Grön & Vit: Tankar om försäsongen
Förlusten mot IFK Göteborg i svenska cupens gruppspel ger Brage en förlängd försäsong. Chanserna att ta sig vidare till slutspel är väldigt små, därför kan Conny utnyttja matcherna mot Kalmar och Nyköping till att spela ihop truppen utan press.
Jag ska inte säga att det är kört. Vi kan fortfarande vinna vår grupp, men det ligger inte i våra egna händer och det är inte särskilt realistiskt. Men Brages försäsong har hackats sönder av skador och sjukdomar. Våra nyförvärv har inte fått spela ihop sig och Conny Karlsson har dessutom varit sjuk och inte kunnat coacha laget. Det positiva är att de yngre i truppen - våra egenproducerade talanger som skall utgöra truppens bredd - har fått viktig speltid mot svårt motstånd och vet nu vad som förväntas av dem när de för chansen i serien.
Dulee Johnsons försäsong har begränsats av hans rehabilitering och han har bara spelat 119 minuter på hela försäsongen. Demba-Nyrén skadade sig tidigt och hann bara spela 71 minuter mot Dalkurd. Han gjorde mål i sin debut i bragetröjan, men har missat den viktiga försäsongsträningen och har inte hunnit spela ihop sig med truppen. Janne Tauer kom sent till klubben som en ersättare för Daniel Björkman vars prognos är oviss efter sviterna av en hjärnskakning. Tauer spelade hela matchen mot Djurgården, men bara en knapp halvlek på hans tilltänkta vänsterbacksposition och strejken i Grekland hindrade honom från att bli spelklar till cupmatchen mot IFK Göteborg. Vår backklippa Niklas Sandberg spelade bara första matchen mot Dalkurd och alla tänkbara ersättare har en efter en fallit offer för skador. Daniel Björkman, Prince och Alexander Zetterström - alla borta. När nödlösningen Martin Rosell - till vardags mittfältare - även han skadade sig mot IFK Göteborg kastades slutligen 17-årige Markus Bergström in på mittbackspositionen för att hålla koll på landslagsspelaren Tobias Hysén. Daniel Åkervall är det största mysteriet av alla. Ingen verkar veta vad som egentligen är fel med honom, men han har varit borta i en halv evighet och vad han håller för nivå när han väl är tillbaka återstår att se. Han var en klasspelare för två år sedan, det vet vi. Men nu? Ingen aning.
Men det största orosmomentet har ändå varit truppens bredd och många har ifrågasatt vad som händer när några av våra nyckelspelare skadar sig under säsongen. Oron späddes på när Brage var chanslösa mot Assyriska och våra juniorer uppträdde som just juniorer. Men för varje minut som våra talanger har fått spela så har de höjt sin nivå. Cupmatchen i Göteborg blev examensprovet för de unga spelare som skall utgöra truppens bredd och trots att vi förlorade med 2-0 så gick jag från Valhalla IP med en skön känsla i kroppen. Brages reservbetonade lag hade stått upp bra mot blåvitt och förde faktiskt spelet i stora delar av matchen, Patrik Carlgren spelade stabilt i målet, gjorde några riktiga klassräddningar och ligger närmast platsen som förstemålvakt i årets IK Brage. Oscar Andersson hade höjt sig ett par - tre nivåer. Stefan Lindmark är bra. Riktigt bra. Med hans rakade skalle ser han ut att vara Patrik St: Cyrs lillebrorsa och hans spelstil är inte helt olik. Martin Rosell gjorde en stabil insats som mittback innan han utgick skadad. Han ersattes som sagt av 17-årige debutanten Markus Bergström som inte visade minsta tecken på nervositet eller osäkerhet.
Jag väntar på att Anton Lundin ska måla i A-laget. Han har fått chansen nu när Demba är skadad och står högre i hierarkin än Peter Nilsson på anfallssidan. 17-åringen bokstavligt talat öser in mål i U21-laget och var kung i pojkallsvenskan i fjol. Jag bara väntar på hans första mål - för sen tror jag det släpper. Och när det släpper tror jag det släpper rejält.
Av de mer rutinerade spelarna som faktiskt hållit sig borta från skador så har Dragan och A.L.E varit de som spelat bäst och levererat den fotboll som förväntas av dem. St: Cyr, Toompuu, Magnusson och Gradén har också spelat stabilt och Cato har visat att han blir en backup att räkna med - dock ingen man för startelvan.
Jag föll pladask för lösningen med Dulee på kanten. St: Cyr och Toompuu har spelat ihop sig på mitten och på så sätt får vi ut det mesta av truppen. Lindmark och Rosell kommer att få chansen som inhoppare och A.L.E är given på vänsterkanten.
Trots tre förluster och en oavgjord på årets försäsong så är undertecknad positiv och förväntansfull inför årets säsong. Men jag väntar fortfarande på att få se vår drömelva spela tillsammans:
Bänken:
Meredith
Lundin
Gradén
Lindmark
Prince
Cato
Björkman