- -
Matchrapport: Mjällby AIF - AIK
AIK segrade på Strandvallen i vad som länge var en riktigt dålig match. Mjällbys skickliga bollbehandlare i Osiako, Grahn och Zavadil höll mycket boll men fick i ärlighetens namn inte ut särskilt mycket i klara chanser av sitt innehav. AIK i sin tur kunde knappt hantera bollen i första femtiofem minuterna av matchen. Matchavgörande blev ett självmål av Lantz som borde skrivas upp på Viktor Lundberg.
Första fyrtiofem - ett sömnpiller
Första halvlek är tråkig. Riktigt tråkig. Mjällby har mer boll, fler skott (och fler på mål), fler hörnor och är närmast en ledning. Men det är inget lag som förtjänar några mål i första halvlek. Det var helt enkelt dålig fotboll som spelades. Orsaken hos AIK var att man inte behandlade bollen med ett lugn utan stressade upp sig och allt för ofta lät sig trängas ut på kanterna och där stängas ner av Mjällbyförsvararna.
Mjällby i sin tur kunde inte hota på något annat vis än med sitt inläggsspel, och där rensade Alexander Milosevic gång på gång undan bollen. Det blev för mycket bollrullande på det djupa mittfältet och i backlinjen för att bollinnehavet skulle rendera några fördelar. Farligast chanser hade ändå Mjällby som dels fick ett gratisskott på pass från en AIK-spelare (men eftersom skytten inte var förberedd så blev skottet tamt).
När domaren blåste av första halvlek så var det mest intressanta att Patrick Osiako hade fått gult kort för en vårdslös tackling. Båda lagen kändes förmodligen nöjda med 0-0 fram tills dess.
1-0 av vår gamle vän självmål
Andra halvlek såg inga större förändringar i spelet, och sin vana trogen så gjorde Alm inga byten i material heller. Lagen fortsatte att byta bollinnehav och "jabba" tills dess att Viktor Lundberg kom runt på högerkanten och sköt/passade mot första stolpen. In kom Joachim Lantz glidandes och satte bollen i egen bur. 1-0 AIK efter mål av den gamle skyttekungen självmål (kärt återseende!). I läget innan hade Turina en galen räddning på mållinjen som förmodligen hade ändrat matchbilden totalt om det blivit mål.
Nu händer det direkt saker. AIK fylls med självförtroende och bollbehandlingen blir tryggare, i princip alla spelare i hela laget börjar vårda bollen mer "ömt" (om vi ska använda det ordet) och det blir ett helt annat flöde i spelet. Istället för att hamna i dueller med Mjällbyspelare (eller krocka, som det heter på rikssvenska) så börjar man nu vända bort motståndarna och etablera ett spel.
Mjällby i sin tur tog inte målet på bästa vis och man blir, i Tobias Grahns fall, gnälliga. Trots att Erton Fejzullahu gör ett inhopp så känns det inte farligt någon gång. AIK kontrollerar situationen ganska bra och även om det inte är någon propagandafotboll, precis som i Örebro, så är det tillräckligt för att man ska vinna matchen.
AIK byter in Atakora och Catovic och får ännu bekvämare bollbehandlare på planen och spelar nästan av matchen från minut 80. När sedan Martin Mutumba snor åt sig bollen, gör ett par gubbar och sätter bollen bakom Mattias Asper (hjälte!) så är AIK segern ett fait accompli. En aldrig trygg, men ändå säker seger att ta med sig hem i bagaget till Stockholm.
Effekt på tabellen och eventuell placering
I dagsläget är vi alltså tvåa i tabellen, i kraft av en match mer spelad, men Elfsborg har en svår bortamatch på Rambergsvallen den 18/9 och poängtapp där är inte helt omöjligt. Det är mindre troligt att Helsingborg ska tappa poäng mot Mjällby som efter vår seger har tre raka mållösa matcher. Ändå har AIK fansen börjat räkna på tabellen. Elfsborg och Helsingborg ska möta varandra, och AIK möter serieledaren i sista omgången på bortaplan (känns det igen?).
Det ska egentligen inte vara möjligt för AIK att blanda sig i guldstriden på riktigt. Men man har åtminstone satt press på övriga lag i toppen, och skjutit i ny energi i en serie som ansetts avgjord ett bra tag. En mentalitet har infunnit sig i klubben, en som vi gärna ser och har sett förut. Tar man på sig den svarta tröjan så sliter man tills man vinner. Det kan vara vackert, det kan vara fult. Men det är alltid en seger. Och AIK riskerar hellre förlust för att få chansen att vinna, än spelar säkert för att ta en poäng.
Derbyt på måndag må sakna två Bangura, men det kommer bli en underhållande tillställning ändå. Det kommer bli en kamp, det kommer betyda en hel del för guldstriden. Och AIK:s spelande supportrar kommer göra allt för att krossa Dif.
