Patric Jildefalk: ”När AIK hamnar i ett flow så kan ingen stå emot”
Från läktaren på Råsunda till att vara ledare för ungdom, dam och herr i många år så lämnade Patric Jildefalk tryggheten i AIK för att istället bli huvudtränare i Jönköpings Södra. – Jag älskade att få vara en del av Karlberg, jag älskade varje sekund på Skytteholm och allt jag fick göra i över 15 år för klubben.
Att ta steget från att vara assisterande tränare till att själv ta flaggan och leda ett lag på egna ben kan vara en stor omställning. I Patric Jildefalks fall så underlättade det steget avsevärt med hjälp av tiden under Rikard Norlings ledning. Där fick han ett enormt förtroende.
– Den sista tiden med Rikard framför allt fanns jag med i så mycket planering, utförande och analys av i princip allting. Det gjorde att jag kände mig högst delaktig i väldigt mycket och därför så har väl den största skillnaden varit att jag har varit längst fram nu istället för snett bakom. Under Rikard fick jag hålla matchgenomgångar och vara med i planering av matchplaner. Så själva arbetet har jag försökt göra likadant nu. Sedan att man måste ta mer samtal och kanske en del obekväma beslut är en stor skillnad. Det är dock väldigt utvecklande och lärorikt.
Hur gick det till när det blev Jönköpings Södra för dig och varför tog du det steget trots att du var så uppskattad i AIK?
– Det gick väldigt fort från första kontakten och mitt beslut att ta ett nytt steg i min karriär. Vi skulle starta upp med AIK runt den 7-8:e januari och jag bestämde mig 5:e januari att jag behövde göra det här. Det kändes väldigt spännande att få leda ett eget projekt med Södras ambition och vision men också direkt ett dåligt samvete mot AIK, Bartosz och Henrik att hoppa på ett nytt uppdrag så pass sent. Däremot så visste jag att rollen som assisterande tränare för AIK attraherar många och vid akut behov så fanns alltid akademin och dess kompetens med stöttning om inte Bartosz kunde hitta en ersättare tillräckligt fort.
– Jag älskade att få vara en del av Karlberg, jag älskade varje sekund på Skytteholm och allt jag fick göra i över 15 år för klubben. Jag minns mina första pass med P93 direkt efter gymnasiet och jag kan rulla fram bilderna från Kalmar borta 2018 lite då och då bara för att minnas, det gör mig stolt. Men jag tror att beslutet började växa fram några år innan att jag kände mig mer som en ansvarig än som assisterande och när Södra ringde så var det något som sa åt mig att ta chansen.
Under Patric Jildefalks tid i AIK var laget i majoriteten av säsongerna i toppen. Förra säsongen var ett undantag och såklart var det en tung tid för alla inblandade. När det var som mörkast så rekryterades Bartosz Grzelak och satte fingret på vad som var viktigast för att vända på skutan.
– Det jag tyckte var extremt viktigt som Bartosz gjorde förra hösten var att försöka få ordning på det som gick fruktansvärt fel under våren 2020. För mig är våren 2020 ett avslutat kapitel som jag ogärna pratar för mycket om, det var en tid av lidelse. Men det Bartosz direkt ville var ju att få med både spelare och ledare på samma båt. Det kanske inte visade sig direkt men jag tycker att det vi ser idag är ett väldigt enat lag. Förhoppningsvis också en enad klubb men framförallt enade AIK:are. Allt från planen till läktaren.
Hur mycket följer du AIK idag och vad tycker du laget har utvecklat till den här säsongen?
– Jag har sett en del matcher, långt ifrån allt och långt ifrån att jag kan ta på utvecklingen från januari till idag. Jag tycker att att det som började forma sig under hösten är att man fått lite tydligare stabilitet. Framförallt i försvarsspelet syns den största skillnaden. Sedan är jag helt övertygad efter den tiden jag har haft med Bartosz att man jobbar väldigt mycket med sitt anfallsspel. Men jag vet också att om man tar de senaste åren med AIK så handlar det väldigt mycket om vad det är för spelartyper som står där på planen. Allt ska ju fungera tillsammans och med stabilitet och kontinuitet så kan det här bli väldigt bra. Då menar jag inte bara i år utan AIK kanske kan få det man förtjänar som klubb över tid också. Vinner AIK guldet denna säsong så ska det inte spela någon roll om vissa matcher inte har sett bra ut. Mycket i år visar att man inte stressar fram beslut. Det är bra.
Avslutningsvis då! AIK är i topp efter lite mer än halva säsongen spelad. Tror du de har kapaciteten att ta hem SM-guldet trots den stenhårda kampen bland topplagen?
– Nu svarade jag kanske på det i frågan innan men jag tror fyra-fem lag kan vara med och nosa på serieledning hela året. Malmö behöver spela flera tuffa matcher än något annat lag, det kommer att påverka. DIF och Elfsborg är lag som har fått bygga upp något nu över tid och Hammarby har fått något annat med lite bättre spelare. Även en helt annan typ av tränare. Med det sagt tror jag ändå att AIK kan vinna. Jag tyckte att i matchen mot Häcken att Nordfeldt kändes som den stabilaste målvakten sen Aspers dagar. De framträdande spelarna den senaste tiden Milo, Nico, Billy, Otieno, med flera. Och med de egna unga spelarna samt en ny super sub i Henok, då vet man att någonting är på gång. Jag kommer ihåg 2018 när vi var inne i ett flow – ja, då kan inget stoppa AIK. Varken på planen eller läktaren. Det är också jävligt vackert.
