Johan Strömberg: Att ha varit ordförande för AIK har varit stort

Jag ber Johan berätta om hur AIK blev en del av hans yrkesliv.

- Genom min advokatgärning så jobbade jag som agent åt både fotboll- och hockeyspelare. Jag hade i stort sett hela AIK:s A-lag i Ishockey under en period. Spelare som Dick Tärnström, Rikard Franzén, Niklas Hävelid, Björn Ahlström och Kristian Gahn. I stort sett alla landslagsgubbar.  Jag har även varit spelaragent åt Andreas Alm.

Johan berättar att han 2008 blev tillfrågad om att sitta med i huvudstyrelsen, något han tackade ja till. Samma år valde dåvarande ordföranden Stefan Widenholm att avgå och då fick Johan Strömberg förfrågan att ta över den posten.

- Du kan ju fatta? För en grabb från Blackeberg, som hållit på AIK hela sitt liv. Det var stort. Självklart tackade jag ja.

"Bland det häftigaste man kan vara"
I samband med det så ökade dock Johans personliga arbetsbörda då han blev VD för advokatfirman Nordia. I septembermånad 2010 kände han att han kämpat på i två år och att det nu var dags att koncentrera sig 100% på arbetet igen.

- Men sen blev det stökigt i AIK Fotboll och en extra bolagstämma påkallades december 2010. Då fick jag frågan att gå in i fotbollen som ordförande. Det är häftigt att vara ordförande för hela AIK. Men att vara ordförande för hela AIK Fotboll – det är bland det häftigaste man kan vara. Fotbollen är ju loket i AIK. Det största AIK har, i alla fall just nu.

"Run, motherfucker, run"
Strax efter att Johan tillsatts som ordförande besökte han träningen för att hälsa på spelarna. Ledarna höll i ett fyspass som den nya ordföranden erbjöds att delta i, utan att ha hunnit presenterats för spelarna. Han ska tydligen ha gjort så bra ifrån sig att vissa spelare undrat vad det var för ny köttig dansk innermittfältare de värvat.

När det var dags för nerjoggning så gick Johan istället mot omklädningsrummet. Något dåvarande truppmedlemmen Goran Ljubojevic reagerade på. ”Run, motherfucker, run!” sa han och daskade till Johan lätt i bakhuvudet. Johan fortsatte in mot duschen och det dröjde inte länge innan Gorans landsman Ivan Turina var framme hos honom för att framföra en ursäkt. ”Mr President, I want to apoligize for Gorans sake…he didn’t know”. Johan Strömberg är noga med att understryka att den händelsen inte hade någotatt göra med att Goran Ljubojevic kort därefter fick lämna AIK.

En svår ekonomisk situation
Johan klev in som ordförande i en styrelse som till stora delar var ny och i en situation då AIK haft en turbulent tid bakom sig. Det första de var tvungna att göra var att fastställa hur dåligt det ekonomiska läget verkligen var.

- AIK hade en svag ekonomi och dålig likviditet. Vi satte genast igång ett stort styrelsearbete. Vi var tvungna att fastställa botten. Upp med alla korten på bordet. Vad är det sämsta läget? Hur mycket pengar måste vi ha in?

Den tidigare styrelsen hade redan sjösatt en nyemission som den nya genast genomförde. Men rätt snart märkte de att pengarna, trots det, inte skulle räcka hela säsongen 2010. Då startades ett ekonomiskt arbete för hur AIK skulle överleva.

- Vi skulle ta rätt beslut utifrån de korten vi hade. Det arbetet präglade hela den säsongen.

Is i magen vid Banguraaffärerna
Mohamed Bangura gjorde under 2010 stor succé i AIK och var, tillsammans med Ivan Turina, en stor anledning till att AIK var kvar i allsvenskan även säsongen därpå. I kölvattnet av Banguras succé fick AIK upp ögonen för hans namne och tillika vän Tetteh Bangura som öst in mål i Köping FF. Den 29 september bekräftade AIK att Tetteh Bangura skrivit på ett treårskontrakt med klubben.

- Redan innan Tetteh spelat eller tränat med AIK fick vi ett bud på honom. Vi tackade nej, trots att beloppet var betydligt högre än vad vi köpt honom för. Vi var i behov av pengar och en försäljning hade hjälpt till att fylla de hål som behövde fyllas. Men vi valde att tro på Tettehs utveckling.

Tetteh Banguras framträdande på försäsongen var tveksamma och folk började tvivla på att AIK tagit rätt beslut som tackat nej till ett bud på honom. Ett halvår och en succé senare såldes Tetteh till Bursaspor i en försäljningsaffär som är AIK:s största någonsin.

- Det hjälpte verkligen till att stabilisera ekonomin. Det var ett flertal klubbar som följde honom, och tillslut så blev det den turkiska klubben Bursaspor. Jag och Jens T Andersson förhandlade med turkarna enligt ett väldigt intressant förhandlingsspel där vi lyckades pressa ut max i den förhandlingen. Den förhandlingen är jag lite stolt över, tillsammans med Jens, förstås.

Två fantastiska affärer
Sedan dröjde det inte länge innan även Mohamed lämnade AIK efter att ett stort bud kommit in från den skottska storklubben Celtic FC. Men återigen visade det sig att is i magen varit ett vinnande koncept.

- Vi hade fått ett jättebra bud på Mohamed tidigare under säsongen, men då beslutade vi att vi kunde klara av säsongen ekonomiskt utan en försäljning. Sedan kom det in ett ännu bättre bud. Både Mohamed och Tetteh är två fantastiska affärer där vår scout- och sportavdelning hittat två spelare, fått de att lyfta i AIK för att sedan flyga vidare i Europa. Det är otroligt kul att få ha varit med på den resan. Sedan var det fantastiskt roligt att kunna låna tillbaka Mohamed under 2012, men lika sorgligt var det också att konstatera att vi inte kunde vara med och ta tillbaka honom inför 2013. Men det var en ekonomisk satsning som inte var försvarbar.

Är du ofta delaktig i spelarförhandlingar?
- Nej, men Bursaspor kom upp med en stor delegation och jag hade talat en del med Jens T Andersson och med min tidigare erfarenhet som spelaragent och vana att förhandla i och med mitt ämbete som advokat blev det naturligt. Jag kunde dra nytta av att jag var van i den typen av situationer.

Hur mycket har styrelsen att säga till om köp och försäljningar?
- Det är alltid ”sporten” som lägger fram förslag till VD:n där de tillsammans tittar igenom de sportsliga och ekonomiska konsekvenserna. Sedan så presenterar det förslaget för styrelsen som tar det slutgiltiga beslutet. Naturligtvis är vi inte inblandade i vartenda beslut – såsom mindre utlåningar och mindre affärer. Men i alla stora affärer är styrelsen inblandad och fattar det slutgiltiga beslutet utifrån rekommendation från ”sporten”.

Arbetet bakom beslutet att det blev Friends arena
Under 2010 intensifierades även diskussionerna och förhandlingarna om arenafrågan. Det var ännu inte bestämt om AIK skulle spela sina framtida matcher på Swedbank, som den då hette, eller arenan som skulle byggas i Globenområdet.

- Det krävde ett oerhört stort arbete. Annela Yderberg och de olika arenagrupperna hade gjort ett jättebra jobb och jag och Annela skötte sedan förhandlingen med de olika arenorna. Tillslut kom vi fram till att Swedbank skulle ge bästa möjliga ekonomiska utfall.

Jag ber Johan förklara ytterligare varför valet tillslut föll på Friends arena. Det visade sig att de använt sig av en taktik som närmast kan liknas vid en juridisk och matematisk metod. Vid diskussionerna fick de aldrig använda sig av orden ”jag tror” eller ”jag tycker”. Vartenda argument skulle ha tyngd i bevis. Allt skulle förankras i siffror i undersökningar och faktaunderlag.

- Vi gjorde ett enormt arbete där allting kokades ner i siffror. Ta bara en sådan sak som att vi skulle spela på konstgräs om vi spelade på ”Globenarenan”. Då skulle vi vara tvungna att lägga om konstgräs ute på Karlberg, så att vi tränar på samma underlag som vi spelar matcherna på. Vad kostar en sådan sak? Det blev vi tvungna att ta in offerter på och titta igenom. Sammantaget kom vi fram till att det bästa ekonomiska utfallet skulle vara Friends.

Europaspelets betydelse
Efter årsmötet i veckan är det många som frågat sig om AIK klarat ekonomin utan Europaspelet.  Något Johan bestämt hävdar att de gjort. 

- Vi stod inte och föll med Europaspel. Hade vi missat Europa så hade vi inte fallit, däremot gav det oss en enorm ekonomisk stabilitet.

Vissa säger att ekonomin endast räddades av Europaspelet?
- Det stämmer inte. Ja, vi hade gått minus - men det var ett planerat minus. Vi tog investeringar 2012 som egentligen var avsedda för 2013. Vår diskussion var såhär; 2010 och 2011 hade AIK varit tvungna att skära i kostnader – både på kontoret och i spelarbudgeten för att överleva. Sen när vi satte igång förhandlingarna med arenorna så insåg vi att ska vi ha storpublik och kunna utnyttja det som Friends har att erbjuda så gäller det att ha ett starkt och bra lag. Då kan vi inte bromsa, bromsa, bromsa 2011-2012 och tro att vi ska kunna gasa 2013. Det tar lång tid att etablera ett lag, därför började vi gasa redan 2012. Normalt sett hade man tänkt ”Okej, nu är vi i Friends arena. Nu börjar vi satsa. Nu skaffar vi bra spelare”, men vi gjorde det redan 2012.


Martin "Ingen bråms" Mutumba.

Johan förklarar vidare att underskottet 2012 jämnas ut och att 2013-2014 därför kan bli väldigt starka ekonomiska år på grund utav att de tagit kostnaderna redan 2012.

Under 2012 tog AIK in tre bosmanspelare, en billig affär som dock belastar det verksamhetsårets kostnad.

- Köper man en spelare från en annan klubb för 10 miljoner, då skriver man av kostnaden över kontraktslängden dvs ett femårsavtal skrivs av med 2 miljoner/år. Vid bosmanfall däremot så måste hela sign-onkostnaden resultatföras första året, oavsett om vi skriver ett femårsavtal eller ett treårsavtal. Bosmanspelare är fortfarande billigare, men på kort sikt blir de dyrare i och med att hela kostnaden belastas det första verksamhetsåret.

Styrelsen får inte agera som fans
Banguraförsäljningarna och Europaspelet har inbringat många miljoner till AIK och jag frågar honom om det inte finns en fara att göra samma fel som man gjorde efter Champions League-miljonerna i början av 2000-talet.

- Jag var ju inte med då. Men vad vi gör är att hela tiden titta på vår ekonomiska strategi och följa den. Vi har sagt att vi ska ha ett visst eget kapital. Vi ska klara av ett stort antal månader, oavsett hur det går. Vi ska kunna klara av en degradering och kunna gå upp igen. Den bufferten ska vi ha. Vi ska inte leva kortsiktigt och på så sätt riskera klubbens framtid.

Johan fortsätter:

- Faran är om styrelsen blir för ”fansliknande”, det vill säga att man sörjer och tar korta beslut utifrån senaste resultaten. Man måste kunna ta en riktning och hålla den riktningen. Även om man självklart måste kryssa lite mellan grunden. Ibland går det bra, och ibland går det dåligt. Men man måste ändå sikta på att nå över till den andra sidan med en bra ekonomi.  AIK har ju ett mål att alltid vara en toppklubb och alltid ha så starkt lag som möjligt utifrån var ekonomin tillåter. Långsiktigheten har jag möjligen tagit med mig från de andra bolagen jag sitter i där man har längre affärsplaner men i en betydligt lättare marknad. .

Hur viktigt är det att vi kommer ut i Europa i år?
Det är inte nödvändigt. Vi har inte lagt in i budget att vi ska spela Europaspel. Det är bara ett plus.
 
Johan Strömberg om sina bästa minnen:

Sin syn på media
- AIK är ju det laget som får mest mediauppmärksamhet i Sverige. Jag brukar säga att om jag säger någonting så får det en helsida, säger DIF samma sak så får de en halvsida, om Bajen säger samma sak så får de en kvartssida. Om Elfsborg eller Malmö säger samma sak så får de en liten notis i kanten. Sådan skillnad är det – på gott och ont. Händer det något negativt så får vi otroligt svarta rubriker. Händer något positivt så får vi otroligt mycket mediautrymme.

Sin syn på polisnotorna
- Det är vansinne. Jag tror att de kommer att försvinna. Jag tror och hoppas att alla lag kommer behandlas lika. Och jag tror och hoppas att vi ska slippa polisnotorna inom idrotten. Men är det så att de beslutar att vi ska ha notor – då ska alla behandlas lika. Och då menar jag alla, alltifrån Vasaloppet och Stockholm Marathon till Slottsrännet och när det står en konstapel på en lokalmatch i Skiljebo. Det ska vara lika. Det senaste är att vi anmält Sverige till EU för brott mot konkurrensreglerna och för de statliga stöden som vi påstår att andra klubbar får när de inte tar ut betalning från alla andra klubbar. 

Sin syn på Syrianskafallet
- Det där blir jag fortfarande förbannad över. Vi har fått till en regelförändring, matcher ska spelas klart, så det där kommer vi aldrig mer vara med om. Men när jag tittar på materialet som fanns när de skulle bedöma är det helt obegripligt hur man kunde fälla AIK. Det går inte att se varifrån det knallskottet, som inte träffar linjedomaren utan studsar på marken två meter därifrån, kommer ifrån. Vi tittade igenom massvis med filmer. Sekund för sekund. Vi pekade ut exakta sekunder då man ser hur Syrianskasupportrar ställer sig upp och slänger grejor mot AIK-klacken. Och trots det så blev de inte fällda för någonting.

Johan fortsätter förklara:

- Från början sa man att det var ett arbetsmiljöärende. Då påpekade vi att vid ett arbetsmiljöärende – ja – då är det SvFF som är arbetsgivare och Syrianska som är organisatör av matchen som är ansvariga för det. AIK kan inte ha ett arbetsmiljöansvar. Då ändrade man det till något annat. Då bemötte vi det. Men då säger man att ”ja, men det är AIK:s fel i alla fall”. Jag blir förbannad bara jag tänker på det. Det är riktigt, riktigt knäppt.


Paint it black
Vi kommer båda av oss av att blickarna inte kan slitas från träningsplanen och spelarna som håller ett högt tempo under två målsspelet. Vi glider därför in på kommande säsong.

- Det kändes väldigt sorgligt när vi stängde Råsunda efter Napolimatchen. Och när man åker förbi där nu och ser grävskoporna som köttar sig in.

Han tystnar ett tag. 

- Det känns förjävligt.

Men Johan är noga med att understryka att vi har alla möjligheter att göra något fantastiskt med nya arenan.

- Vi ska utnyttja att det är en stor arena, få dit mycket folk och göra den till vår arena. Jag har sett kampanjen Paint it black och det är precis det det handlar om. Det är viktigt att vi tar med AIK-själen in på den nya arenan. Akustikmässigt är den nya arenan otroligt bra, den liknar Lech Poznans på det sättet. Jag tror att Norra stå har världens chans att skrika bort motståndarna. Så ser vi till att vi gör samma sak som när vi bytte arena 1937 – vinna SM-guld.