Solen lyste, det var 16 grader varmt och till och med platsgräset såg naturligt grönt ut i det annars så gråa Borås. Förutsättningar var alltså ganska goda för att det skulle bli en trevlig tillställning när AIK gästade den stad som har valt att placera en flera meter hög Pinocchio staty mitt i centrum. Varför Pinocchio står där vet jag inte, men det var fler saker jag inte skulle bli riktigt klok på den ljumma vårkvällen i Borås. Bland annat Stålhammar och AIK:s andra halvlek.

 

När spelarna tågade in på planen gjorde speakern sitt bästa för att AIK:arna inte skulle känna sig välkomna. Speakern hälsade löjligt entusiastiskt AIK-spelarna välkomna till Elfsborgs fästning (Borås arena alltså) där AIK aldrig vunnit mot hemmalaget. Inte någon större gästfrihet alltså och inte heller särskilt sportsligt. Men kanske sporrade detta Bangura x2 och Co att bjuda upp till dans i första halvlek. Efter en ganska fartfylld inledning gladde Mohamed Bangura tillresta fans genom att slå in 1-0 på en retur efter ett bra skott från hans namne Ibrahim. Elfsborgs backlinje var tydligt sårbar den första halvleken, dock var inte Elfsborg helt ofarliga.

På vänsterkanten var Niklas Hulth ett orosmoment för AIK:s backlinje. Men det stora utropstecknet den första halvleken var ändå helt klart Mohamed Bangura. Han visade fin form hela fösta halvlek och när halvtimmen passerat sätter han ett välplacerat skott och det är 2-0 till AIK. De relativt många AIK-fansen på läktarplats skapade en härlig inramning och vädrade tidigt segervittring.

Dock blev det en snabb replik av Boråslaget efter att Hulth styrt in ett skott ur misstänkt offsideposition och 1-2 var alltså ett faktum redan ett par minuter efter Banguras andra mål. Men AIK såg fortsatt stabila ut och kämpade väl hela första halvlek. Turina gjorde några fina räddningar, Tjerna kämpade som vanligt väl och det såg ganska bra ut när den bedrövliga domaren vid namn Stålhammar blåste till halvtidsvila.

 

Det fina spel som AIK hade visat den första halvlek var som bortblåst när den andra halvleken kom igång. Elfsborg däremot rullande boll snabbt och vägvinnande på de båda kanterna. Utöver ett vägvinnande spel så hade de god hjälp av domaren som mer än gärna blåste frisparkar för hemmalaget, både när det fanns anledning men även när det inte fanns någon som helst anledning att blåsa.

Dessutom fick AIK ett par omotiverade varningar. Jag anser att man i det längsta ska undvika att kritisera domaren eftersom det kan uppfattas som att man är dålig förlorare, domaren har en svår och utsatt position samt att domsluten jämnar ut sig och så vidare. Ja, ni vet vad jag menar. Men i den här matchen blev det lite väl uppenbart att hemmalaget gynnades av domaren och det måste bara kommenteras.

Med risk för att låta ännu mera bitter så var det efter en feldömd hörna som Elfsborg gjorde 2-2. Turina touchade bollen först efter att den passerat ribban men fick inte gehör för det hos domaren. Efter kvitteringen så tog Elfsborg över matchen mer och mer och hade bud på ytterligare mål. Men med en skicklig målvakt, som Turina verkligen visade att han är, och med lite tur så lyckades AIK knipa en poäng i Borås.

Det som såg så bra ut i första halvleken fungerade inte alls i den andra. Och det tycker jag är lite oroväckande, är inte spelarna tillräckligt tränade för att klara av att gå för fullt i 90 minuter? Inte heller bytena i den andra halvleken innebar några stora förändringar spelmässigt. Men trots detta tycker jag att det verkar som att Banguras är på gång, Mutumba glimmar till ibland och Turina är en riktigt bra målvakt. Spelmässigt har dock Alm och Nebo lite att jobba med vad gäller truppen som helhet. Men trots allt, AIK är obesegrade hittills i allsvenskan och jag tror att det blir bättre ju längre säsongen lider.

 

Jag tror de flesta av de drygt 10 000 som beskådade matchen var ganska nöjda när de lämnade arenan i den soliga vårkvällen. Mest nöjd av alla att det blev ett oavgjort resultat var kanske den för dagen febersjuke Ishizaki som har ett ben i varje läger. Och av intervjun att döma, som ägde rum innan matchen, så verkar det som om han längtar hem!