Hundraårskalendern lucka #5: Bosse Larsson – han som kunde allt

Hundraårskalendern lucka #5: Bosse Larsson – han som kunde allt

Allsvenskan har firat 100 år och det lackar mot jul. För att fira av jubileumsåret och fira in julen gör vi på SvenskaFans en julkalender. Bakom varje lucka döljer sig en allsvensk profil vi minns, häng med hela vägen fram till julafton.

Malmö Stadion 1979. Längst in i omklädningsrummet sitter en ombytt Bosse Larsson. Han försöker se glad ut, vilket han också är, men han är orolig. I den 82:a minuten fick han kliva av efter att redan i första halvlek fastnat i gräset med dobbarna men fortsatt spela trots smärtan. Det känns oroväckande löst i högra knät. Troligtvis har korsbandet gått, något som i Bosse Larssons fall kan vara slutet på karriären.

Men det är kanske inte det mest smärtsamma just nu, utan det faktum att hela omklädningsrummet - ja, hela Malmö - jublar som aldrig förr då man vänt en bortaförlust med 1-2 mot polska Wisla Krakow till seger med hela 4-1 hemma på Malmö stadion. Trots en usel start då Wisla tog ledningen och ledde under en period med sammanlagt 3-1. Men självförtroendet i MFF på 1970-talet var obändligt. De gick alltid ut med inställningen: "Det här tar vi", oavsett motstånd. Fyra mål senare och MFF går vidare med totalt 5-3 och den makalösa prestationen är ett faktum.

Malmö FF är klar för semifinal i den finaste turneringen av dem alla - Europacupen för mästarlag. Det är bara det att klubbens allra bäste spelare - Bosse Larsson - inte kommner att få vara med att vinna semifinalen mot Austria Wien eller stå på plan i finalen på Olympiastadion i Munchen mot Nottingham Forest. Han som kunde allt - den bäste - fick inte vara med när det gällde som allra mest och han hade kunnat kröna en extremt framgångsrik karriär med något inget annat svenskt lag ens varit nära att lyckas med.

Men Bosse Larsson var inte bara bäst då. Han är nog den bäste spelare i MFF:s långa historia av framgångar. Ja, en av våra bästa svenska spelare genom tiderna. Bosse kunde allt på en fotbollsplan.  

Sex gånger blev han svensk mästare och fyra gånger vann han Svenska Cupen, men framförallt blev han den förste spelaren att vinna guldbollen två gånger. Dessutom med åtta års mellanrum (1965 och 1973), vilket säger en hel del om hur bra han var under så lång tid. Allsvenska skytteligan vann han tre gånger (1963 (delad), 1965 och 1970). I Malmö FF blev det 546 matcher och 289 mål under åren 1962–1966 och 1969–1979.

Bosse Larsson kunde spela överallt. Antingen som en spelskicklig libero eller speldirigent på mittfältet, men allra bäst var han nog som en släpande anfallare. 

Han var givetvis eftertraktad på proffsmarknaden. Det var dock ingen hemlighet att han trivdes bäst hemma i Malmö. Men under tre år blev det faktiskt en utflykt till Västtyskland och VfB Stuttgart. Han gjorde givetvis succé och ansågs som en av Bundesligas bästa spelare under en period då giganter som Franz Beckenbauer och Gerd Muller var ligans stora stjärnor. Dessutom skrev han in sig i VfB:s historieböcker genom att säsongen 1966/67 bli den första att göra hattrick för klubben i Bundesliga. Blott 25 år gammal återvände han till Malmö. Nöjd med att han gjort rätt för sig, men ville samtidigt att dottern Carina skulle få gå i svensk skola.

När MFF:s tränare under andra halvan av 70-talet - Bob Houghton - tog ut laget vecka efter vecka var sannnolikt Bosse den han skrev upp först på papperet. Så var det även i landslaget, där han också gjorde avtryck. 

Bland annat när han på en snöbeklädd plan i Gelsenkirchen i november 1973 skjuter Sverige till VM 1974, då han förvaltar en av de viktigaste straffarna i svensk landslagshistoria. Det blir också ett succé-VM för Sverige, som sånär går till semifinal. Larsson lägger även en minnesvärd och makalös smörpassning till Thomas Sjöberg när Sverige överraskar med att göra 1-0 på Brasilien i den första gruppspelsmatchen i VM 1978. I landslaget blev det hela 70 landskamper och 17 mål under perioden 1964 - 78.  

Bosse Larsson är en av de bästa spelare som vi sett i svensk fotboll, och inte minst förgyllde han Allsvenskan. Fråga vem som helst som spelat med honom. Alla kommer säga att Bosse var den bäste, den som kunde allt.

Lyssna även på SvenskaFans hundraårspodd om 1970-talet, där det snackas en hel del om Malmö FF och Bosse Larsson.
 » Klicka här för att lyssna

Per Malmqvist Stoltskribentper@gmail.com@permalmqvist2024-12-05 10:00:00
Author

Fler artiklar om 100 år med Allsvenskan

Hundraårskalendern lucka #13: Eric Persson – föreningsbyggaren som inte tålde gult