Halmstads BK - AIK2 - 1
Fem spaningar efter Halmstads BK - AIK
Det blev en krampaktig premiärmatch på Örjans Vall som slutade i en 1-2 förlust och AIK får inte med sig några poäng hem till Stockholm. Redaktionen har tagit fram fem spaningar efter matchen.
Premiärmatchen
Omgång ett i Allsvenskan brukar sällan bjuda på ett imponerande spel från något utav lagen och kvällens match var inget undantag. Matchen präglades mestadels av ett fysiskt spel som innebar en del tekniska misstag, felbeslut och en obefintlig synk mellan spelare och lagdelar. Efter matchen får man konstatera att AIK som lag inte kommer upp i tillräcklig hög nivå utifrån matchens förutsättningar.
När lagen Halmstads BK och AIK tidigare spelat en premiärmatch mot varandra, inklusive kvällens match, ser antalet vinster till respektive lag ut enligt följande:
AIK: 6
Oavgjort: 1
Halmstads BK: 3
Historiskt sätt har AIK varit det bättre laget i matcherna sinsemellan men i dag var det hemmalaget som drog det längsta strået. Vad det beror på kan man vända på fram och tillbaka men den tydliga skillnaden blev hur lagen hanterade det enklare spelet under matchen. AIK hade svårt med bollbehandling, kortare passningar och kvalitet i sista tredjedelen vilket skapade en öppen matchbild där hemmalaget ständigt fick möjlighet att kontra på ett icke organiserat AIK. Halmstads BK utnyttjade sina styrkor på ett betydligt bättre sätt som också resulterade att man kunde kontrollera delar av matchen på sina premisser.
Första matchen är också något som kan sätta tonen på hela säsongen och det blir onekligen intressant hur AIK ska studsa tillbaka från denna förlust. AIK:s senaste premiärmatcher har slutat med tre vinster, en oavgjord och en förlust.
2022: BK Häcken - AIK 4-2
2021: AIK - Degerfors 2-0
2020: Örebro SK - AIK 0-2
2019: AIK - Östersunds FK 0-0
2018: AIK - Dalkurd FF 2-0
En vänsterfotad mittback
Under försäsongen har den trebackslinjen Brännström komponerat sett olika ut. Milosevic, Papagiannopoulos, Haliti och Tihi har testats i varierande former och något man kan konstatera efter dagens match är att det inte finns en given ”trea”. Det i sig kan ses som både en för- och nackdel. En fördel med dessa spelare tillgängliga är att utifrån typen av match som väntas har man en möjlighet att forma backlinjen som är bäst för den matchplan som förberetts. Nackdelen blir i stället att man inte ger möjligheten till spelarna att hitta en synk mellan varandra för att bygga relation. Detta är något som märks under kvällens match där Tihi respektive Milosevic hamnar något fel positionsmässigt vid båda målen. Det utstrålades en oro så fort hemmalaget kom in i offensivt straffområde vilket inte bådar gott.
Haliti som sedan sin återkomst i AIK hyllats av både huvudtränare och supportrar, har en spets i sin bolltrygghet. Det är också en spelare som ofta vill ansvara för uppspel, driva bollen framåt och fylla på i offensiven. I och med att Haliti spelar på ”fel” kant hamnar han under delar av matchen i knepiga situationer vilket kan sätta sina medspelare i onaturliga positioner. Det blir under matchen tydligt att det finns en avsaknad av en vänsterfotad mittback som skulle kunna bidra med ett annat typ av spel. Med en vänsterfot på den positionen kan det ge en annan dimension till anfallsspelet som i dagsläget ofta hamnar på högerkanten. AIK som kan ha ett anfallsspel med flera dimensioner inkluderat båda kanter kommer garanterat bli ett större hot för motståndarna.
Med en vänsterfotad mittback i truppen ges möjligheten för Haliti att spela till höger i backlinjen där både vänster och höger mittback kan ansvara för uppspelsfasen.
Balansen på mittfältet
Försäsongen har delvis präglats av en diskussion angående den balans på det tremannamittfält AIK ställt upp med. Värvningen och skadan av Keita samt försäljningen av Ceesay har väckt denna diskussion till liv och efter kvällens match mot Halmstads BK finns det anledning att fortsätta den dialogen. Med Durmaz som ”sexa” och duon Hussein & Magashy framför finns ett frågetecken kring den defensiva balansen. Samtliga tre nämna spelare har sina styrkor i den offensiv AIK ska bedriva vilket gör att matchtyper som dagens blir tuff att hantera för denna trio. Lagkapten Milosevic nämnde just detta under halvtidsintervjun då han pratade om att vinna fler dueller är något AIK behövde förbättra inför den andra halvleken. Trots att defensiven inte är deras starka sida bör man kräva mer utifrån den aspekten.
Hemmalaget som stundtals valde att flytta ned sina spelare med syfte att täcka farliga ytor gjorde det svårt Durmaz, Magashy och Hussein att hitta rätt. Detta resulterade i att trion stundtals försökte med någon typ av rotation där de framskjutna mittfältarna kunde byta plats med Durmaz för ett varierat spel. Problematiken blir att ingen spelare riktigt lyckas hitta rätt i sin position utifrån den roll man har enligt matchplan. Utöver det ett AIK-mittfält som oftast slarvade i passningsspelet vilket bromsade lagets framfart i delar av matchen.
Alexander Fesshaie
Nummer 47 som fick sina första allsvenska minuter gjorde det med bravur. Efter en något knackig inledning är det AIK:s 18-årige anfallare som växer in i matchen och är högst involverad i dagens anfallsspel. Fesshaie visade en mångsidighet med sin bolltrygghet, förmåga att röra sig över stora ytor och sina djupledslöpningar. Utöver Bilal Husseins chans till kvittering i den första halvleken är det just Fesshaie som har den bästa målchansen när han fri från vänster avslutar mot den bortre stolpen, dock utan resultat.
Anfallaren som under matchens gång flyttades ned ett steg visade att det är en spelare som inte tömmer på det defensiva arbetet. Fesshaie har en hög arbetskapacitet där han under flertalet sekvenser lyckades vinna bollen för att etablera ett anfallsspel. Kvällens match visar att Fesshaie har en höjd och potential att bli en viktig spelare för AIK både på kort och lång sikt.
Forcering
Under matchens gång upplevdes det som att AIK var något tunna i offensivt straffområde när det väntades inlägg från Modesto och Otieno. Med två anfallare där Faraj ofta vill bidra som en uppspelspunkt och Fesshaie i en mer rörlig roll behöver AIK hitta ett sätt att fylla på med övriga spelare. I de stunder man är tillräckligt många i straffområdet för inspel saknas en tydlighet i löpning, framfart och vilja att som spelare göra mål. I underläge och forceringsfas blir det tydligt att vi saknar det sista avgörande momentet för att få utdelning i den här typen av spel. Milosevic som flyttades upp sista minuterna vinner många dueller i form av en skarv vidare in i straffområdet men avsaknaden av tillräckligt många spelare runtomkring sig blir allt för tydlig.
Vad tycker ni om kvällens match? Finns det något positivt att ta med sig?
