Gästkrönika: Det var så jag började hålla på Häcken
Gästkrönikören Måns Ljunggren från Skåne berättar om hur han började hålla på BK Häcken.
Det var en mörk kväll i december som min mamma hade varit och köpt Aftonbladet. Jag slet direkt ut Sportbladet och började ivrigt läsa som vanligt. Jag läste i ungefär 5 minuter tills jag kom fram till de ”Allsvenska sidorna”. Det var en liten guide om alla lagen som skulle spela allsvenskan nästa säsong (05-06). Jag läste snabbt igenom alla lagen, bakifrån av någon konstig anledning, och var ganska ointresserad av nyförvärven och liknande. Sedan kom jag fram till BK Häcken. Av någon anledning stannade ögat automatiskt vid detta namn. Jag började snoka runt i startelvorna och blev mer och mer intresserad för varje spelare jag läste.
Det började pirra i magen och då kände jag att det var BK Häcken som fanns i mitt hjärta och skulle finnas där för evigt. Dagarna efter när jag skulle berätta om mitt favoritlag kallade jag BK Häcken för HK Bäcken (?). Jag började läsa på historien och om spelarnas biografier och liknande saker. Efter det tvingade jag min pappa att köra till olika Häcken-matcher runt om i Sverige. Och det är här problemet kommer in. Jag bor i Skåne och har ca 4 timmar till Göteborg och 4,5 till Hisingen. Problemet löstes med att vi åkte till alla matcher i Skåne, det vill säga HIF – Häcken och MFF – Häcken. Sedan tog min pappa initiativ och köpte biljetter till Halmstad – Häcken också. Vi har även som tradition att kolla på alla Göteborgsderbyn mot IFK Göteborg.
Jag har även en väldig tur att min farfar bor i just Göteborg och jag brukar få sova över där för att sedan gå och heja på mitt kära BK Häcken. Mitt största minne är från när vi mötte HIF, då vi vann med 3-1 och ”förstörde Henkes comeback”. Hasses cykelspark var grädden på moset. Så lycklig har jag inte varit på år och dagar. Årets säsong har annars varit blytung och en plats i Superettan nästa säsong är inget som jag precis längtat efter, men det har ju varit på känn över hela året. Efter VM-uppehållet lovade Stefan Lundin en rejäl uppryckning och efter 3-1 segern mot HIF på Olympia i juli kändes det som vi faktiskt skulle klara ett allsvenskt kontrakt även nästa säsong. Men som Carl Fhager snabbt konstaterade i tv; ”Det här är bara ett hack på vägen”.
Att jag inte började hålla på ett Skånelag var av rena slumpen och jag är otroligt glad över att det blev BK Häcken. Nu återstår det bara lyckoönskningar inför en förhoppningsvis kort sejour Superettan.
Vill du berätta om hur du började hålla på Häcken, vill du samla dina tankar kring säsongen i en text eller vill du skriva en krönika om något annat rörande Häcken? Maila sektiong@gmail.com.
