IFK Göteborg - Häcken4 - 2
Fem punkter efter 2-4 mot IFK Göteborg
Häcken förlorade välförtjänt mot ett för dagen bättre IFK Göteborg. Här kommer fem punkter från matchen.
Duellspelet
Det bästa laget vinner oftast när en fotbollsmatch spelas. Så även ikväll då IFK var bättre än Häcken. Även om Häcken kanske har bättre passningsspelare med bättre spelsinne så var IFK helt överlägsna på ett moment, nämligen duellspelet. Jag skulle tro att IFK vann fyra av fem dueller i snitt, och då spelade inte IFK med sina bästa elva duellspelare då Selmani, Eriksson och Norlin började på bänken. Duellerna vanns av blåvita spelare både på marken och i luften. Både 2-0- och 3-0-målet föranleddes av blåvita duellvinster i luften där Häckens spelare var direkt svaga. Det spelar ingen roll hur bra ett fotbollslag är om man inte sätter grunderna och Häcken satte verkligen inte grunderna mot IFK då man så uppenbarligen inte klarade av duellspelet.
Ett bättre Blåvitt
Man kanske kan läsa in i punkten ovan att jag försöker reducera IFK Göteborg till ett brunkargäng som vann matchen på brunkarvis med ett bra duellspel. Så var det inte. IFK Göteborg idag är ett så mycket bättre lag nu än vad de var i våras. En solid defensiv och en del stjärnkvalitet offensivt i bland annat Mucolli som gjorde en riktigt bra insats mot Häcken. Blåvitt spelade dessutom 4-3-3 både i försvar och anfallsspel och hanterade det spelet bra. Blåvitt visade prov på konstruktivt spel med bra rörelse och bra fart i anfallen. Jag har svårt att tro att IFK åker ur i år efter insatsen mot Häcken. Dessutom är det en seger för fotbollen att Blåvitt förmodligen äntligen har lämnat 4-4-2 bakom sig även om de gjorde det minst tio år för sent.
Trötthet och pigghet
Häcken mönstrade exakt samma startelva som mot Aberdeen i torsdags. Och det såg ut att vara trötta kroppar och trötta huvuden. Samuel Gustafson och Mikkel Rygaard tappade boll gång på gång. Så även Even Hovland. Ytterbackarna Sandberg och Fridriksson orkade inte följa med i anfallen på det sättet som kan krävas av ytterbackar i Häcken. Inställningen på Layouni och Sadiq var det inget fel på men åtminstone Sadiq kom aldrig in i matchen och lyckades dessutom bränna en straff.
Det såg allmänt håglöst ut fram tills att Häcken gjorde ett kvadrupelbyte i matchminut 58. Bägge ytterbackarna byttes ut och in kom Tomas Totland och nye vänsterbacken Jacob Barrett Laursen. Även Tobias Sana och Ali Youssef byttes in. De två ytterbackarna hade högre utgångsposition än de utbytta och bägge följde med i anfall efter anfall. Tillsammans med större rörelse hos både anfallare och mittfältare hittade Häcken ny energi och dynamik. Sana fördelade boll och Youssef rörde sig över större ytor än vad Hrstic hade gjort tidigare i matchen. Blåvitt tappade räkningen flera gånger och Häcken lyckades göra två mål. När sedan Pontus Dahbo byttes in istället för Samuel Gustafson blev spelet ännu rörligare och piggare. Nye Barrett Laursen kändes helt självklar på vänsterkanten och kommer att bli ett tillskott med sitt spelsinne, ork och bollskicklighet. Efter 4-2-reduceringen fanns ändå lite spänning i matchen.
Det småsinta buandet
Ibland tar förhållanden slut. Någon blir dumpad och den som blir dumpad blir ledsen. Ibland hittar den dumpade en ny partner efter ett tag. Då vore det konstigt om den som gjorde slut blir arg på den dumpade för att denne hittat en ny partner. Precis det tänket verkar många blåvittsupportrar ha om Tobias Sana. Varje gång Sana hade bollen buade halva arenan. Varför? Det var IFK som gjorde sig av med honom och dessutom på vaga grunder. Att Sana sedan hittat en klubb i stan som han får spela för så att han kan bo nära sin dotter är väl inte så konstigt? Dessutom får han nu spela för en mycket sexigare klubb än hans före detta klubb.
Sana har skött det mediala snyggt och har inte kastat skit på IFK Göteborg efter uppbrottet. Snarare tycker jag att han varit tydlig med vad IFK betytt och i viss mån fortfarande betyder för honom. Han kommer inte direkt att kyssa Häckens klubbmärke och det vore konstigt om han gjorde det. Är många av IFKs supportrar arga för att Sana firade ett SM-guld i fjol? Kanske de har glömt men man brukar faktiskt både bli glad och fira om man vinner guld. Hur jag än vrider och vänder på det kan jag inte hitta någon rationell anledning till buandet. Å andra sidan har svartsjuka aldrig varit rationellt.
Oddsen inför Aberdeen
I fredags var Häcken favoriter hos oddssättarna i returmötet mot Aberdeen. Häcken stod i 2.40 och Aberdeen i 2.90. Nu står Aberdeen som favoriter på 2.50 och Häcken på 2.63. Med tanke på hur de senaste 120 minuterna som Häcken spelat måste jag ändå säga att 2.63 känns helt ok, jag trodde det skulle vara värre. Jag hoppas att Häcken lyckas hitta ny energi till Aberdeen och att de snabbt glömmer förlusten mot IFK. Och att de övar på duellspel.
