efter att ha sett Djurgården-Malmö i veckan kan jag bara konstatera att Skansens stolthet eller vad de nu kallar sig ser ruskigt starka ut.
Från min stol i isladan såg det ut som om man kan stå i baren, ta en öl och ha utsikt över isen. Är det så? I så fall kan jag ju bara konstatera att sämre platser kan man ju ha.
Frågan är då bara vad som är rimligt att hoppas på. Det faktum att ett guld för DIF ger oss en tripp ut i Europa försätter oss ju i ett jävla dilemma. Efter en stunds ältande kan jag dock inte komma ifrån min tidigare klara ståndpunkt. Ett år utan UEFA-spel är ingen katastrof. Det är däremot en Djurgårdsinteckning i den sedan ifjol redan kraftigt devalverade SM-pokalen – stackars Lennart är snart inte värd någonting längre om det vill sig illa - . Därför måste bara Malmö hålla undan. Vi får vara tacksamma för att det inte återstår något inbördes möte mellan MFF och DIF för det hade sannerligen känts som ett gyllene läge för Djurgården. Det är illa nog att de har tre säkra poäng att hämta i derbyt mot de på Råsunda alltid lika skälvande Bajenbenen.
Uppflyttning direkt kanske inte är den bästa lösningen. Har en känsla av att laget kan behöva ett par säsonger att mogna innan de är redo för elitserien. Frågan är bara vad som händer med killar som Hagos och Beck ifall vi inte går upp. Ännu ett dilemma.
Nej, mitt hemska – jag hatar mig själv för det – tips är att Malmö inte klarar av att hålla undan för Djurgården som därmed vinner guld och på så vis är AIK klara för nästa års UEFA-cup. En minst sagt klen tröst. Så länge det finns en teoretisk chans att Djurgården bara blir trea så kan vi ju i alla fall önska oss det. Skulle det sedan få följden att vi missar cupsegern så finns ju ändå en sista chans att nå Europa nästa år. Vi kan börja med att bortaslå Fenerbache och sedan med Alm i spetsen - hans närvaro gör det omöjliga möjligt - sopa hem hela UEFA-cupen. Då har vi vår rättmätiga friplats i alla fall.
