IFK Värnamo - Häcken1 - 0
Fem punkter efter 0-1 mot Värnamo
Ett avgörande i slutminuterna gav Häcken en sur förlust att bita i. Kanske är detta talande för de senaste matchernas prestationer.
Häcken orkade inte fullt ut
Matchen var fylld med svängiga perioder, särskilt i andra halvlek. Häcken kontrollerade spelet till stor del och inträdde straffområdet ofta. Det Värnamo straffade oss med var omställningarna. Även om de inte skrapade ihop jättemånga skott, kom de till tillräckligt farliga lägen att spräcka målnollan. Gustav Engvall var nära innan han tvekade i sitt superläge, till exempel. Men den sista perioden av matchen var totalt till Värnamos fördel. Häcken satte sig lågt och fick knappt tag i bollen. När vi väl fick boll, saknades kvalitet och ork. Även om detta kan verka som en överdrift, var Häcken helt enkelt för dåliga i jämförelse med motståndet vid det stadiet. Ett slitet Häcken från Europaspel kan det beskrivas som.
Värnamo trycker på ordentligt och kämpar mer än Häcken förmår. Samtliga spelare i gulsvart såg trötta ut vid det här laget. Samtidigt får Värnamo sitt mål från en kontring som Häcken dessvärre inte kunde göra värst mycket åt. Thern serveras utomordentligt innan han sätter dit bollen säkert. Slutsatsen är att det inte är orimligt att Häcken åker på denna smäll. Mot slutet blir det väldigt jobbigt för grabbarna. Problemet ligger mer i hur resten av truppen och avbytarna ska kunna förebygga liknande resultat. I nuläget ser nämligen truppen inte så komplett ut. Det vi har att byta in offensivt är alldeles för oerfaret. Utan Benie Traore är den centrala anfallen en ganska osäker position, med spelare som Trpcevski och Kamara som inte presterar tillräckligt bra. Hur detta ska fungera i längden återstår att se. John Paul Dembe kan vara en lovande spelare, om inte till och med en räddare i nöden om han får chansen och visar klass. Eller så tar sportchef Martin det i egna händer och stärker med en till striker som förhoppningsvis kan vara användbar direkt.
Dahbo med positiv insats
Inför matchen var man redan medveten om Pontus Dahbo som den talang han är, men i denna match visar han ännu mer vad han kan åstadkomma. Det märks att han vill vara delaktig i spelet och har fin bollteknik när han kliver framåt. I de flesta fall är hans beslutsfattande moget och förmågan att fördela boll är nästan lika fin som hos en Gustafson, men ibland gnistrar det till och han får för sig att skjuta. Beslutet i sig är egentligen inte dåligt. Tyvärr lämnar själva avslutet en del att önska när den går högt över.
Dahbo struntar inte i det defensiva arbetet. Han är fullt villig att ta ett gult kort för lagets skull, vilket han även gör idag när Ademi var nära att ge Värnamo en farlig kontring. Sättet som Pontus bidrar till laget kan vara oerhört viktigt. Att han bara är 17 visar också på styrka. Det vi kommer se av honom i framtiden kan vara riktigt bra.
Bänken är intressant - bra eller dåligt?
Layouni blandar och ger när han kommer in i andra halvlek. Han är märkbart pigg, men inte bästa vän med bollen när han försöker passa. Tobias Sana är jag mestadels optimistisk över, då han visar mycket stabil bekvämlighet med passningsfoten. Däremot tycker jag att hans kantspel är för långsamt och det tar död på anfallen. Å andra sidan finns Sonko, som Sana ersatte, där de centrala vändningarna är mer skarpa och han kommer till fler avslutningslägen. Trpcevski är som vanligt osynlig när han är på plan. Att behöva önska så mycket mer från både Kamara och Trpcevski är bekymrande, dock tror jag inte att det finns en utveckling som pekar ännu mer nedåt för dem. Det var roligt att se Brusberg komma in, dels för att han skulle bidra med lite välbehövlig rotation och för att se en frisk debut. Tyvärr sågs det väldigt lite av honom i samband med att han knappt rörde bollen. Det kan tyckas att Johan Hammar skulle göra sin comeback, men istället byttes Tebo in. Hans positionering var huller om buller och olyckligtvis kunde han inte heller stoppa det som ledde till matchens enda mål. Rutinen och tryggheten som Hammar tillför saknas.
Inte riktigt Häckenfotboll
Det vi fick se av Häcken idag var rent ut sagt inte imponerande. Trots Dahbos insats var mittfältet trött som det varit de senaste matcherna, med en Samuel och Rygaard som är aningen nonchalanta och presterar slött. Det som må vara ännu värre är Samuels attityd, vilken inte håller i motgångar. Han skyller sällan på sig själv när han nog egentligen borde. Samuels slarvighet får han fixa själv, inte gestikulera över till andra.
Häckens anfallsspel är väldigt beroende av vasst kantspel och inlägg från ytterbackarna. Idag är frågan om varken vänster-eller högerkant försökte eftersträva detta. Lund hade en tuff match med få lyckade inlägg. Dessutom fick han jobba med Sonko och Sana som inte synkade tillräckligt bra. Fridriksson var aningen vassare och hjälptes av den snabbe Sadiq. Men bägge var offensivt “stressade”, då framförallt Sadiq beslöt sig för skott i opassande lägen. Det mest positiva var nog uppbyggnadsspelet där förhållandevis få misstag gjordes. Anfallen var betydligt krokigare för Häcken där inte mycket stämde. Matchen var annars ur ett defensivt perspektiv ganska väl utförd. Backarna var dock inte alltid påkopplade och kunde passa tanklöst bara för att sedan hamna efter i hemåtjobbet, något som i slutändan var förödande.
Supporterstödet
Det jag kommer minnas från denna tillställning var hur Häckens supportrar inte gav upp. Jag som inte var på plats kunde ändå njuta av sånger om Hisingen som hördes mer eller mindre under hela matchens gång. Även om bortasektionen bar på bittra känslor vid slutsignalen kan alla enas om att närvaron av de sjungande supportrarna var någorlunda kompenserande. Den gulsvarta hörnan på bortamatcher blir dessutom bara större och större. Den tillfälliga rabatten för barn och ungdomar hjälpte förvisso, men engagemanget i bortaresor har ökat en hel del bara sedan i fjol. Och glöm inte detta Häckensupportrar: vi är fortfarande regerande mästare, bär på ett relativt färskt cupguld och tågar in i Europa!
