När Aneka kom till Göteborg
Forumskribenten Rikard Alexanderson berättar om sitt möte med Jude Aneka. IFK Göteborgs U-lags senaste provspelare.
Jag träffade Jude Aneka vid Angered Centrum förra måndagen efter att jag jobbat som ledare för barn i en friidrottsskola. Att han överhuvudtaget gick fram till mig tror jag berodde på att jag hade en fotbollströja och ett par fotbollsshorts på mig. Han kontaktade mig genom att fråga om jag kände till något fotbollslag i stan som han möjligen kunde provspela för. Han sade också att han hette Jude, men jag vet inte om han bara kallas för det eller om det verkligen är hans riktiga namn.
Jag berättade för honom att det fanns många klubbar och undrade samtidigt vilken nivå han trodde sig kunna spela på. Han svarade att han hade spelat för en klubb i den högsta nigerianska ligan och att han trodde sig kunna platsa i ett elitlag. Vi pratade också en del andra saker; som hur gammal han var och hur länge han hade befunnit sig i Sverige.
Han verkade vara en ärlig och trevlig människa med gott självförtroende så jag rekommenderade honom att ta sig till Kamratgården. Först för att kolla på en träning och sedan avgöra om han verkligen var tillräckligt bra för ett elitlag som IFK Göteborg. Jag var något skeptisk till om han talade sanning och detta kunde vara en bra början.
Han tyckte det lät som en bra idé, men jag var inte riktigt säker på resvägen till Kamratgården så jag ringde upp min kompis Daniel och frågade. Han beskrev resvägen för mig och jag bad Aneka anteckna. Från början var det tänkt att Daniel skulle åka och kolla på den kommande träningen för att se den nya provspelaren, Traore. Jag frågade Daniel om han kunde möta Jude vid hållplatsen och visa honom vägen upp till Kamratgården. Daniel och Aneka utbytte telefonnummer och Daniel sa att Jude kunde ringa om han undrade över något. Efter det tog vi spårvagnen tillsammans och skiljdes åt vid Hammarkullen där Aneka bodde hos en vän.
Nästa dag stod det på Alltid Blåvitt att provspelet var uppskjutet och därmed kunde inte Daniel följa Jude upp till Kamratgården. Men det kunde ju inte vara allt för svårt för Jude att hitta själv så jag ringde upp honom och berättade hur situationen var. Han verkade först lite besviken men jag sa att han kunde fråga någon på vägen i fall han inte hittade. Jag rekommenderade även honom att ta med sig sin kompis så att han kunde ha lite sällskap och ha en tolk om det blev språkbekymmer.
Jag och Aneka kom därefter överens om att träffas på nytt eftersom han då kunde berätta för mig vad han tyckte om träningen. Han dök aldrig upp den tid vi hade bestämt och jag hade inte tid att vänta hur länge som helst så de blev inget möte den gången.
Efter ett par dagar trodde jag att Jude hade struntat i att försöka få en plats i Blåvitt och åkt hem till Nigeria. Det var nämligen hans plan om han inte hittade något lag att spela i. Under vårt möte var vi dock båda överens om att de nog var bättre för honom att stanna i Sverige så jag var lite förvånad att han inte ens försökt kontakta klubben.
När jag slog upp GP igår morse och läste om "Jed" Aneka så förstod jag att han hade hittat till Kamratgården.
Det var så det gick till när jag träffade Jude.
