Att ha väldigt fel
Under sommaruppehållet publicerade vi här en krönika av Mathias Krusell i vilken han frågade sig hur nöjda vi kunde vara med Stahre. Häcken låg då nia, och Krusell menade att det fanns brister i spelet och att det behövdes en rejäl uppryckning. Efter säsongen är det dags att utvärdera igen, och nu ser skribenten positivare på Stahres och lagets prestation.
När Häcken avslutade sin vårsäsong med en förlust borta mot Elfsborg skrev jag en krönika där jag var väldigt skeptisk till vad vår nya tränare Mikael Stahre presterat under sin första tid i klubben. Bakgrunden till att texten skrevs var att jag varit ganska öppen med mitt missnöje med Stahre i den mindre grupp av Häckensupportrar som jag står med på läktaren och hörs med i veckorna mellan matcher. Ingen där var vidare entusiastisk efter våren men jag var definitivt i minoritet i min åsikt att Stahre kanske redan då kunde dömas ut som fel man att träna BK Häcken. De övriga föreslog att jag skulle skriva av mig om skepticismen och jag tyckte att det var en bra idé, delvis för att jag ville få utlopp för min frustration och delvis för att jag tyckte att jag hade rätt.
Nu drygt fyra månader senare när Häcken avslutat säsongen på sin näst bästa placering någonsin i Allsvenskan så är det minst sagt uppenbart att jag hade fel. När Häcken återvände efter uppehållet så började laget gradvis att vinna mer och även spela bättre och bättre. Yasins intåg betydde otroligt mycket för lagets offensiv, defensiven var fortsatt stark och när Faltsetas kom tillbaka från skada så blev mittfältsspelet än mer sammangjutet. Mycket av det jag tyckte var oroväckande svagt blev avsevärt mycket bättre, om än på ett annat sätt än vad jag hade föreställt mig.
Det är bara att erkänna att jag är väldigt präglad av de åren som Peter Gerhardsson tränade Häcken och hur laget byggde upp sitt spel då.
Det är nu spännande att fundera över hur laget ska korrigeras inför nästa år. Under sommar och höst har Yasin och Paulinho varit väldigt viktiga för lagets offensiv. Deras respektive kombination av vilja, fysik och teknik har hjälpt laget att traggla ner motståndarnas defensiv. I skrivande stund har ingen av dem kontrakt inför nästa år och även om Crespo och Farnerud kommer tillbaka så visade ingen av dem liknande kvalitéer under våren. Kan Celik fylla deras skor? Dessutom ska Abubakari ersättas och det ryktas om intresse utifrån för Joel Andersson. Jag kan fortfarande sakna lite snabbare passningsfötter på mittfältet och skulle gärna se att det fanns plats för en spelare liknande Örebros Nahir Besara eller Halmstads Aboubakar Keita (om inte han återvänder till Köpenhamn).
Sammantaget ser det dock bra ut. Stahre har bevisligen byggt upp en solid plattform att jobba vidare utifrån. Tyvärr skrivs det ganska lite texter från supportrar med synpunkter på Häckens spel. I och med det så ligger min förra text fortfarande listad som en av de senaste texterna om vårt lag och (vad jag förstått) har den också används som typfall på Häckensupportrars tveksamhet inför Stahres arbete med laget. Jag tror inte att den är, eller har varit, särskilt representativ för supportrars åsikter om lagets spel. För min egen del så står jag absolut fortfarande för att det var så jag tyckte när texten skrevs men jag har inte heller något problem med att erkänna att min missbelåtenhet med Stahre som fortsatt tränare för Häcken var fel.
