Järnderby special - en historisk tillbakablick inför Sandviken - Brage
Det är den 8:e augusti 1937. Den rekordvarma sommaren håller i sig och svetten lackar på de som trängt ihop sig på tåget mot Sandviken. Ånglokets vissla ljuder över Tunabygden och röken från Domnarvets järnverk blandas med ångorna som reser sig från tågstationen i Borlänge. På tåget mot Sandviken sitter inte vilka som helst – här är bygdens stolthet IK Brage som förärats med tågets finaste sittplatser.
Vid ett av borden sitter Sixten Skoglund och Georg Johansson och lyssnar storögt när Brages fixstjärna Sune Zetterberg beskriver Sandvikens mittfältsgeneral Einar Snitt. Sune och Einar känner varandra sedan deras tid i det svenska landslaget.
- Håll bollen så långt borta från Einar som det bara går! säger Sune med en allvarlig blick på sina lagkamrater - som också är hans arbetskamrater ifrån bruket.
I tågets övriga vagnar trängs flera andra arbetare ifrån Domnarvets järnverk. Det är inte bara Tunabygdens hyllade bollspelare som åker till Sandviken för fotbollens skull. Faktum är att tåget är fullknökat med folk som vill se det prestigefyllda järnderbyt. En av de som klivit på tåget är Karl Norman – även känd som Gylling-Kalle:
- Nu ska vi visa dom hur järnet ska smidas! ropar han högt i en av vagnarna som fylls av hurrande hejarop till gensvar.
Lagens rivalitet föddes ett decennium tidigare när lagen vid seriesystemets begynnelse huserade i det som kallades för Uppsvenskan. Där återfanns förutom IK Brage och Sandvikens IF bland andra lag som Gefle IF och IK Sirius. Serien dominerades av de rödklädda järnarbetarna från Sandviken som låg i absolut framkant av de nordliga lagen i Sverige.
Sandvikens tågstation tidigt 1900-tal.
När ångloket bromsar in på Sandvikens station fullkomligt väller det ut folk på den stenlagda perrongen i Gästriklands bruksort. Sandvikens IF – som vid den här tiden är ett etablerat allsvenskt fotbollslag - slutade på en hedrande fjärdeplats när säsongen summerades i våras (vid denna tid spelades säsongerna i höst/vår-format). Brage å sin sida skulle denna soliga söndag spela sin blott andra allsvenska match i historien efter att man en vecka tidigare gjort sin efterlängtade debut i fotbollens finrum, efter flera år som hyllat topplag i division två. Brage lyckades då segra med 4-2 över Göteborgslaget Gårda BK inför en jublande hemmapublik på Domnarvsvallen. Faktum är att intresset för IK Brage aldrig förr - och aldrig senare - varit så enormt som det var vid denna tid.
När spelarna några timmar senare springer ut på gräset bryter jublet ut bland åskådarna vid den fullbelagda idrottsplatsen. Direkt efter att domaren blåst igång bruksderbyt tar Brage ett järngrepp om matchen. Stenhårda närkamper ackompanjeras av vilda hejarop och ilskna busvisslingar. Det viner i luften när stenhårda läderpärlor far genom skyn och publiken får ducka för att värja sig mot kanonerna som avlossas från planen.
90 minuter senare står Brage som segrare i det första allsvenska järnderbyt mellan Sandvikens IF och IK Brage. Slutsiffrorna lyder 0-3 till masarnas favör och jublet från de tillresta Bragesupportrarna vet inga gränser. På hela tågresan hem firas det som det aldrig firats på ett tåg förut och Bragespelarna får knappast någon lugn och ro i folkvimlet på tåget. Alla vill hylla de grönvita stjärnorna.
Redan nu börjar det pratas om nästa stora bortamatch. Matchen med stort M. Matchen som ska komma att dra det största bortaföljet i svensk fotbollshistoria. Vi talar såklart om AIK – Brage på nybyggda Råsunda fotbollsstadium. Men det är en annan historia.
AIK-Brage, Råsunda 1937. Matchen slutade
2-2 inför uppskattningsvis 50.000 åskådare.
Brage och Sandviken har genom historien följt varandra i seriesystemen ända fram till 80-talet, då Brage inledde en ny storhetstid samtidigt som Sandviken parkerade längre ner i seriesystemet. Under mitten och slutet av 70-talet var Sandviken ett topplag i andradivisionen och kandiderade att gå upp i Allsvenskan, medans Brage huserade i division tre. Men när Rolf Zetterlund på bara tre säsonger tog Brage från tredjedivisionen till en topplacering i Allsvenskan skulle de båda brukslagens vägar skiljas åt för en lång tid framöver. När lagen nu återförenas i Superettan är Sandviken på uppsving i svensk elitfotboll samtidigt som Brage gjort sin bästa säsongsinledning på många år. Årets järnderby blir därför lika spännande som de var för snart hundra år sedan.
Lagens placeringar i de svenska seriesystemen genom historien. Röd linje: Sandvikens IF, Grön linje: IK Brage. De gråa fälten motsvarar serier.
Sandvikens IF har tack vare sina storhetstider på 30- och 50-talet lyckats skrapa ihop fler Allsvenska säsonger än IK Brage - 22 stycken jämfört med Brages 18. En av klubbens storheter på 50-talet var Lars ”Laban” Arnesson som efter sin tid i Sandviken även vann SM-guld med Djurgårdens IF och sedermera blev svensk förbundskapten i fotboll.
Lars ”Laban” Arnesson i SIF-tröjan.
Sandvikens IF 1960-talet.
Einar Snitt, mittfältare Sandvikens IF 1920-39.
En annan legend är tidigare nämnde Einar Snitt som var en nyckelspelare i Sandvikens IF under två decennier och som dessutom gjorde 17 landskamper mellan åren 1929-36.
Jernvallen med 20.000 åskådare.
Sandvikens hemmaarena Jernvallen är känd för att vara den nordligaste VM-arenan i historien då den stod som värd för två matcher i fotbolls-VM som arrangerades i Sverige 1958.
På lördag klockan 13:00 smäller det återigen på Jernvallen när årets första järnderby går av stapeln! Missa inte denna prestigefyllda drabbning mellan nykomlingarna Sandvikens IF och toppkandiderande IK Brage i kampen om Gävle/Dala Trophy och en topplacering i Superettan!
Väl mött!