AIK-Jojje: “Jag har blivit någon utan att vara någon”
Sedan 2002 har Jojje Lidén fotograferat AIK:s matcher och delat bilderna med resten av världen. Det har gjort honom till en omtyckt profil i de svartgula leden.
Två dagar har gått sedan AIK slog Gefle med 1–0 i Svenska cupen på Tele2-arena. Vid sidan av planen, som så många gånger förr, fanns Jojje Lidén redo med kameran för att föreviga matchens höjdpunkter och huvudrollsinnehavare.
I 21 år har han fotograferat AIK:s matcher och efter varje match publicerar han bilderna på sin hemsida, Jojjesplejs.se. Ett axplock läggs även ut på hans sociala medier. Det hela började 2002, samma år som Jojje slutade dricka alkohol.Utan någon tidigare erfarenhet blev fotograferandet hans nya hobby.
Snart uppkom även idén att dela bilderna på internet, ett nytt fenomen i början av 2000-talet.
– Jag kände en tjej som gjorde gratishemsidor så jag bad henne fixa en till mig. Det var hon som döpte den till Jojjesplejs.
Under den här tiden jobbade Jojje som fångväktare och även efter pensionen har han fyllt vakanser vid behov. Idag jobbar han ungefär fyra till sex nätter varje månad för att försörja sin hobby. Men även under tiden som fastanställd var AIK den främsta prioriteringen.
– Min chef kallade det för AIK-schema när jag jobbade där fast, säger han.
Det måste kosta mycket med både utrustning och resor.
Jojje nickar och fortsätter:
– Men som jag brukar säga, utan alkohol blir det en hel del pengar över.
Just att leva som nykterist hör inte till vanligheterna inom AIK:s supporterkretsar, inte minst i början av 2000-talet. Jojje minns hur det höjdes en del ögonbryn i Black Army-bussarna under bortaresorna.
– Folk i bussen började undra var kaffelukten kom ifrån, säger han med ett leende.
Tusentals matcher har dokumenterats genom Jojjes kameralins men några ögonblick sticker ut för honom. Det är kopplat till Ivan Turinas minnesmatch mot Dinamo Zagreb i maj 2013, en månad efter att den kroatiska målvakten avled i sömnen.
– Jag stod vid sidan av planen och framför mig ser jag Krister Nordin och Neboja Novakovic. Jag bad båda två att vända ryggen mot mig för att jag skulle få med deras namn och tröjnummer. Det var först efteråt som jag insåg att de tillsammans formade numer 27, Ivan Turinas nummer.
Jojje fortsätter:
– Jag kallar det för ögonblickens bild, när allting bara klaffar utan någon baktanke.
Vårt samtal äger rum på en grekisk restaurang ett stenkast bort från Nationalarenan. På matchdagar brukar den vara fylld till brädden med hemmasupportrar men en dag som denna är det endast ett fåtal lunchgäster som uppehåller sig i matsalen.
På ena väggen hänger en stor AIK-flagga samt ett antal bilder från flertalet matcher genom åren. Samtliga förutom en är tagna av Jojje.
– De fanns här redan under den föregående ägaren. Då hängde de nära fönstret vilket gjort att många av dem blivit blekta av solen, förklarar han samtidigt som han låter blicken vandra över ramarna.
Jojje har alltid varit väldigt generös med att låta andra använda hans bilder. Han har endast tagit betalt när någon av de större tidningarna knackat på dörren. För honom är fotograferandet ingen affärsverksamhet, det är bara hans hobby. En hobby som gjort honom välkänd och omtyckt i AIK-kretsar.
– Jag har blivit någon utan att vara någon. Men mitt mål är inte att synas. Jag fotograferar för min skull och om jag inte själv tyckte att det var roligt skulle jag inte hålla på med det. Men det är jättekul att folk uppskattar det jag gör. Jag har börjat fotografera för deras skull också kan man säga.
Jojje, som snart ska fylla 67 år, utstrålar en ödmjukhet och glädje som är svår att ta miste på. Det är tydligt att han är nöjd med sin tillvaro.
– Jag har träffat en ny tjej. En toppentjej verkligen som jag stormtrivs med. Livet leker just nu. Allting är på topp.
Men Jojje börjar se ett slut på fotograferandet i AIK:s tjänst. En dryg vecka efter intervjun ska han operera knät, vilket gör att han kommer att missa en stor del av den kommande allsvenska säsongen. Därefter siktar han dock på att köra på i samma takt i ytterligare tre år.
– Även jag har begränsningar. När jag fyller 70 kommer jag ska sluta fotografera AIK i den utsträckningen som jag hittills har gjort.
Du vill inte dra ner på det gradvis tills du slutar helt?
– Nej, nej. Jag vill göra det helhjärtat, annars är det lika bra att inte fotografera alls, säger Jojje bestämt.
Jojjes positiva syn på livet speglar sig även i hans supporterengagemang. Trots att AIK var på gränsen att åka ur allsvenskan förra året är han hoppfull inför säsongen 2024.
– Jag tror ju alltid på guld, säger med ett lätt skratt innan han fortsätter.
– Jag tänker alltid positivt. Om AIK förlorar försöker jag gå vidare, för det kommer en ny match nästa vecka. Det finns ingen anledning att älta någonting som varit. Allting löser sig som man brukar säga.
