Brommapojkarna - AIK
Torskfrossa mot BP - den såg man inte komma
Allsvenskans ganska moderata sommarlov är slut och nu återstår 18 omgångar att spela mellan den 1 juli och den 11 november. Det brukar heta att det krävs c:a 30 poäng för att var säker på allsvenskt spel säsongen därpå. Det är en sanning med en viss modifikation.
Sedan allsvenskan fylldes på till 16 lag har antalet poäng som krävts för att slippa nedflyttning eller kval varierat från 24 till 33 poäng. Medelvärdet för säkrat spel ligger på c:a 28 poäng, medianan och typvärdet på 30. Leker vi med 30-poängstanken så krävs det för AIK's del åtta segrar på 18 försök. Segrar som med vårens resultat i färskt minne är svåra att hitta.
Nu ska vi kanske inte stirra oss blinda på att det handlar om 30 pinnar eller åtta vinster. Det viktigaste är nog att vinna rätt matcher. Att slå Varberg är viktigare än att slå Malmö. Segrar mot Degerfors och Värnamo är mer värda än segrar mot Elfsborg och Häcken. Att det alltid är av yttersta vikt att vina Stockholmsderbyna mot Hammarby och Djurgården behöver väl egentligen inte ens nämnas.
Till alla dumskallar som skrivit hånfullt om Guidettis partande att "Han har presterat så jävla dåligt att han fanimej inte ska vara ute och festa" vill jag ställa en fråga: Anser ni att de av era kolleger som gjort sämre ifrån sig på jobbet måste sitta hemma och vara nyktra under hela semestern?
I år har vi ju faktiskt ytterligare ett derby. Nämligen mot Brommapojkarna, vilka vi tar oss an för första gången redan imorgon. Var hamnar den matchen på viktighetsskalan? BP ligger för närvarande på sjätteplats med 19 inspelade poäng. Elva kvar till de där magiska 30 och det bör väl laget kunna fixa ganska komfortabelt? Nja, jag är inte så säker på det.
BP har ett i större sammanhang ganska oprövat lag. Årets allsvenska inledde man darrigt med tre raka förluster. Sedan dess har laget spelat hem 19 av 27 möjliga poäng vilket får ses som imponerande. Jag har ändå en känsla av att man är något av det där i-början-sprattlande-nykomlingslaget med den skillnaden att man sprattlade några omgångar senare. Förluster i två av de tre senaste matcherna säger mig att Mellbergs brommapojkar inte trendar uppåt.
Nu ska inte BP totaldissas – absolut inte. Laget ska ha heder av sin säsong såhär långt och jag kan mycket väl ha fel i min profetia men rimligtvis borde laget vara ett av de lag vi ska kunna ha bakom oss i mitten av november.
Samtliga lag försöker stärka upp i det fönster som egentligen inte öppnar förrän på fredag men nya namn har redan blivit klara för många klubbar. Brommapojkarna förvånar med att ta in en gammal Kalmarmålvakt i 28-årige Lucas Hägg-Johansson. Förvånande eftersom han är 28 och säkert ser sig själv som en förstemålvakt. Det har jag svårt att se honom som i BP när han inom kort blir spelklar.
I BP's mål står nämligen en 18-årig succéman i Filip Sidklev. En av lagets absoluta nyckelspelare i morgon på Grimsta. Andra namn att hålla ögonen på är t ex den trio som svarat för mer än hälften av lagets mål. Mittfältaren Ludvig Fritzon och anfallarna Oscar Pettersson och Nikola Vasic. Sedan är det svårt att inte nämna kändisbarnet Amadeus Sögaard som hittills skött uppgiften att hålla ihop BP's backlinje med bravur.
Viktor Fischer slutar med fotboll helt. Vore klädsamt om alla som bespottat honom som en som fejkar skador ber om ursäket - inte minst Martin Mutumba.
Hur kommer då AIK till spel imorgon? Det har blåst hela våren och nu efter uppehållet står det klart att Andreas Brännström fortfarande tränar AIK. Att Vincent Thill och Viktor Fischer lämnar samt att en Bosnisk mittfältare/forward, en dansk back är klara medan en ”sexa” från Slovenien kan vara på ingång. Inget nyförvärv får spela imorgon men det tål ändå att oroa sig lite över att AIK blir mer och mer en främlingslegion.
Ifjol hade vi många spelare som gjort mer än en säsong i AIK (ofta betydligt fler) i Sotte, Milo, Lustig, Bilal, Seb, Nabil, Stefanelli, Ayari, Otieno och Pertan. Lägg därtill Nordfeldt som kände Seb och Lustig väl och Acke som är vad man brukar kalla en spelande supporter. Nu har vi tagit in namn som Keita, Magashy, Durmaz och Modesto. Killar med ringa erfarenhet av spel i AIK och utan egentlig anknytning till klubben.
När vi nu fyller på med namn utifrån blir det en grannlaga uppgift för ledarstaben att göra dem till den typ av spelare vi behöver. D v s sådana som är beredda att offra sig hårt för klubbmärket. Det brukar ta tid att lära sig AIK så jag räknar inte med några snabba succéer.
Enligt uppgift ska Vincent Thill krävt dubblad lön för att stanna i AIK eftersom han "upptäckt" att han var underbetald. Han var väl med när kontraktet skrevs för ett år sedan - eller?
Vad har vi då kvar och hur startar vi imorgon? Kommer Brännan ha modet att frångå det dödfödda 3-5-2-systemet? Jag är tveksam till det och gissar att systemet ligger kvar – tyvärr. Framför rätt givne Nordfeldt ser jag Tihi, Milo och Sotte. På wingbacksplatserna tror jag att det blir Modesto och Otieno (som ryktas vara på väg bort) medan det centrala tremannamittfältet bör kunna bestå av Magashy, Keita och Jimmy Durmaz. En förutsägbar och rätt trist elva när den fullbordas av Guidetti och Faraj.
Ifall nu varken Victor Andersson eller Taha Ayari får starta imorgon hoppas jag att de båda får göra rejäla inhopp. Chansen att någon av dem startartror jag ökar rejält ifall Brännström släpper på handbromsen och törs spela 4-3-3.
Sommarlovet är över och nu gäller det. Hade någon sagt för ett år sedan att i juli nästa år möter vi BP och du kommer att ha torskfrossa skulle jag ha hånskrattat. 2023 har jag som AIK:are inte råd med några hånskratt. Tippa matchen? Nej ni, det avstår jag ifrån.
