Getingpanelen: "Tvillingarna Gustafson tjafsar för mycket"
Panelen snackar upp derbyt, formkurvan och säsongsinledningen. "Jag tror många spelare i IFK brinner lite extra för att slå lillebror, med det kanske något oförtjänta ryktet om "fin fotboll", på käften."
På söndagen spelar BK Häcken derby mot IFK Göteborg. Hisingens stolthet har fått en ojämn start. Getingpanelen ger sin syn på lagets inledning.
Tre spelade omgångar, två poäng, två gjorda mål och fyra insläppta. Häcken har inlett säsongen skakigt. Hur upplever du lagets matchprestationer, och vad kan Peter Gerhardsson och spelarna göra för att vända trenden?
Henrik Ingvarsson:
– Jag är egentligen inte speciellt förvånad över den klena säsongsstarten. Besviken förstås, men inte förvånad. Det är ju såhär det är med senare upplagor av BK Häcken, med Peter Gerhardsson som tränare.
– Mot Hammarby var kanske försvarsspelet den största besvikelsen, men med Lugano och Sudic som mittbackar tycker jag att det sett mycket bättre ut. Jag tycker också att Mar... eh, Frölund, har varit en klippa i de två senaste matcherna. Joel Andersson är helt klart en talang med stora offensiva kvaliteter, men att få tillbaka en klok och stabil Mar... eh, Frölund, som knappt tagit ett felsteg sedan skadecomebacken, tror jag har skänkt ytterligare en defensiv trygghet till hela laget.
– När vi ändå är inne på Mar... eh, Frölund så kan vi konstatera att karln är ett fullständigt mysterium. I flera säsonger har han framstått som en svag länk, som ofta begått små, men framför allt stora, misstag. Han har agerat darrigt och långsamt, och har vid flera tillfällen varit den direkta och indirekta orsaken till flera supportrars försämrade kardiovaskulära hälsotillstånd, däribland mitt eget. Men plötsligt, som genom ett trollslag, är han en trygg och stabil ytterback som riskvärderar utmärkt, och som dessutom bidrar med smart och konstruktivt passningsspel i offensiven. Jag har gnällt så det räcker på den mannen genom åren, men som han spelar nu är han ovärdelig. Respekt!
– I alla fall: när man nu börjar få ordning på defensiven, så är det offensiven som hackar. Vad kan Gerhardsson göra här? Ja, framför allt är det lätt att peka på vad han tillsammans med Sonny SKULLE ha gjort, nämligen sett till att det fanns en färdig klassanfallare som är klar att leverera direkt. I varje fall med bakgrund mot att man sålt sin främsta toppspelare och sin främsta påläggskalv på den positionen.
– Det finns en klar tendens att man tar in spelare som väldigt sällan är redo att gå rakt in i startelvan. Antingen kommer de från långa skadeuppehåll eller så har de nött bänk, alternativt misslyckats med att leverera i sin föregående klubb. Det är väl kanske El Kabir som är undantaget från denna värvningsregel. Att Thorvaldsson är skadedrabbad är ingen hemlighet, och det finns inte mycket som talar för att detta skulle bli bättre med åren.
– Dardan kom väl i ok fysiskt skick, men med 5 mål på 27 matcher i BP förra säsongen så kommer han inte direkt med ordet "SKYTTEKUNG" stämplat i pannan. Jeremejeff är på väg tillbaka från en allvarlig skada och har långt till en eventuell form, det visste man också. Med detta i betraktning borde man från ledningshåll anat att målfabrikationen skulle bli ett problem.
– Det sista man bör nämna är ju den otroliga ineffektiviteten som präglar laget. Jag får känslan av att Bröderna Gustafson är främsta orsaken till detta. Det är så otroligt mycket finesser och svårt spel som skall prövas att det nästan blir parodiskt. Klackar, överhoppningar, direktspel, blindpassningar och sulfinter i all ära, men i bland känns det som att de har glömt att det faktiskt är ett avslut på mål som är själva poängen med ett anfall. Det går utmärkt att göra mål utan att man nödvändigtvis har klackskarvat sig fram till den sista decimetern från mållinjen.
– Det är inte bara Bröderna G som drabbats av detta, utan det verkar prägla hela laget. Till och med en spelare som Thorvaldsson försöker direktspela och friställa medspelare i stället för att dundra på. Det fanns flera exempel på det på bara de korta minuter han hoppade in mot Sundsvall. Vill man vända trenden och göra mer mål? Då har jag ett enkelt förslag. Ta avslut!
Sofia Nygren:
–Jag lyssnade bara på första halvlek på premiären via Radiosporten, sen fick jag nog av kommentatorn och stängde av, så den matchen har jag svårt att uttala mig om. Däremot såg jag Djurgården på plats, och där såg det mycket stabilare ut från start. I andra halvlek var det mycket fint offensivt passningsspel och Dardan var riktigt het.
– Tyvärr fick vi ju inte den sista straffen, vilket en ju kan diskutera huruvida det var eller inte...Oavsett, det såg helt ok ut, men ingen utdelning på väldigt många chanser. Det är ju det ena problemet. Och där har ju kanske Gerhardsson svårt att gå in och fixa, utan spelarna måste våga skjuta mer på mål, hålla boll i anfall osv.
– Sen har vi ju det andra problemet, som vi har sett alltför ofta med tidigare lagsammansättningar också, vilket får mig att misstänka att det är en motivationsfråga. Och OM det är det, så undrar jag vad det är som pågår under peppsnack osv som gör att de inte hittar känslan så fort de får minsta motgång.
– Speciellt med lag som har gått sämre och därmed borde vara lättare att slå än tex praktexemplet Malmö som vi spelat bra mot under många säsonger nu. Det är omöjligt att vinna hela rasket om laget endast skärper sig mot riktigt hårt motstånd, då har underdogpositionen spelat ut sin roll för länge sedan.
– Om det är högmod eller kass självförtroende eller en dos av båda är svårt att säga, men så länge det här ambivalenta spelet fortsätter så kan vi ju inte lita på att det enbart handlar om unga spelare, ny lagsammansättning, ovana. Att det blir bättre. Sen. En kan inte hoppa över 7 banor och gå direkt på bossarna, bara för att en tycker att en spelar i en annan liga.
Christopher Berg:
–Spontant så känns detta så klart inte bra. Men det är så himla små marginaler. Sista målet borta mot Sundsvall, en straff i slutet mot Djurgården och att Abubakaris skada i samma match inte inträffat.
– Perioden innan han linkar av planen äger vi helt och hållet och hade han varit kvar matchen ut så hade vi med all säkerhet haft tre poäng där. Så med lite flyt hade vi istället haft 6 poäng och då hade det så klart sett helt annorlunda ut. Det som oroar mig är ju så klart velet i baklinjen men i matchen mot Sundsvall så kändes det bra, bortsätt från sista målet.
– Jag gillar mer och mer det jag ser hos Dardar Rexhepi. De få minuterna jag såg honom på försäsongen imponerade mer på mig än alla de minuterna jag så av Gunnar Heidar Thorvaldsson. Det är bara den lilla, lilla detaljen som saknas hos anfallaren Rexhepi hittills... målen. Börjar han hitta maskerna så kan det bli mycket intressant. Jag väljer att vara positiv i detta läge och uppmaningen till Gerhardsson är att bara köra på.
Trots att det bara har spelats tre omgångar, är det många supportrar som känner oro och tvivel på lagets kapacitet. Inför säsongen har den uttalade ambitionen från såväl ledare som spelare varit att att vi ska jaga medalj och Europaspel. Tycker du, utifrån vad som presterats hittills, att skepticismen och kritiken mot laget är befogad?
Henrik Ingvarsson:
– Det var kanske lite oväntat att det var förhållandevis hög svansföring från vissa spelare och ledare innan säsongen. Normalt sett brukar man försöka att tona ner förväntningarna. Kanske man försöker bygga någon slags "vinnarkultur" eller något, vad vet jag?
– Jag har i alla fall inget emot att man går ut med höga målsättningar, men det är ju alltid en fördel om det finns någon slags förankring i verkligheten dessförinnan. Att man satsade på europaspel genom cupen är en god ambition, men när man såg den håglösa insatsen mot IFK så undrar man kanske lite om alla spelare delade den ambitionen?
– Detsamma gäller säsonginledningen. Man såg rädda och nervösa ut när man trippade runt i den kokande Tele2-grytan mot Hammarby, och det är kanske inte så konstigt, men ett lag med toppambitioner kan inte bara vara avslappnade när man spelar framför det gamla trogna gänget på hemmaplan.
– Man måste gå in med killerinstinkt om man ska få med sig poäng borta mot "storlagen", och det verkar sällan som om spelarna är så förberedda på det. Och vinner man inte dessa matcher, så får man i varje fall se till att inte tappa onödiga poäng mot lag som Sundsvall...
– Jag har varit inne på det förut, men jag tycker kanske att PG är en lite för "snäll" tränare. I bland kan jag sakna så ENORMT mycket att se en glödande ilsken PG i intervjun efter en dålig insats. I stället får man alltid se en visserligen mycket sympatisk, men kanske lite för lugn och samlad man stå och dra de vanliga glosorna om att "vi inte riktigt fick till passningsspelet" och att "vi hade lite för dålig kvalitet i sista tredjedelen".
– Kanske ser det annorlunda ut i omklädningsrummet, men jag tvivlar. Jag står i alla fall ofta bara och längtar efter en riktigt rejäl hårtork! Jag vill att han visar passion, irritation, glädje och ilska. För om inte managern har killerinstinkt och vinnarskalle, hur skall han då kunna förmedla inställningen till sina spelare? Enda gången PG visat prov på irritation och ilska är mot domslut eller mot SVFFs regelverk, men det är ju helt meningslöst. In med den energin i omklädningsrummet i stället!
– Jag tycker nog att man har rätt att vara skeptisk efter vad vi sett hittills. Att resultaten kommer att komma och att vi kommer att få se fina prestationer framöver är helt klart, men det är ändå oroväckande att man ser samma mönster som återkommer hela tiden. Att laget och spelsystemet har svagheter har vi sett länge, men att det finns en sådan ovilja att korrigera det känns inte bra.
– Tillsammans med lite märklig matchcoachning (bytena mot Sundsvall, startelvan mot Hammarby, backlinjeexperimentet mot IFK, etc) bidrar detta till att skapa en bild av att hela säsongen kommer se ut lite som vi vant oss vid: som en berg- och dalbana.
Sofia Nygren:
– Så ja, på fråga två. Vi har all anledning att vara oroliga. Att vi sedan har värvat Lugano som ärligt inte har imponerat särskilt mycket på mig. Om det enda en gör i försvaret är att producera hörna efter hörna för det andra laget i ren panik som mot Sundsvall så... Ja, då är iaf jag skeptisk.
– Sen tycker jag att tvillingarna Gustafsson tjafsar för mycket på plan, med andra spelare och domaren. Det är ett problem, och de är så värdefulla, alla spelarna är det nu, att de inte kan börja säsongen med att bli avstängda för skitsaker. Detta har ju inte hänt än, men det hänger i luften med rena fysiska attacker mot andra spelare så fort situationer uppstår.
– Häcken har inte varit ett lag som spelat fysiskt "fult" under min tid som supporter och jag tycker inte att sådant beteende hör hemma på planen. Speciellt inte om en vill göra allt för att vinna. Då sätter en inte käppar i hjulet för resten av laget genom att tappa huvudet stup i kvarten. Hur hård smäll brorsan än får.
Christopher Berg:
– Ja, det är klart att kritiken är befogad. Men som jag skriver tidigare, det är så himla små marginaler som avgör. Jag har fortsatt förtroende för Gerhardsson & CO. Är det något jag däremot är orolig över är attityden och det griniga jag sett från bröderna Gustavsson hittills. Även om bröderna är unga så är det mycket ansvar som ligger på deras axlar i år. Samuel har sett bra ut hittills men så fort han får ett domslut emot sig så är det väldigt grinigt.
– I matchen mot Djurgården ser man hur domare Strömbergsson helt klart ledsnar på hur Simon men framför allt Samuel gestikulerar och gnäller kring i princip varje domslut. Det är något som retar mig och inget jag vill se i mitt BK Häcken.
På söndag väntar nytt derby mot IFK Göteborg. Senaste gången Häcken besegrade Blåvitt var säsongen 2011. Vad har du för tankar om matchen och varför har vi svårt att vinna?
Henrik Ingvarsson:
– Jag undviker i största möjliga mån att tala så mycket och stort om matcherna mot IFK. Jag har inget speciellt förhållande till dessa matcher, och ser dem inte som större än matcher mot andra publikmässigt stora lag. Det jag fäster mig vid är väl kanske att man brukar förlora mot IFK, men det är i sig inte tyngre än att förlora mot något helt annat lag.
– Min kanske lite väl enkla förklaring till varför man brukar torska är att det ofta skiljer en hel del i aggressivitet, energi och kampvilja mellan lagen. Det syns i dueller och det syns i löpningarna. På senare tid har vissa spelare i IFK (främst Bjärsmyr...) hakat upp sig på att IFK har fått stämpeln "brottarfotboll" och Häcken har fått "sambafotboll".
– Jag tror många spelare i IFK brinner lite extra för att slå lillebror, med det kanske något oförtjänta ryktet om "fin fotboll", på käften. IFK lever dessutom nuförtiden högt på omställningsspelet med snabba yttrar och forwards, och sådant spel brukar passa Häcken extra illa. Speciellt när Samuel och Simon kör sin vanliga rutin med felpassningar och bolltapp när resten av laget är i uppflyttningsfas. Det skall bli spännande att se hur Sudic och Lugano tacklar detta, men jag har som alltid när vi möter IFK ganska lågt inställda förväntningar. Tror det är bäst för mitt kardiovaskulära hälsotillstånd, om inte annat...
Sofia Nygren:
–Om IFK spelar som mot Malmö senast och vi fortsätter på samma sätt som tidigare, så är vi rökta. Vi måste ha ett tajt försvar mot spelare som Vibe och Mikkelsen. Och då krävs det mer än vispiga nickar.
– Vi är ju inte direkt laget med flest cm över havet heller, så hörnor är ju svinkass för oss, åt båda håll. Nu är ju iofs Tom tillbaka men.. Och chanserna MÅSTE sitta när vi väl får dem. Känner mig tråkigt negativ, men jag vill se lite glädje igen.
– Jag tycker det var längesedan de kändes som glad, intressant fotboll. Å andra sidan var det längesedan jag var en glad, intressant supporter. Jag skyller på arenan. Hela den här säsongen har varit som ett kasst stambyte. Hursomhelst. Heja Häcken! Ses på söndag!
Christopher Berg:
–Blåvitt på söndag. Hur man än vrider och vänder på det så var vi helt utspelade i semifinalen i Svenska Cupen av ett mycket bättre lag. Ser vi till de senaste årens möte mot IFK, deras start och form och vår start så finns det egentligen inget som tala för att vi tar poäng i matchen på söndag. Häcken har de senaste åren lyckats med sin första målsättning, att etablera sig som ett allsvenskt lag. Sedan man lyckats med detta så har nog pressen på att vi ska slå Blåvitt aldrig vara mindre. Det är inte många som räknar med att vi ska lyckas med det på söndag... detta talar för BK Häcken!
– Vi är ett lag som gillar att slå ur underläge, vi är supportrar som har lärt oss att acceptera motgångar och som år efter år har hopp om framgång men kräver det aldrig.Så på söndag går vi till Gamla Ullevi med en känsla av att vi inte har något att förlora men allt att vinna.
