AIK - IFK Värnamo
I min bok är kontraktet klart - därför blickar jag framåt
Allsvenskans upplösning står för dörren och jag vet att jag påstått flera gånger att det kommer att leva för AIK's del ända in till slutet. Teoretiskt sett gör det det men jag hävdar ändå att kontraktet är klart. Tre poäng och åtta mål upp på BP ska inte gå att tappa. Brommapojkarna har inte vunnit någon match med mer än två mål i årets allsvenska. Att de skulle slå Häcken stort är ytterst osannolikt.
Dessutom ska AIK samtidigt förlora stort mot Värnamo och Göteborg slå Varberg (vilket är sannolikt att de gör). Nej, i min bok är kontraktet säkrat. Att Henning Berg vägrar säga det är däremot bra. Från laget ska det vara fokus in i det sista så att ingen genomklappning sker. Det som möjligen kittlar lite inför imorgon är huruvida det kommer tillräckligt mycket folk för att AIK ska ta ledningen i alla tiders publikliga.
Nå, när jag nu kaxigt påstått att AIK spelar allsvenskt även 2024 vill jag titta upp från kaffekoppen och rikta blicken längre framåt – mot just 2024. I ärlighetens namn finns det nämligen i nuläget inte mycket som pekar på att AIK ska vara ett topplag redan nästa år. Mycket måste ses över och fixas till ifall det ska bli så. Först och främst tänker jag på tränarfrågan.
Ska Henning Berg träna AIK även 2024 (Ja, jag vet att han är kontrakterad)? Nej, är mitt svar. Berg har gjort vad Alex Miller gjorde 2010. Räddat ett skadskjutet AIK kvar i allsvenskan och det tackar vi för. Samtidigt som vi visar tacksamhet måste vi ärligt titta på vad som skett under Berg. Det han åstadkommit i år tycker jag inte är något att imponeras över. Han är placeringsmässigt i nivå med sin föregångare – Andreas Brännström – vilken avskedades i somras. Tittar man på en tabell när Berg tog över så låg AIK på 14:e plats vilket är en modifierad sanning. En poäng före AIK låg Degerfors med en match mer spelad vilket medför att AIK egentligen låg på plats 13.
Sedan Berg tog över har han – med sex mer eller mindre handplockade nyförvärv – lyckats få laget att avancera EN! Placering. Visst, slår vi Värnamo samtidigt som Hammarby vinner mot HBK så kommer Berg att ha vunnit två placeringar till slut. Tappar vi å andra sidan poäng mot Värnamo medan Blåvitt besegrar Varberg kommer placeringen före och efter Berg att vara densamma. Det är inte tillräckligt bra.
Samtidigt har andra lag såsom HBK och Blåvitt i perioder gått bra och det är givetvis utanför Henning Bergs påverkan. Vad han däremot borde ha lyckats med är att skapa ett stabilt spel. AIK har – med undantag av matchen i måndags och Djurgårdsderbyt i september – inte gjort 90 bra minuter under Henning Berg. Dessutom har han lyckats förvandla den s k frysboxen till ett helt fryshus.
I listan över mer eller mindre djupfrysta spelare hittar vi Fesshaie, Keita, Haliti, Magashy, Kimpioka, Elbouzedi och Durmaz. Kring den sistnämnde har det på slutet kommunicerats ut en underkroppsskada vilket är ointressant då inte heller en frisk Durmaz hade fått någon speltid. Utöver de djupfrysta spelarna har vi ganska kalla killar som Björnström och Faraj. Nästan alla nämnda spelare måste bort om Henning ska stanna eftersom jag tänker att de nog ogärna spelar under en tränare som inte tror på dem. Att vara spelare 12-14 i Bergs lag är heller inte så upplyftande då han ogärna byter annat än väldigt sent.
Många av de nämnda namnen ska i och för sig bort hursomhelst men vi pratar nära en halv trupp här. Fesshaie lovade gott i våras och hade han fått fler chanser kanske vi sett ytterligare utveckling – vem vet? Durmaz är en gåta. Killen har gjort 49 landskamper (visserligen inte de senaste åren) och har spelat fotboll i högsta ligor ute i Europa i många år men i AIK duger han tydligen inte.
Bersand Celina plockades in och han har varit godkänd men jag kan ändå tänka att så där mycket bättre än Durmaz är han inte. Dessutom anses Durmaz vara svag defensivt och det gäller väl för Celina också – även om han skötte sig helt ok defensivt senast mot Blåvitt. Nu tycker jag att vi ska behålla både Celina och Durmaz och för konkurrenssituationens skull behöver vi då en tränare som signalerar att båda har chansen att få spela.
Även den danske backen Tiedemann-Hansen bör det skrivas förlängning med då mittförsvaret svajat en hel del av och till i år. Sotte säger sig vilja vara kvar och det är okej för mig ifall han accepterar en roll som back-up för ordinarie mittback ska han inte vara. Det kanske faktiskt inte heller Milosevic ska. Stämmer rapporterna angående Collins Sichenje så borde Tiedemann-Sichenje kunna vara nästa års mittlås i AIK (ifall vi nu ska spela med fyrbackslinje).
Just spelsystemet är nästa grej. Henning Berg känns väldigt låst i 4-4-2 eller extremt närbesläktade system. Med de mittfältsalternativ AIK har sedan det värvades i somras tycker jag att det borde ha spelats oftare med fem man på mittfältet. Det är dessutom inte bara i allsvenskan det har visat sig vara svårt för lag att spela med två centrala mittfältare när andra lag spelar med tre. Att Berg skulle vilja ändra tankesätt känns – i alla fall som jag ser det – inte troligt.
Ett annat bekymmer är att AIK blivit lite av en främlingslegion. När spelare utan AIK-anknytning – eller som kanske inte ens vet vad AIK är – värvas behövs en ledning som kan göra dem till AIK på riktigt. Se hur mycket AIK Seb blev under Norling, Stefanelli likaså (även om han ofta var nedfryst) och Lustig under Grzelak. Ledare som andades AIK dygnet runt lyckades få spelare med annan bakgrund att verkligen bli ett med klubben.
Med det sagt skulle jag gärna se Andreas Alm som AIK-tränare 2024. Alm är samma självklara gnagare och situationen nu liknar den från 2011 då Alm tog över ett AIK i spillror och skapade ett topplag. Men Alm fick ju nyss sparken och har sparkats av AIK förr, kanske du invänder. Samma gällde för vår senaste guldtränare Norling när han återkom till AIK 2017. Dessutom, ska man hitta en tränare som aldrig fått kicken, ja då får man nog leta.
Låt Alm ta över och gör det i god tid så han kan vara med och tycka till om vilka spelare han vill tina upp från fryshuset och vilka han vill avyttra. Titta sedan på vad som behövs för att stärka laget. En drömspelare vore givetvis Robin Quaison men han har nog gjort sig omöjlig med sina föga intelligenta uttalanden om agenturen Universal. Att Quaison skulle ha koll på vilka eventuella kriminella kopplingar som finns i firman som representerar honom håller jag för högst osannolikt.
Glädjande nog har AIK löst det med Jonah Kusi Asare. Vidare pratas det om Erik Ahlstrand från Halmstad och Joakim Persson från Sirius. Båda namnen låter vid en första titt intressanta. Ahlstrand är en ganska allround, bolltrygg mittfältare och Persson har gjort tio mål i årets allsvenska.
En spelare ingen vill förlora är Erick Otieno men Otieno vill nog ut och tjäna lite pengar och det har han faktiskt gjort sig förtjänt av. En tänkbar ersättare ser jag i Eric Kahl. En spelare med AIK-bakgrund som gör det fint i danska Aarhus. Björnström finns såklart redan i truppen men frågan är om han är bra nog att vara startspelare i vad som ska vara ett topplag. Samma gäller för Haliti. Bra att ha i truppen men inte att bygga ett lag kring.
Får man till slut drömma medan man har blicken kvar i Danmark så önskar jag att Thomas Berntsen lägger ut en trevare till Kristoffer Olsson. En sådan återvändare skulle vara guld värd. Så roligt ska det väl inte vara att spela i danska ligan att en sådan värvning vore omöjlig. Dessutom har ju AIK lyckats locka till sig Kristoffer från Midtjylland en gång tidigare.
Tillbaka till där vi började. Nu knyter vi ihop säcken mot Värnamo och säkrar minst en poäng. Slut upp bakom laget och gör AIK till publiklag nummer ett genom tiderna. Sedan kan vi blicka framåt mot bättre tider och fortsatt välfyllda läktare.
