Då kommer Häcken mot Blåvitt att bli ett äkta derby
Det räcker tydligen inte med ett filmiskt manus för att kalla fram känslor. Tydligen måste det gälla något.
Det är alltid något speciellt att möta IFK Göteborg. Det finns flera anledningar till det, saker som på ett nästan regissörmässigt sätt är inbyggda i dramaturgin.
Vi har å andra sidan "kusinen från landet" som inte bara skor sig på en djävla fotbollsturnering för ungdomar och tjänar storkovan med stadens goda vilja (de är säkert uppköpta också), utan också saknar identitet. Jag menar, kom igen, biljetter i en pizzakartong? Hur lågt skall en behöva sjunka? För att inte tala om det där gamla klubbmärket som såg ut som en uppsprättad ändalykt. Och som bara för att bevisa att de helt kapitulerat för den globala fotbollen byter de dessutom emblem. Det är illa nog att de hade ett fördjävla fult märke, dessutom BYTER de för att "passa bättre in i sin samtid". En förening som uppenbart har sålt sig. Ingen historia, ingen identitet, bara en massa hipsters. Såg de ens någon fotboll innan 2012?
Å ena sidan har vi den stora, brötiga grannen på fastlandet. De som vrålar högst och värst, men som uppenbarligen saknar all form av intellekt. Med supportrar som menar på att de är störst och vackrast, men som bara pratar om hur det var förr. De är som att de har glömt att vår sport spelas på en fotbollsplan, inte i historieböckerna. Vem fan bryr sig om att ni vunnit några pajasturneringar på 80-talet när det dessutom bara var ett cupformat? Att de dessutom på ett nästintill imponerande sätt lyckas dribbla bort pengar som om de vore fiskrensarnas svar på Leo Messi, ja, det går inte annat än att just imponeras.
I ena ringhörnan har vi uppstickaren som byggt hela sin identitet på så kallat "attraktiv" fotboll, att ha en välordnad ekonomi och att ha sin bästa tid framför sig. I den andra står giganten med sin tunga historia, mängder av fans och med inställningen att vara stadens lag.
David mot Goliat.
Kan det bli mer klassiskt än så?
Det är dessvärre inte så, på gott och ont. Missförstå mig rätt här, det är fortfarande speciellt att möta IFK Göteborg, men jag vetetusan om det är mer speciellt än att möta, säg Malmö FF. Det är inte riktigt som ett hån på något vis. Jag tror mycket beror på historien. Det är inte särskilt många år totalt sett som IFK Göteborg och BK Häcken har spelat i samma serie, det är egentligen bara det senaste decenniet som båda lagen har konkurrerat på ungefär samma villkor och på ungefär samma arena. Innan dess var rangordningen rätt tydlig. IFK Göteborg var herre på täppan, ÖIS och GAIS jagade hack i häl och turades om att vara utmanaren, medan Häcken för det mesta buntades ihop med Västra Frölunda (minns i dem?).
Sedan dess har mycket hänt. Blåvitt är inte längre en lika tydlig referenspunkt på den svenska fotbollshimlen som de var då, samtidigt som jag knappt ens minns när ÖIS och GAIS spelade i allsvenskan. Under samma tidsperiod har BK Häcken etablerat sig i landets högsta serie, tagit några medaljer och dessutom två titlar, utan att för den sakens skull ta det riktiga steget. Jag vet att det är många, på båda sidorna om Göta Älv, som vill få till den där derbyhetsen utan att riktigt lyckas. Mycket av grundproblemet stavas just historia. Hur många direkt avgörande matcher har BK Häcken ställts mot IFK Göteborg, till exempel? Där medaljer och titlar har varit på spel? Det finns otaliga klassika kamper mellan IFK Göteborg mot såväl ÖIS och GAIS (för er som minns sena 90- tidigt 00-tal kommer säkert ihåg de närmaste legendariska festerna på Ullevi när lagen ställdes mot varandra, plus de riktigt gamla bataljerna), men inte så många för just BK Häcken. Visst, det finns någon slutspelsmatch i Svenska Cupen att tala om, men annars har klubbarna för det mesta spelat i olika änder av tabellen. De gångerna de faktiskt har ställts mot varandra i ungefär samma del av serien har det handlat om de föga prestigefyllda platserna bakom toppen, som i fjol. Det är svårt att gå igång om en match gällande en sjätteplats, oavsett hur mycket hets än någon vill ta fram.
Då tycker jag i så fall att matcherna mot Malmö FF har haft mer av den karaktären. Dels för att det förstås varit tuffa och underhållande matcher de senaste åren där det märks att båda klubbarna har en otrolig respekt gentemot varandra, dels också för att de varit matcher som faktiskt gällt något.
För att det skall bli någon form av riktig derbykaraktär mellan Blåvitt och Häcken krävs matcher av betydelse. Att båda klubbarna under en lång tid fajtas om medaljer och titlar samtidigt som ÖIS och GAIS fortfarande inte tar sig in i finrummet och stör den ordningen (missförstå mig rätt, har gärna båda i allsvenskan, men for the sake of the argument). Drömmen (eller mardrömmen) är att båda möts i en avgörande match om ett cupguld, eller ännu hellre allsvenskt guld, och att det blir återkommande inslag. Jag tror ärligt talat att den typen av konkurrens skulle gynna båda föreningarna. Vad som avgör om folk går på fotboll eller inte, bortsett från de redan inbitna, är att matcherna betyder något. Det är sådant som skulle kunna trigga igång sådana känslor.
Plakat, kampanjer och hån på läktaren i all ära, men riktig rivalitet börjar på planen.
