EL-Krönika: BRAGDENS MAMMA!
AIK ställes inte bara mot fotbollslaget CSKA i kval till Europa League, utan även fördomar. Rasismen på läktaren, och cynismen i media. Men när de står som fågelholkar och glor så dansar vi till livets melodi. För vi är berömda AIK, och vi ska till Europa League.
Miraklet i Moskva heter det. Och hette det redan innan matchstart. Inte helt utan självironi. Men bara en AIK:are har hybris nog för att säga något sånt och mena allvar. Av alla som trodde så trodde laget mest. Spelarna och ledarna hade inte gett upp än.
Det var en magisk kväll stöpt ur klassiska AIK ingredienser: Vi som älskar att motarbetas. Vi som älskar att vara uträknade och bespottade. Det gör vår comeback desto mer ljuvlig.
Det är vårt signum att resa sig ur kaos och kris för att fira framgångar. Efter säsongen 2008 försvann tränare, VD och sportchef. Ett år senare firades "dubblish 2LAX9". Det kom en ny kris 2010 och lika snabbt så kom succén tillbaka med silver 2011. Vi år fotbollens fågeln Fenix.
AIK hade krossat Lech Poznan på Råsunda. Men det verkade ha ringa betydelse. Alla experter var rörande överrens om att nu var det slut på det roliga. Vi sattes i karantän. Medieskugga deluxe. Vi skulle ju ändå bara förlora, så varför skriva om det. Eller hur tänkte man?
Vi som såg matchen fick uppleva något unikt. Och svensk media fick, förhoppningsvis en läxa i hur illa dom sköter sitt ansvar gentemot fotbollen. Det handlar inte om at man skrev att AIK inte hade en chans. Det handlar om att man knappt uppmärksammade saken. Redan innan det spelats skämdes man över ett förutbestämt resultat.
Det beklagas över att fotbollen är på tillbakagång. Saker ska vara bra för svensk fotboll heter det, och talangutvecklingen måste bli bättre. Vad ska vi göra när Zlatan slutar? Ja, ni kanske kan ni börja skriva om Allsvenskan och dess lag igen? Sett till Allsvensk rapportering så befinner sig AIK knappast i medieskugga. Men hur många artiklar med djup har vi sett om Mjällby i år? Precis.
Nu är vi i gruppspel, nu kommer det skrivas spaltmeter. Men vet ni vad? Vi skiter i medgångare inom fotbollen. Så att ni rider till vår rädding och berättar om miraklet och festen och hur härligt allt plötsligt blev, det gör er inte populära hos oss. Vi minns.
Ni var inte där när det räknades. Ni borde inte få vara med när belöningen kommer heller.
