Häcken - IFK Göteborg4 - 1
Fem punkter efter 4-1 mot IFK Göteborg
Häcken visade än en gång vilket lag som är bäst i stan efter en rättvis 4-1-seger. Här kommer fem punkter från matchen.
Blåvitt är inte kattskit
IFK Göteborg är ändå inte så dåliga. Mot Häcken spelade IFK intensivt och energiskt och det kändes farligt varje gång de anföll med fart mot ett ouppställt Häckenförsvar. IFK var mer framgångsrika när de slog den raka bollen, skarvade vidare och fyllde på med folk som tog maxlöpningar mot Häckens mål. Vissa gånger glänste kombinationsspelet till, till exempel Markus Bergs bröstning till Gustaf Norlins kvitteringsmål. Matchen kanske inte var jämn de första 45 minuterna men IFK kändes åtminstone potenta i de anfall de hade.
Blåvitt är kattskit
Men IFK Göteborg är faktiskt ganska dåliga. Genomgående i matchen slogs massvis med bollar bort, jämnt fördelat på alla IFKs spelare. Spelarna lyckades inte täcka den kritiska ytan mellan backlinje och mittfält och när de fick bollen gick det oftast för långsamt. Häcken var inte särskilt påkopplade mot Blåvitt och gjorde en ok insats men inte mycket mer. Men på det sättet som IFK Göteborg slarvade i alla lagdelarna räcker det med att Häcken endast är ok för att vinna en match som denna. Jag funderade under matchen om det är någon spelare i IFK som jag skulle vilja ha i Häcken. Jag kom fram till att det endast finns en, och det är den långtidsskadade Hussein Carneil.
En oväntad Simon-hyllning
Simon Gustafson byttes in till stående ovationer från sittplatspubliken med en knapp halvtimme kvar av matchen. Han gjorde ett jättefint och lovande inhopp samt en snygg och Simon-smart assist till Pontus Dahbos 4-1-mål. Men jag tänkte passa på att hylla den andra Simon nu, nämligen Simon Sandberg som blev inbytt efter halvtidsvilan. Sandberg fick spela ytterback för första gången i år, och som han gjorde det. Sandberg har varit för svag i passningsspelet som mittback tidigare men som ytterback glänste han. Sandberg hittade många fina och öppnande passningar in i banan och var följsam både offensivt och defensivt. Sandberg erbjöd något annat än vad Valgeir Fridiksson och Kristoffer Lund har. Jag säger inte att Sandberg ska vara ordinarie som högerback från nu och framåt men det känns bra att han finns där som ett alternativ. Jag blir inte förvånad om antingen Fridriksson eller Lund säljs i sommar och då känns det skönt att ha en så bra spelare som Simon Sandberg som kan ta över en startplats.
Har Kadir Hodzic gjort sitt i Häcken?
När en vänsterfotad ytterback byts ut i halvtid är det logiska valet att byta in en annan vänsterfotad ytterback om man nu har en sådan på bänken. Det hade Häcken i form av Kadir Hodzic. Högmo valde att byta in Simon Sandberg istället och låta Valgeir Fridriksson spela vänsterback. När sen Sandberg byttes ut i 90:e minuten fick Tomas Totland spela högerytter och Valgeir fick fortsätta som vänsterback. Sandberg gjorde som redan nämnts en jättebra insats och Valgeir gjorde inte bort sig på vänsterkanten. Men med det sagt borde väl ändå Hodzic bytas in i halvtid om klubben tror på honom?
Det gör så stor skillnad att ha en rättfotad ytterback. Motståndarna kan lätt pressa en felfotad ytterback till dåliga passningar och uppspel genom att pressa inåt i banan och ge dem alternativet att använda fel fot. Kan det vara så att Hodzic har gjort sitt i klubben när han inte ens är andravalet på sin naturliga position? Jag tror att det kan vara så, vilket känns trist. Jag tycker att Hodzic gjort det bra när han väl har fått spela. Eller kan Hodzic ha bänkats på grund av historiens vingslag och någon form av vidskepelse? Hodzic blev utvisad i fjolårets hemmamatch mot IFK som IFK även vann med 2-0.
BK Häcken är bäst i stan och IFK Göteborg har accepterat det
I sorgeprocesser brukar man referera till sorgens fem faser, den så kallade Kübler-Ross-modellen. De fem faserna är förnekelse, ilska, förhandling, depression och acceptans.
Förnekelsen har IFK levt med i många år men den peakade nog när ordförande Richard Berkling i september 2021 sa att “Vi vill förbi Malmö FF - och det ganska snabbt”. Ilskan visade sig så sent som i oktober 2022 när det basunerades ut från Göteborgs ultras att de inte skulle tillåta en planstormning på Gamla Ullevi om Häcken skulle säkra SM-guldet mot IFK. I förhandlingsfasen blir man desperat och kan göra vad som helst för att saker ska bli bättre. Den 8 mars i år sparkades huvudtränare Mikael Stahre efter att IFK förlorat mot GAIS och förnedrats av Norrköping i Svenska Cupen. En desperat handling. Depressionsfasen tycker jag i Blåvitts fall flyter ihop med acceptansfasen. Faserna får kännetecknas av de fyra mållösa matcherna i inledningen av Allsvenskan i kombination med stöttande supportrar trots uteblivna resultat.
I kvällens match mellan Häcken och IFK var det en stämning i luften från de blåvita supportrarna att det är ok att förlora mot Häcken. Att Häcken är ett bättre fotbollslag än vad IFK är och att Häcken är en bättre fotbollsklubb än vad IFK är. Acceptansen är ett faktum. Och utan att låta för kaxig så tror jag att det i långa loppet är en bra grej för Blåvitt att de för stunden har accepterat sin plats i näringskedjan och kanske även sörjt klart och kan blicka framåt.
